MÄSSING mäs³iŋ², r. l. m. (TullbSthm 10/9 1548, osv.) ((†) n. RÅLAMB 4: 106 1690; i bet. 2 b), KlädkamRSthm 1749, s. 312); best. -en. ( massing 1564. mesin(n)g(h) 1578–1798. messeng 1561. messig 1527 (: messigx kættil). meszen 1563 (: meszens becken). missing (1541–1871. mäsing(h) 1641–1673. mässin- (me-) 1563 (: Messins becker)-1795 (: mässins sko spennen). mässing (-e-, -sz-, -gh) 1527 (: messi[n]gs handfatt), 1538 osv. mäzing(h) 1654 )

[fsv. mässing, mässinger; jfr d. messing, nor. dial. massing, masing, messing, senisl. messing, mersing, massing, mnt. missink, mht. messinc, t. messing; jfr äv. feng. mæs(t)ling, av ovisst urspr.]

[MÄSSING 1]

1) (i allm. gul) legering av koppar o. zink i växlande proportioner (jfr språkprovet nedan från 1934), för vissa ändamål med tillsats av andra ämnen, t. ex. bly l. tenn l. järn; gulmetall. VarRerV 50 (1538). Liusestaakar aff Messing. Gripshlnvent. 26/5 (1547). Vthi en trappa sågh iagh Herculem vthguten aff messingh. GYLLENIUS Dear. 181 (c. 1660). Stel som uti Mässing gjuten. LENNGREN (SVS) 1:400 (1790). Blank som mässing. Minn Vg. 174 (1900). Rödmetall (tombak, pinchbeak) är zinkfattigare med en halt av 10-20 procent zink, medan mässing vanligen håller 25-45 procent. HantvB I. 2:82 (1934). Altarstakarna i mässing. ERIXON Mässing 237 (1943). jfr ARKO-, BLAD-, FLADDER-, FLITTER-, GJUT-, GLITTER-, KRATS-, LATUN-, STYCK-, TAVEL-, VASK-MÄSSING m. fl. – särsk.

[MÄSSING 1.a]

a) (†) i gen., övergående i bet. av ett adj.: som består av l. är tillvärkad av mässing; jfr c. Messings szundrogt Mulöge. KlädkamRSthm 1554 K, s. 6 b. Messings Polerade Caffeé kannor. HovförtärSthm 1762, s. 1004.

[MÄSSING 1.b]

b) bildl., om gul färg som erinrar om mässingens färg. I söder blänker halfmånens mässing på indigoviolett botten. Tur Å 1906, s. 226. ESSÉN HExc. 199 )1916).

[MÄSSING 1.c]

c) ss. första led i ssgr betecknande föremål som äro tillvärkade av mässing.

[MÄSSING 2]

2) föremål av mässing (i bet. 1).

[MÄSSING 2.a]

a) koll. Visb. 1:326 (c. 1620; bet. oviss). Mäzingh: 1 Liusestaka ..; 3 mäzing bäcken (osv.). NORDSTRÖM o. DALANDER ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1654). KOF II. 1:432 (1659). Skura mässing. RAMSTEN o STENFELT (1917). Gördelmakaren Hinrich Gran ägde 1671 blande sin mässing ett "stort fat drifwet arbete". ERICON Mässing 273 (1943). jfr KÖKS-MÄSSING.

[MÄSSING 2.b]

b) (†) om enstaka föremål av mässing. (En) fierdedels cirsel .. den man kan låta sitcka ut på ett meszing. RÅLAMB 4:106 (1690). FIELLSTRÖM Björnaf. 15 (1755).

[MÄSSING 3]

[specialfall af 2 a]

koll., om blåsinstrument av mässing; särsk. om samtliga mässingsinstrument i en orkester, äv. om musik som utföres på mässingsinstrument, hornmusik; jfr BLECK, sbst.³ 3. MORMAN MusUpps. 22 (1880, 1888) Så komma .. mågra tyska musikanter .. och blåsa allt hvad tygen hålla i sin skrällande messing, så att det smattrar i öronen. ÖDMAN VårD 1:143 (1882, 1887) Den gälla mässingen och trumhvirflarne hördes endast doft mellan hurraropen och människosorlet. ELKAN Hall 56 (1899). SIWERTZ JoDr. 386 (1928).

[MÄSSING 4]

4) (i vissa trakter, starkt vard.) bildl., koll.: pängar, "mynt", "guld", Det var ju alltid hennes pappa som släppte till mässingen. LINDQVIST Dagsl. 3:159 (1904). Här finns mässing. ENGSTRÖM Kryss 42 (1912).

[MÄSSING 5]

[uttr. syftar sannol. på försilvrade mässingsföremål med försilvringen mer l. mindre avnött, så att mässingen skiner igenom]

(starkt vard.) bildl., i uttr. bara mässingen, bara skinnet, i bara mässingen, i bara skinnet, alldeles naken, spritt naken. I bara mässingen. ENGSTRÖM Lif 35 (1907). NORDLANDER 280Sång. 196 (1912). Min kamrats kläder voro alldeles sönderrivna, så att bara mässingen syntes. Åter ett rop 74 (1912). Spankulera omkring i sovrummet i bara mässingen. DN(b) 1943, NR 328, S. 4.

Ssgr (I ALLM. TILL 1 C): a (numera mindre br.):

– MÄSSING-BINDTYG. (†) fodral av mässing för kirurgiska instrument m. m.

BoupptSthm 2/3 1685 (efter fältskär).

– MÄSSING-BLYERTSPÄNNA,

– MÄSSING-BRUK,

– MÄSSING-BRÄNNARE,

– MÄSSING-BRÄNNING,

– MÄSSING-BÄCKEN,

– MÄSSING-BÄLTE,

– MÄSSING-CIRKEL, se D.

– (1) MÄSSING-DRAGARE. (†) jfr tråd-dragare.

BROMAN Glys. 1:118 (c. 1741).

– MÄSSING-DUK,

– MÄSSING-GLANS,

– MÄSSING-GUL, se D.

– MÄSSING-KOKPOTTA. (†) kokkärl av mässing. BoupptSthm 2/11 1670.

– MÄSSING-KRAN,

– MÄSSING-KRATS, sbst.¹,

– MÄSSING-KROK,

– MÄSSING-KRUKA,

– MÄSSING-LJUSSTAKE,

– MÄSSING-MAKARE,

– MÄSSING-MALJA,

– MÄSSING-PLÅT,

– MÄSSING-RING,

– MÄSSING-SKOPA,

– MÄSSING-SKROT,

– MÄSSING-SKRUV,

– MÄSSING-SLAGARE,

– MÄSSING-SMED, se D.

– (1) MÄSSING-SMIDERI. (†) (värkstad för) förarbetning av mässing. Karfvar, eller Tolkar, brukas ock både vid klppar-messing- och järnsmiderier. RINMAN 1: 963 (1788).

– MÄSSING-SNARA,

– MÄSSING-SOCKERSIKT,

– MÄSSING-SPIK,

– MÄSSING-SPÅNG,

– MÄSSING-STAKE, se D.

– MÄSSING-STICKA, f. (†) griffel av mässing. SCHRODERUS Comenius 731 (1639).

– MÄSSING-STOLPE,

– MÄSSING-STRÄNG,

– MÄSSING-SÅLL,

– MÄSSING-SÄNGBRÄCKEN,

– MÄSSING-TAFS,

– MÄSSING-TRISSA,

– MÄSSING-TRUMMA,

– MÄSSING-TRÅD,

– MÄSSING-TÄNNLIKA,

– MÄSSING-VARP, se D.

(†):

– MÄSSINGE-BRUK,

– MÄSSINGE-BUCKLA,

– MÄSSINGE-KRUMHORN,

– MÄSSINGE-ROCKKNAPP,

– MÄSSINGE-SPORRE, se D.

(†):

– MÄSSINGES-VIKT, se D.

– MÄSSINGS-ALTARSTAKE ~¹⁰²⁰. HSH 37:2 (1529).

– (1) MÄSSINGS-ARBETARE ~⁰²⁰⁰. (numera knappast br.) aretare vid mässingsbruk. VästeråsDP 17/3 (1621). BERNDTSON (1880).

– (1) MÄSSINGS-ARBETE ~⁰²⁰. vanl. konkret: mässingsföremål; jfr mässing 1 c; äv. koll. HB 2: 219 1588; abstr.) SlöjdkomBet. 1908, s. 40 (konkret).

– (1) MÄSSINGS-ARKO . (†) oren mässing; jfr arko. STIERNMAN Com. 2:191 (1638: Mässings Arcer, pl.). PH 6: 4380 (1756).

– MÄSSINGS-ARM, r. l. m. jfr arm, sbst. III 4 n. BoupptSthm 11/8 1669.

– MÄSSINGS-ARMSTAKE ~⁰²⁰. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 137.

– (1) MÄSSINGS-ARTAD, p. adj.

– MÄSSINGS-ASSIETT. (†) "mässingstallrik" (se d. o. 2, bäcken; jfr cymbal 9. HC12H 1:60 (c. 1734).

– (1) MÄSSINGS-BAGGE.

[jfr d. messingbille, t. messingkäfer]

entomol. den med mässingsglänsade hår beklädda skalbaggen Niptus hololeucus Faldm., gulhårig tjuvbagge, som gör skada på textilvaror, läder m. m. 4 Brehm 13:337 (1930). SDS 1945, nr 138, s. 11.

– MÄSSINGS-BALANS. vågbalk av mässing. BoupptSthm 1689, s. 577 a.

– MÄSSINGS-BEGREPP. (†) jfr begrepp 1. Vnder botnen af (kärlet) .. skal foghas een glas-rör .. vthi et anhäftat mäszings-begrep. STIERNHIELM Arch. B 4 a (1644).

– (1) MÄSSINGS-BELÄGGNING. jfr beläggning 3. AHB 45:39 (1870).

– MÄSSINGS-BESLAG. jfr beslag I 1 b α. BoupptSthm 28/2 1671.

– (1) MÄSSINGS-BESLAGEN, p. adj. jfr beslå I 1 a. KrigsmSH 1801, s. 130.

– MÄSSINGS-BESMAN. JernkA 1871, s. 86

– (1) MÄSSINGS-BESMIDD, p. adj. (†) == -beslagen; jfr besmida 1: (En gördel) af läder, hvilken fordom nyttjades mycket messings-besmidd. SvLitTidn. 1817, sp. 782.

– MÄSSINGS-BJÄLLERTYG. (†) bjäller-tyg slutet. BoupptSthm 10/5 1683.

– MÄSSINGS-BJÄLLRA. VDAkt. 1790, nr 235.

– MÄSSINGS-BLAD. (†) väggplåt l. ljusplåt av mässing med en l. flera ljuspipor. Messingz blad medt piip. GripshInvent. 1553. GripshR 1593, s. 109. jfr ERIXON Mässing 150, 243 (1943).

– (1) MÄSSINGS-BLANK, adj.

[MÄSSINGS-BLANK.ssg 1]

1) blank som mässing. HemJourn. 1931, nr 13, s. 23.

[MÄSSINGS-BLANK.ssg 2]

2) (starkt vard.) i uttr. av mässingsblanka fan; jfr blank, adj. 6 c. När musiken .. skrällde till riktigt av mässingsblanka fan. ESSÉN Brilj. 74 (1918).

– (1) MÄSSINGS-BLYERTSPÄNNA. ( mässing- 1668. mässings- 1668–1689 ) (†) blyertsspäna med infattning av mässing. BoupptSthm 15/6 1668. Därs. 12/11 1689.

– (1) MÄSSINGS-BLÄCK. tunnare mässingsplåt. BoupptSthm 4/9 (1660). RedNordM 1926, s. 41.

Ssgr:

– mässingsbläck(s)-beslag, jfr beslag I 1 b α BoupptSthm 2/10 1678.

– mässingsbläck(s)-spån. AHB 45:29 (1870).

– MÄSSINGS-BLÄCKHORN ~²⁰. TullbSthm 1/7 1578.

– (2 a) MÄSSINGS-BOD. jfr bod, sbst.¹ ³. VDAkt. 1735, nr 232. De e gull allihop, sa bonden kom in i mässingsboden. STRÖM Svordst. 124 (1929).

– MÄSSINGS-BORDKRANS. (†) jfr bord-krans (se bord, sbst.¹ ssgr). TullbSthm ²/5 1579.

– MÄSSINGS-BOTTEN. Messingzkettzlar medtt messingzbottnar. GripshInvent. 26/5 1547.

– MÄSSINGS-BRICKA.

[MÄSSINGS-BRICKA.ssg 1]

1) motsv. bricka, sbst.³ ¹. VDAkt. 1704, nr 174. ÖBERG Makt. 1:5 (1906).

[MÄSSINGS-BRICKA.ssg 2]

2) motsv. bricka, sbst.³ ². HEIDENSTAM End. 44 (1889).

Ssgr mässingsbrick(e)fat. ( bricke- 1669 ) (†) == -bricka 2. BoupptSthm 1669, s. 9. Därs 3/4 1674.

– (1, 2 a) MÄSSINGS-BRUK. ( mässing- 1829–1924. mässinge- 1701. mässings- 1591 osv. ) industriell anläggning för framställning av mässing, ofta i samband med tillvärkning av olika slags mässingsföremål. KlädkamRSthm 1591, B, s. 98. b. ERIXON Mässing 17 1943; om förh. 1571).

– (1) MÄSSINGS-BRÄNNARE, m. ( mässing- 1785. mässings- 1680–1904 ) (förr) visst slags arbetare vid mässingsbruk. HIÄRNE Suurbr. 183 (1680). LINDFORS (1824). JernkA 1904, s. 555(om förh. 1562).

– (1) MÄSSINGS-BRÄNNERI. (†) konkret, == -bruk. TILAS ÅmVetA 1748, s. 25. MEURMAN (1847).

– (1) MÄSSINGS-BRÄNNING. ( mässing- 1785. mässings- 1790–1828 ) (†) mässingstillvärkning. MÖLLER 2:379 (1785). HEINRICH (1828).

– MÄSSINGS-BUCKLA, ngn gg -PUCKLA, r. l. f. ( mässinge- 1554. mässings- 1543 osv. ) jfr buckla, sbst. 2. HH 1:28 (1543).

– MÄSSINGS-BUNKE. jfr bunke 5. ERIXON Mässing 325 (1943).

– MÄSSINGS-BÅGE. på glasögon. BoupptVäxjö 1798.

– MÄSSINGS-BÄCKEN. ( mässing- 1573–1704. mässings- 1529 osv. )

[MÄSSINGS-BÄCKEN.ssg 1]

1) om skål o. d.; jfr bäcken 1. HSH 37:2 (1529). BELLMAN (BellmS) 1:141 (c. 1772, 1790).

[MÄSSINGS-BÄCKEN.ssg 2]

2) (numera knappast br.) om musikinstrument; jfr bäcken 2 a. HÜLPHERS Mus. 72 (1773).

– MÄSSINGS-BÄDDPANNA. (†) sängvärmare av mässing. boupptSthm 1670, s. 17.

– MÄSSINGS-BÄGARE. BoupptSthm 10/5 1683.

– MÄSSINGS-BÄLTE. ( mässing- 1658. mässings- 1583 osv. ) TullbSthm 10/7 1583.

– MÄSSINGS-CIRKEL. (mässing- 1637–1640. mässings- 1584 osv. ) jfr cirkel II 1. TullbSthm 2/5 1584.

– MÄSSINGS-DOPPSKO ~⁰² l. ~²⁰.

[MÄSSINGS-DOPPSKO.ssg 1]

1) motsv. doppsko I 1 a PH 6:4084 (1756).

[MÄSSINGS-DOPPSKO.ssg 2]

2) motsv. doppsko I 1 c. DA 1808, nr 15 s. 4.

– MÄSSINGS-DOSA. jfr dosa 1. BoupptVäxjö 1776. Lbtopogr. 19 1907; om kompassdosa). ERIXON Mässing 361 1943; om tobaksdosa).

– MÄSSINGS-DRAG. jfr drag I 5 slutet. BoupptVäxjö 1805.

– (1) MÄSSINGS-DRÄNG. (förr) viss arbetare vid mässingsbruk. JernkA 1904. s. 557 (om förh. 1588).

– MÄSSINGS-DUK. ( mässing- 1920. mässings- 1865 osv. ) tillvärkad av mässingstråd. HWASSER HblokF 45 (1865).

– MÄSSINGS-DURKSLAG ~⁰² l. ~²⁰. jfr durkslag 4. BoupptSthm 8/12 1658.

– MÄSSINGS-DURKSLEV, m.

[senare ssgleden ombildning av durkslag i anslutning till slev]

(†) == -durkslag. BoupptSthm 1674, s. 469 b, Bil.

– MÄSSINGS-DÄCKEL. jfr däckel 2. BoupptVäxjö 1792.

– MÄSSINGS-DÖRR. jfr -lucka. IT 1791, nr 56, s. 3.

– MÄSSINGS-EFFEKTER, pl. (numera knappast br.) jfr effekt 6 a. Bergv. 2:71 (1738).

– MÄSSINGS-ELDBÄCKEN. (†) == -fyrfat. BoupptSthm 10/1 1670.

– MÄSSINGS-ELDFAT. (†) == -fyrfat. oxBr. 11:750 (1640).

– MÄSSINGS-ELDFÖRE. (†) elddon av mässing. BoupptSthm 7/3 1673.

– MÄSSINGS-ELDHUS. (†) == -eldföre(†). BoupptSthm 25/6 1680.

– MÄSSINGS-ELDSATS ~⁰² l. ~²⁰. ställning med eldgaffel, eldtång m. m.; jfr eld-sats 2. BoupptVäxjö 1773.

– MÄSSINGS-ELDSLEV. (†) eldskyffel av mässing. BouutSthm 15/3 1670.

– (1) MÄSSINGS-FABRIK. (†) jfr fabrik 1. POLHEM Test. 31(c. 1745).

– MÄSSINGS-FABRIKAT. jfr fabrikat 1. HÖJER Sv. 2:63 (1876).

– (2 a) MÄSSINGS-FABRIKÖR. (†) tillvärkare av mässingsföremål. MalmöKal. 1861, s. 135

– MÄSSINGS-FAT. jfr fat 3. Hildebrand MagNat. 75 (1650). ERIXON Mässing 263 (1943; om dopfat).

– MÄSSINGS-FAT(E)KRANS. (-fat- 1674. -fate- 1658–1671 ) (†) == -bordkrans. BoupptSthm 20/10 1658. Därs. 23/1 1674.

– MÄSSINGS-FATRING. (†) == -bordkrans. BoupptSthm 15/11 1658. Därs. 17/10 1685.

– (1) MÄSSINGS-FILSPÅN ~⁰² l. ~²⁰. BoupptSthm 29/1 1674.

– MÄSSINGS-FINGERBORG ~¹⁰². TullbSthm 18/6 1569.

– MÄSSINGS-FISKSPÅN. (†) fiskspade av mässing(†). BoupptSthm 1676, s. 4 b (1673).

– MÄSSINGS-FJÄLL. (†) jfr fjäll, sbst.² ² e. KlädkamRSthm 1676 B, s. 390 1 par Hakremmar af svart kalfskinn med messingsfjäll. SamlFörfArméen 5:344 (1834).

– MÄSSINGS-FLASKA. jfr flaska 1 d γ. BoupptSthm 3/12 1677.

– MÄSSINGS-FLITTER. (†) jfr flitter 1. PH 6:3996 (1756).

– MÄSSINGS-FLÖJT. (förr) BELLMAN (BellmS) 1:116 (c. 1775, 1790).

– MÄSSINGS-FONTÄN. (†) vattenkärl av mässing (†). BoupptSthm 1/2 1689.

– MÄSSINGS-FORM, förr äv. -FORMA, f. jfr form II 1. HovförtärSthm 1687 A, s. 2089. LAHT 1912, s. 110.

– MÄSSINGS-FOTPANNA. (†) fotvärmare av mässing. BoupptSthm 30/5 (1659). Därs. 23/1 1674.

– MÄSSINGS-FOTPOTTA. (†) == -fotpanna BoupptSthm 23/7 1659.

– MÄSSINGS-FUNT. CORYLANDER LundDomk. 113 (1756).

– MÄSSINGS-FYRFAT ~⁰² l. ~²⁰. (förr) BoupptSthm 17/6 1659. ÅgerupArk. Bouppt. 1750.

– MÄSSINGS-FYRPANNA ~⁰²⁰. (förr) jfr -fyrfat. TullbSthm 14/5 1578.

– (1) MÄSSINGS-FÄRG, förr äv. -FÄRGA , f.

[MÄSSINGS-FÄRG.ssg 1]

1) sådan gul färg som är utmärkande för mässing. BlBergshV 18:143 (1687).

[MÄSSINGS-FÄRG.ssg 2]

2) färgämne varmed mässingsfärg (i bet. 1) åstadkommes. ALMSTRÖM KemTekn. 1:417 (1844).

– (1) MÄSSINGS-FÄRGAD, p. adj. som har samma gula färg som mässing. BOTVIDI Gymn. 13 (1633).

– MÄSSINGS-FÄSTE. på värja o. d. BoupptSthm 23/11 1681.

– (2 a) MÄSSINGS-FÖRARE.

[jfr kittel-förare]

(†) kringresande försäljare av mässingsföremål. STIERNMAN Com. 3:871 (1671). Därs. 4:189 (1678).

– MÄSSINGS-FÖREMÅL ~¹⁰², ÄV. ~²⁰⁰.

– MÄSSINGS-FÖRLÅTSRING (†) mässingsring till gardin o. d. TullbSthm 21/8 1578.

– (1) MÄSSINGS-FÖRÄDLING. om framställning av hel- l. halvfabrikat av mässing. ERIXON Mässing 21 (cit. fr. 1787).

– MÄSSINGS-GAFFEL. jfr gaffel, sbst.¹ ². TT 1891, s. 183. särsk. (förr) motsv. gaffel, sbst.¹ 2 a slutet. BoupptSthm 28/7 1682.

– (1) MÄSSINGS-GJUTARE. TT 1872, s. 107.

– (1) MÄSSINGS-GJUTERI.

[MÄSSINGS-GJUTERI.ssg 1]

1) (†) abstr.; jfr gjuteri 1. Linné Stenr. 85 (c. 1747).

[MÄSSINGS-GJUTERI.ssg 2]

2) (†) i pl., om gjutna föremål av mässing; jfr gjuteri 2. HC11H 12:160 (1697).

[MÄSSINGS-GJUTERI.ssg 3]

3) industriell anläggning för gjutning av mässing, jfr gjuteri 3. AHLMAN (1872).

– (1) MÄSSINGS-GJUTGODS ~⁰² l. ~²⁰. HufvudkatalSonesson 1920, 1:418

– (1) MÄSSINGS-GLANS. ( mässing-) glans sådan som mässingens. NILSSON Fauna 4:83 (1852).

– (1) MÄSSINGS-GLÄNSANDE, p. adj. jfr -glans.

– (1) MÄSSINGS-GODS. jfr gods 3.

– MÄSSINGS-GRANAT. av mässing tillvärkad avbildning av granat (se granat, sbst.³), använd ss. distinktionstecken på uniform. GYNTHER Förf. 1:425 (i handl. fr. 1846).

– MÄSSINGS-GREPAN. (†) fjr grepan 1. BoupptSthm 1680, s. 76 a (1673).

– (1) MÄSSINGS-GUL. ( mässing- 1837–1852. mässings- 1788 osv. ) gul ss. mässing. RINMAN 1:1049 (1788).

– (1) MÄSSINGS-GÄDDA. (†) fisk. De först lekande smärre Gäddorna, som ofta hafva en messinggul färg, kallas äfven messings-Gäddor. SkandFisk 53 (1837).

– MÄSSINGS-HAKE. jfr hake, sbst.² ¹. VaruhusR 1541.

– MÄSSINGS-HAMMARE. RINMAN FärnH 501 (1782).

– (1, 2 a) MÄSSINGS-HANDEL. jfr handel, sbst.² ¹¹ b. SthmTb ¹²/4 1581. PH 6:3940 (1756).

– MÄSSINGS-HANDFAT ~⁰². (förr) O PETRI Tb. 166 1527; uppl. 1929).

– MÄSSINGS-HANDTAG ~⁰² l. ~²⁰. BoupptSthm 1675, s. 954 a Bil.

– MÄSSINGS-HARNESK. (förr) klädkamRSthm 1589 A, s. 21 a.

– MÄSSINGS-HJUL. BoupptSthm 11/2 1676.

– MÄSSINGS-HOLK. jfr holk, sbst.¹ 2 a. BoupptSthm 20/8 (1679). Kruthorn med Mässingsholck omkring halsen. PH 6:3961 (1756).

– MÄSSINGS-HORN. blåsinstrument av mässing; jfr horn 5. STAGNELIUS (SVS) 1:342 (c. 1815). RÖNNEBERG Konstn. 9 (1931).

– MÄSSINGS-HUS. jfr hus 9. TullbSthm 7/9 1582. 1 gl. Vhr med messingzhuus. BoupptSthm 12/10 1678. TT 1898, M. s. 74

– MÄSSINGS-HUVUD. jfr huvud 6 a BoupptSthm 1676 s. 10 b 1673; på spik)

– MÄSSINGS-HYLSA. särsk. (i sht mil.) motsv. hylsa, sbst. 1 e. HOLMBERG Artill. 3:145 (1883).

– (1) MÄSSINGS-HYTTA, r. l. f. (†) anläggning för framställning av mässing; jfr hytta, sbst. 2 RINMAN 2:170 (1789). JernkA 1828, 1: 374

– MÄSSINGS-HÄKTA, r. l.f.

[MÄSSINGS-HÄKTA.ssg 1]

1) häkta av mässing; jfr häkta, sbst III 1 a TullbSthm 17/4 1548.

[MÄSSINGS-HÄKTA.ssg 2]

2) (starkt vard.) bildl.; jfr mässing 4. En mässingshäkta .. (är en) jänta med storkofvan. WÄGNER Norrt. 35 (1908).

– MÄSSINGS-HÄKTE. (†) == -häkta 1; jfr häkte III 1. BELLMAN 5:331 (1772).

– MÄSSINGS-HÄNGANDE, n. (†) om hängsmycke l. dyl. av mässing. En korkåpa med itt öfrgylt mässingz hengia(n)de back vppå. inventhubbo c. 1570.

– MÄSSINGS-HÄNGE. ( -hanggenn, pl. 1584 ) (föga br.) hängsmycke av mässing. TullbSthm 12/8 (1584). NORDENSKIÖLD Vega :81 (1880).

– (1, 2) MÄSSINGS-INDUSTRI. för framställning av mässing o. tillvärkning av mässingsföremål. ERIXON Skultuna 1:3 (1921).

– MÄSSINGS-INSTRUMENT.

[MÄSSINGS-INSTRUMENT.ssg 1]

1) (numera bl. tillf.) jfr instrument 1. STIERNHIELM Arch E 1 b (1644). 2 mus. blåsinstrument av mässing o. d., bläckinstrument. LILJECRONA EiksdKul. 29 (1840).

– MÄSSINGS-KAFFEKANNA ~¹⁰²⁰. HovförtärSthm 1762, s. 1002.

– MÄSSINGS-KAFFEPANNA ~¹⁰²⁰.

– MÄSSINGS-KAM.

[MÄSSINGS-KAM.ssg 1]

1) motsv. kam, sbst.² ¹. BELLMAN (BellmS) 1:37 (c. 1770, 1790).

[MÄSSINGS-KAM.ssg 2]

2) (†) motsv. kam, sbst.² ¹ c β BoupptSthm 1675, s. 1604 b, Bil.

[MÄSSINGS-KAM.ssg 3]

3) om del av hjälm; jfr kam, sbst.² ³. KrigVAT 1856, s. 471

– MÄSSINGS-KANDELABER. JOHANSSON Noraskog 1: 276 1875; efter handl. fr. 1869).

– MÄSSINGS-KANON ~⁰². (förr) jfr kanon, sbst.³ ¹. BJÖRNSTÅHL Resa 1:179 (1771).

– MÄSSINGS-KAPPA, r. l. f. jfr kappa, sbst.¹ 2 a. Ett paar Juhl Pistoler medh messings kappor. BoupptSthm 1686, s. 943 a, Bil.

– MÄSSINGS-KAPSEL. jfr kapsel 1. HOLMBERG Artill. 3:308 (1883).

– MÄSSINGS-KAR.

[fsv. mässings kar]

jfr kar, sbst.¹ ¹. BoupptVäxjö 1824.

– MÄSSINGS-KASK. jfr kask, sbst.¹ ¹. KrigVAT 1843, s. 328

– MÄSSINGS-KASKETT. (†) == -kask; jfr kaskett 1 a. BoupptSthm 9/11 1680.

– MÄSSINGS-KED. (†) == -kedja. BoupptSthm 15/6 (1668). QUENNERSTEDT Torneå 1:170 (cit. fr. c. 1809).

– MÄSSINGS-KEDJA, r. l. f. OxBr. 11:717 (1637).

– MÄSSINGS-KITTEL.

[fsv. mässingskätil]

G1R 4:36 (1527).

– MÄSSINGS-KLISCHÉ jfr klisché 1. KROON Reprodukt. 85 (1935).

– MÄSSINGS-KLOCKA, r. l. f.

[MÄSSINGS-KLOCKA.ssg 1]

1) om ringklocka. VaruhusR 1541.

[MÄSSINGS-KLOCKA.ssg 2]

2) om ur.

– MÄSSINGS-KLOCKKEDJA ~⁰²⁰.

– MÄSSINGS-KNAPP, r. l. m.

[MÄSSINGS-KNAPP.ssg 1]

1) (liten) knopp l. kula av mässing. BoupptVäxjö 1773.

[MÄSSINGS-KNAPP.ssg 2]

2) om knapp på klädesplagg; jfr klapp, sbst. 2. BouppSthm 7/3 1673.

– MÄSSINGS-KNIV. BouååtSthm 9/11 1667.

– MÄSSINGS-KNOPP. jfr knopp 1. SAMZELIUS Fänr. 206 (1889).

– MÄSSINGS-KNÄPPE. jfr knäppe 1. HEIDENSTAM Vallf. 106 (1888).

– MÄSSINGS-KOKPANNA ~⁰²⁰. BoupptSthm 2/11 1670.

– (1) MÄSSINGS-KONST. (†) om konsten att framställa mässing. SthmTb. 12/4 1581.

– MÄSSINGS-KORDONG, (förr) jfr kordong 1. Krig VAH 1822, s. 98 SPAK Unif. 36 (1890).

– (1) MÄSSINGS-KORN. fjr korn 6. RINMAN 1:1069 81788).

– MÄSSINGS-KRAM. jfr kram, sbst.¹ ³. BoupptSthm 5/2 1677.

– MÄSSINGS-KRAN, ( mässing- 1896. mässings- 1716 osv. ) jfr kran 4. VinkällRSthm 1716, s. 681.

– MÄSSINGS-KRATS, sbst.¹ (mässing- 1881. mässings- 1569 osv. ) jfr krats, sbst.¹ TullbSthm ¹6/6 1569.

– (1) MÄSSINGS-KRATS, sbst.² (†) == -kräts. LINNÉ Ungd. 2:212 (1734).

– MÄSSINGS-KRATSBORSTE ~⁰²⁰ tekn. RINMAN JärnH 497 (1782). ALMROTH Karmarsch 611 (1839).

– MÄSSINGS-KROK. ( mässing- 1910. mässings- 1669 osv. ) jfr krok 1. BoupptSthm 1671, s. 110 (1669).

särsk. om fiskredskap; jfr krok 1 c DA 1771, nr 135 s. 3.

– MÄSSINGS-KRONA. särsk. om ljuskrona; jfr krona, sbst. 4 k GripshInvent. 26/5 1547.

– MÄSSINGS-KRUKA. ( mässing- 1869. mässings- 1789 osv. ) jfr kruka, sbst.² ¹.

[MÄSSINGS-KRUKA.ssg 1]

1) (†) metall. till 1: degel vari mässing framställes gm smältning av koppar o. galmeja med kol. RINMAN 2: 170 (1789).

[MÄSSINGS-KRUKA.ssg 2]

2) till 1:c: kruka av mässing. BoupptVäxjö (1869). ERIXON Mässing 318 (1943).

– MÄSSINGS-KRUMHORN. ( mässinge- 1728. mässings- 1676 ) (†) dryckeshorn av mässing; jfr krum-horn 1. KlädkamRSthm 1676 B, s. 390 Därs. 1728 A, s. 94.

– (1) MÄSSINGS-KRÄTS. avfall som uppstår vid bearbetning av mässing; jfr -krats, sbst.² BoupptSthm 2/9 1678.

– (3) MÄSSINGS-KVARTETT. mus. kvartett som spelar på bläckinstrument. BJÖKMAN (1889). LAGERLÖF Holg. 2:345 (1907).

– (3) MÄSSINGS-KVINTETT, mus. jfr -kvartett. SydsvD 1870, mr 26, s. 3.

– MÄSSINGS-KYLFAT ~⁰² l. ~²⁰. (†) JernkA 1904, s. 558 (1578). BoupptSthm 25/5 1694.

– (1) MÄSSINGS-LACK. jfr metall-lack. AHB 113:58 (1883).

– MÄSSINGS-LAD. (†) jfr lad. sbst.¹ TullbSthm ⁷/11 1569.

– MÄSSINGS-LAMPA. BoupptSthm 9/5 1668.

– MÄSSINGS-LAMPETT. jfr lampett 1. ÅgerupArk. Bouppt. 1750.

– MÄSSINGS-LAN. (i fackspr.) jfr lan, sbst.¹ ¹. Fornv. 1932, s. 364.

– (1) MÄSSINGS-LATUN. (†) mässing. LINNÉ Vg. 126 (1747).

– MÄSSINGS-LEJON. (enst.) om mässingskärl format ss. ettlejon. VarugusR 1541.

– (1) MÄSSINGS-LIK, adj.

– MÄSSINGS-LINJAL. jfr linjal 1, 2. BoupptSthm 15/11 1689.

– MÄSSINGS-LINJE boktr. o. bokb. jfr linje 1 a ζ. NORDIN Boktr. 71 (1881).

– MÄSSINGS-LIST. jfr list, sbst.² ³, InventKungsåra c. 1570.

– MÄSSINGS-LISTA, r. l. f. (†) == -list; jfr lista, sbst.¹ ³. HovförtärSthm 1773. s. 1200.

– MÄSSINGS-LJUSARM ~⁰² l. ~²⁰. BoupptSthm 23/7 1659.

– MÄSSINGS-LJUSKNIPA ~⁰²⁰. (förr) BoupptSthm 21/7 1677.

– MÄSSINGS-LJUSKRONA ~⁰²⁰. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 19.

– MÄSSINGS-LJUSPLÅT. (†) om väggplåt till ljuslampett l. om ljusstake bestående av en platta med därpå fastsatt ljuspipa. TullSthm 9/11 1584. BoupptVäxjö 1781.

– MÄSSINGS-LJUSSAX ~⁰² l. ~²⁰. (förr) BoupptSthm 19/6 1667.

– MÄSSINGS-LJUSSTAKE ~⁰²⁰. ( mässing- 1555, mässings- 1529 osv. ) (förr) HSH 37: 2 (1529).

– MÄSSINGS-LOD.

[MÄSSINGS-LOD.ssg 1]

1) tekn. till 1: lödmetall (slaglod l. hårdlod) innehållande mässing l. användbar för lödning av mässing, jfr lod, sbst.⁴ ¹. AHB 8:67 (1862).

[MÄSSINGS-LOD.ssg 2]

2) till 1 c. a) aviktlod av mässing; jfr lod, sbst.⁴ ³. BoupptVäxjö 1763. b) urlod av mässing; jfr lod, sbst.⁴ ⁹. HusgKamRSthm 1758, s. 507.

– MÄSSINGS-LUCKA. på kakelugn.

– MÄSSINGS-LUNDBINDARE. (†) lundbetäckare (se under lunta, sbst.¹) av mässing. ALM Eldhamdv. 1:269 (cit. fr. 1696)

– MÄSSINGS-LÖV. (†) tunn skiva av mässing. PH 6: 3996 (1756). RINMAN 2:137 (1789).

– (1) MÄSSINGS-MAKARE. ( mässing- 1633. mässings- 1576 osv. ) (förr) person som framställde mässing o. förfärdigade mässingsföremål. RullbSthm (1576). ERIXON Skultuna 1:2 1921; om ä. förh.).

– (1) MÄSSINGS-MAKERI. (†) framställning av mässing; äv. konkret: anläggning för framställning av mässing. A OXENSTIERNA 1:344 (1630; abstr.). RP 10:56 1643; konkret).

– MÄSSINGS-MALJA. ( mässing- 1732. mässings- 1671 osv. ) jfr malja. sbst.¹ a. BoupptSthm ⁶/6 1671. SVENSSON SkånFolkdr. 34 (1935).

– (1) MÄSSINGS-MALM. (†) mässing; jfr malm II 3. 2 SvKulturarb 1- 2: 185 (1647). BoupptVäxjö 1734.

– (1) MÄSSINGS-MANUFAKTUR. (om ä. förh.) jfr manufaktur 2, 3, 4. BoupptSthm 6/11 (1678). ERIXON Mässing 11 (1943).

– MÄSSINGS-MARK. (förr) viktlod av mässing, vägande en mark; jfr mark, sbst.³ ¹. FALKMAN Mått 1:362 (1884).

– MÄSSINGS-MEDALJ. (†) medaljong (se d. o. 3) av mässing. FRIES 2 Linné 2:409 (cit. fr. c. 1775).

– (1) MÄSSINGS-METALL. (†) mässing. WETTERSTEN Forssa 31 (c 1750).

– MÄSSINGS-MORTEL. GripshR 1546-47 (: Messingz Mortare).

– MÄSSINGS-MULLÖG. (†) == -handfat. HSH 37:2 (1529). BoupptSthm 28/9 1672.

– (3) MÄSSINGS-MUSIK. utförd på bläckinstrument. ÖSTERGREN (1932).

– MÄSSINGS-MUSIKANT. (†) person som trakterar "mässingstallrikar" (se -tallrik 2. HC12H 1:60 (1734).

– MÄSSINGS-NATTBÄCKEN. (†) nattkärl av mässing. BoupptSthm 27/6 1674.

– MÄSSINGS-NATTLJUSSTAKE. (†) BoupptSthm 1679, s. 1384 a, Bil.

– MÄSSINGS-NATTLÅDA. (†) BoupptSthm 23/9 1685.

– MÄSSINGS-NATTPOTTA. (†) == -nattbäcken. Boupptsthm 31/3 (1671). Därs. 30/10 1685.

– MÄSSINGS-NATTSTAKE ~⁰²⁰. (förr) == -nattljusstake. BoupptSthm 17/4 1673.

– MÄSSINGS-NOTSLANGA. (†) visst slags artilleripjäs av mässing. HH 20:265 (c. 1640).

– MÄSSINGS-NÅL. TullbSthm 10/9 1548.

– MÄSSINGS-NÄBB. (†) ivsst slags spänne av mässing(?). BoupptSthm 10/12 (1678). KlädkamRSthm 1754, s. 137.

– MÄSSINGS-NÄT. WETTERBERGH Samhkärna 1:223 1857; framför brasan i en kakelugn). Uppl. 2:152 1903; i mjärde).

– (3) MÄSSINGS-OKTETT. jfr -kvartett.

– (3) MÄSSINGS-ORKESTER. orkester av enbart bläckinstrument. BJÖRKMAN (1889).

– MÄSSINGS-PANNA.

[MÄSSINGS-PANNA.ssg 1]

1) jfr -kittel. OxBr. 11:719 (1637).

[MÄSSINGS-PANNA.ssg 2]

2) lagerskål av mässing. JernkA 1829, Bih. s. 252.

– MÄSSINGS-PERSEDEL. (numera föga br.) BoupptSthm 23/6 (1671). ReglStyrFl. 1836, s. 144.

– MÄSSINGS-PERUK. (förr) peruk av tunn mässingstråd. TERSMEDEN Mem. 1:281 (c. 1780). AHMFELT StudM 2:170 (1857).

– MÄSSINGS-PLÅT. ( mässing- 1917–1920. mässings- 1640 osv. )

[MÄSSINGS-PLÅT.ssg 1]

1) utsmidd l. utvalsad skiva av mässing. OxBr. 11: 777 (1640). särsk. om väggplåt till ljuslampett. ERIXON Mässing 158 (cit. fr. 1692).

[MÄSSINGS-PLÅT.ssg 2]

2) koll. l. ss. ämnesnamn. ÅSTRAND 2:82 (1855). PersonhT 1931, s. 24.

– (1) MÄSSINGS-PROCESS. (†) om framställningen av mässing. FRIES 2 Linné 129 (cit. fr. c. 1733).

– MÄSSINGS-PUCKLA, se -buckla.

– MÄSSINGS-PÄNNA. (i sht förr) skrifpänna av mässing. BoupptSthm 7/3 1673.

– MÄSSINGS-PÄNNING (†) myntliknande föremål av mässing. BoupptSthm 12/7 (1688). RINMAN 2:42 (1789).

– MÄSSINGS-RING. ( mässing- 1897. mässings- 1543 osv. ) TullbSthm 26/10 1543.

– MÄSSINGS-RIVJÄRN ~⁰²l. ~²⁰. (i sht förr) BoupptStjm 15/11 1658. BoupptVäxjö 1782.

– MÄSSINGS-ROCKKNAPP ~⁰² l. ~²⁰. (mässinge- 1723–1724. mässings- 1742 osv. ) KlädkamRSthm 1723, s. 82.

– MÄSSINGS-ROSNAGEL. (†) mässingstännlika med utsirat huvud. BoupptSthm 17/1 1682.

– MÄSSINGS-ROVA. (starkt vard.) fickur av mässing. SPARRE SkeppSödermBer. 41 (1917).

– MÄSSINGS-RÄKNESPÄNNING ~¹⁰²⁰. (förr) OxBr. 11:746 (1640). BoupptVäxjö 1817.

– MÄSSINGS-RÖKELSEKAR ~¹⁰⁰². (förr) HSH 37:51 (1548). GripshR 1549.

– MÄSSINGS-RÖR. TRIEWALD Förel. 1:293 (1728, 1735)

– MÄSSINGS-SAK. mässingsföremål; i sht i pl. ArvskifteSthm 5/9 1678,

– MÄSSINGS-SAX.

[MÄSSINGS-SAX.ssg 1]

1) till 1: sax att klippa mässing med. BoupptSthm 28/2 1671.

[MÄSSINGS-SAX.ssg 2]

2) till 1 c: sax av mässing. KlädkamRSthm 1594 F, s. 4 a.

– (3) MÄSSINGS-SEPTETT. jfr -kvartett.

– (3) MÄSSINGS-SEXTETT. jfr -kvartett. BJÖRKMAN (1889).

– MÄSSINGS-SIKT. av mässingstråd. RINMAN 2:716 (1789).

– MÄSSINGS-SIKTE. på skjutvapen. ÅgerupArk. Bouppt. 1743.

– MÄSSINGS-SKAFT. Felle Knijfwar medh Messingzskafft. BoupptSthm 15/6 1688.

– MÄSSINGS-SKED. (i sht förr) TullbSthm 5/5 1571.

– MÄSSINGS-SKENA, r. l. f. KÖNIG mec. 180 (1752). Halfrunda räfflor belagda med en ässingsskena. UPMARK Möbl. 41 (1913).

– MÄSSINGS-SKIVA, r. l. f. HH 1:24 (1543).

– (1) MÄSSINGS-SKODD, p. adj. RUNEBERG 2:31 (1848).

– MÄSSINGS-SKOHORN ~²⁰. TullbSthm 14/6 1558.

– MÄSSINGS-SKOPA. ( mässing- c 1575. mässings- 1571 osv. ) TullbSthm 8/5 1571.

– MÄSSINGS-SKRIN. TullbSthm 19/10 1583.

– MÄSSINGS-SKRIVTYG. (†) TullbSthm 8/10 (1560). Därs. 21/11 1578.

– (1) MÄSSINGS-SKROT. ( mässing- 1910. mässings- 1879 osv. ) BoupptVäxjö 1879.

– MÄSSINGS-SKRUV. ( mässing- 1871. mässings- 1581 osv. ) RullbSthm 17/7 1581. särsk. (vard., föga br.) i uttr. en dito (dito) med mässingsskruvar; dito 4 e. HbiblSällsk. 2:102 (1839).

– MÄSSINGS-SKYLT. BoupptVäxjö 1871.

– MÄSSINGS-SKÅL. HH 1:28 (1543).

– (1) MÄSSINGS-SLAGARE. ( mässing- 1676–1921. mässings- 1595 osv. ) (förr) hantvärkare som bearbetade mässing, i sht mässingsplåt, o. därav tillvärkade varjehanda föremål. Cornelius mässingzslagare. GripshR 1595, s. 6 PT 1900, nr 196 A, s. 3. ERIXON Mässing 251 (1943).

Ssgr (förr):

– mässingsslagar(e)-arbete. HC11H 13:84 (1697).

– mässingsslagar(e)-gesäll. BoupptSthm 29/8 1676.

– mässingsslagar(e)-mästare. LdVBl. 1822, nr 10 s. 2.

– mässingsslagar(e)-ålderman. MeddNordM 1898, s.86 (1731).

– mässingsslagar(e)-ämbete. mässingsslagares skrå. meddNordm 1898, s. 87 (1731). ERIXON Mässing 20 1943; om förh. 1678).

– (1) MÄSSINGS-SLAGERI. (förr)

[MÄSSINGS-SLAGERI.ssg 1]

1) mässingsslagares yrke l. värksamhet. WETTERBERGH Penning. 249 (1847). ERIXON Mässing 20 (1943).

[MÄSSINGS-SLAGERI.ssg 2]

2) anläggning l. värkstad för bedrivande av mässingsslageri (i bet. 1). ERIXON Mässing 58 (1943).

– (1) MÄSSINGS-SLAGG. (†) bildad vid framställning av mässing. ÖoL (1852).

– (1) MÄSSINGS-SLAGLOD ~⁰² l. ~²⁰. tekn. jfr lod, sbst.⁴ ¹. RINMAN JärnH 539 (1782).

– MÄSSINGS-SLAGUR ~⁰² l. ~²⁰. BoupptSthm 11/10 1667.

– MÄSSINGS-SLIDA. Kniff(var) m(ed) messingz Slider. TullbSthm 18/6 1569.

– (1) MÄSSINGS-SMED. ( mässing- 1647. mässings- 1544 osv. ) (†) person som framställer mässing o. tillvärkar föremål av mässing. G1R 16:574 (1544). GREBST Korea 89 (1912).

– (1) MÄSSINGS-SMIDE. (†) konkret: smidesarbete av mässing. PT 1758, nr 20 s. 4. TLev. 1902, nr 2, s. 1.

– (1) MÄSSINGS-SMÄLTNING. RINMAN 1:329 (1788).

– MÄSSINGS-SNARA, r. l. f. ( mässing- 1910–1925. mässings- c. 1834 osv.) snara av fin mässingstråd. RUNEBERG (SVS) 2:174 (c 1834).

– MÄSSINGS-SNUSDOSA ~⁰²⁰. BoupptVäxjö 1790.

– (1) MÄSSINGS-SNÄLLOD ~⁰² l. ~²⁰. tekn. jfr -slaglod. SCHEUTZ Bleckarb. 81 (1849).

– MÄSSINGS-SOCKERDOSA ~¹⁰²⁰. (i sht förr) ÅgerupArk. Bouppt. 1761.

– MÄSSINGS-SOCKERSIKT ~¹⁰². ( mässing-) GRAFSTRÖM Kond. 287 (1892).

– MÄSSINGS-SPATESERVÄRJA. (†) BoupptSthm 17/6 1676.

– MÄSSINGS-SPIK. ( mässing- 1677–1868. mässings- 1720 osv. ) äv. koll. BoupptSthm 5/2 1677 (koll.). STRINDBERG Hafsb. 110 (1890). JernkA 1905, s. 283 (om förh. 1600).

– MÄSSINGS-SPORRE. ( mässinge- 1554. mässings- 1658 osv. ) VgFmT I. 8- 9: 90 (1554). Iduna 4:177 (1813).

– MÄSSINGS-SPRUTA, r. l. f. 2 SthmTb. 3:12 (1553; om brandspruta).

– (1) MÄSSINGS-SPÅN. jfr koppar-spån. ÅKERMAN KemTechn. 1:446 (1832).

– MÄSSINGS-SPÅNG. (mässingc. 1575. mässings- 1632–1751 ) (†) (rund) skiva av mässing. Invent Arboga c. 1575. HusgkamRSthm 1751 B, s. 756.

– MÄSSINGS-SPÄNNE. KFÅb, 1913 s. 407 (c. 1714).

– MÄSSINGS-STAKE. ( mässing- 1543–1749. mässings- 1547 osv. ) ljusstake av mässing. TullbSthm 8/6 1543.

– MÄSSINGS-STAV. Elektroderna bestå af tvänne messingsstafvar. TT 1872, s. 234.

– MÄSSINGS-STEKPANNA ~⁰²⁰. (förr) BoupptSthm 1671, s. 120.

– MÄSSINGS-STIFT. äv. koll. KlädkamRSthm 16676 A, s. 97.

– MÄSSINGS-STOLPE. ( mässing- 1582. mässings- 1581–1888 ) Thime Glass m(ed) messingz stolp(er). TullbSthm 14/9 1582. Balck Idr. Suppl 193 (1888).

– MÄSSINGS-STRYKJÄRN ~⁰² l. ~²⁰. (förr) BoupptSthm 16/9 1668.

– MÄSSINGS-STRÄNG, r. l. m. ( mässing- 1738–1755 ) . mässings- 1560 osv.) KlädkamRSthm 1560 F, s. 6 b. Fatab. 1921, s. 52 (till musikinstrument).

– MÄSSINGS-STYCKE, säesk. (†): kanon av mässing. RP 1:27 (1626). WIDEKINDI KrijgH 84 (1671).

– (1, 3) MÄSSINGS-STÄMMA r. l. f. (†) bildl., om gäll röst. RUNEBERG 4:202 (1834).

– MÄSSINGS-STÄRKEJÄRN. (†) == -strykjärn. BoupptSthm 2/8 (1669). Därs. 23/4 1689.

– MÄSSINGS-SVAMPDOSA ~⁰²⁰. (förr) ERIXON Mässing 356 (1943).

– MÄSSINGS-SYFTE. (†) == -sikte. BoupptRasbo 1706.

– MÄSSINGS-SÅLL. ( mässing- 1856. mässings- 1882 ) ROTHSTEIN Byggn. 169 (1856).

– MÄSSINGS-SÄJARE. (†) ur av mässing. BoupptSthm 20/1 1659. ERIXON Mässing 401 (1943: om förh på 1600- o. 1700talen).

– MÄSSINGS-SÄNGBÄCKEN. ( mässing- 1667. mässings- 1659–1676 ) (†) == -sängvärmare. BoupptSthm 13/7 1659. Därs. 19/1 1676.

– MÄSSINGS-SÄNGPANNA. (†) == -sängvärmare. OxBr. 11:701 (1637). Därs. 750 (1640.

– MÄSSINGS-SÄNGVÄRMARE ~⁰²⁰⁰. (förr) boupptSthm 30/3 1675. BoupptVäxjö 1832.

– MÄSSINGS-SÄTTLINJE ~⁰²⁰. boktr. o. bokb. == - linje. ASScF VIII. 2:383 (1864, 1867)

– MÄSSINGS-SÖLJA. BoupptSthm 28/2 1671.

– MÄSSINGS-SÖMNÅL. (†) visst slags synål av mässing. TullbSthm 17/4 (1548). FORSSELL Hist. II. 1:21 (i handl. fr. c. 1560).

– MÄSSINGS-TAFS. (mässing- 1923. mässings- 1778 osv. ) fisk. tafs av mässingstråd. SCHULTZE Fisk. 149 (1778).

– MÄSSINGS-TALLRIK.

[MÄSSINGS-TALLRIK.ssg 1]

1) tallrik av mässing. ÅgerupArk. Bouppt. 1750. BoupptVäxjö 1913.

[MÄSSINGS-TALLRIK.ssg 2]

2) (numera föga br.) Cymbal; jfr -bäcken 2. WESTEE (1842). ÖSTERGREN (1932).

– MÄSSINGS-TAPPKRAN. (†) mässingskran. BoupptSthm 27/7 1685.

– MÄSSINGS-TAVLA. jfr koppar-tavla 1. The Romare .. läto scriffua förbundet (med judarna) j messings tafflor. 1 Mack. 8: 22 (Bib. 1541; Apokr. 1921: koppartavlor).

– MÄSSINGS-TEKÖK ~⁰² l. ~²⁰. NORDENSKIÖLD Vega 1: 371 (1880).

– MÄSSINGS-TESKED ~⁰² l. ~²⁰. (förr) BoupptVäxjö 1778.

– MÄSSINGS-TILLVÄRKNING ~⁰²⁰. Bergv. 2:526 (1749).

– MÄSSINGS-TIMGLAS ~⁰² l. ~²⁰. (förr) TullbSthm 16/4 1584. BoupptSthm 17/1 1682.

– MÄSSINGS-TRATT. BoupptSthm 19/11 1669.

– MÄSSINGS-TRISSA, r. l. f. ( mässing- 1749. mässings- 1682 osv. ) BoupptSthm 17/1 1682.

– MÄSSINGS-TRUMMA, r. l. f. (mässing- 1731. mässings- 1812 osv. ) MeddNordM 1898, s. 87 (1731). KrigVAT 1850 s. 444

– MÄSSINGS-TRUMPET. OxBr. 11:717 (1637).

– (1, 1 c) MÄSSINGS-TRÅD. ( mässing- 1666–1920. mässings- 1536 osv. ) tråd av mässing; dels ss. ämnesnamn, dels om stycke av dylik tråd. Eth lisp(un)d messings trådh. TullbSthm 1536, s. 104 a. ALM BlVap. 81 (1932).

Ssgr:

– mässingstråds-bur, äv. -tråd-bur. WRANGEL TessPal. 40 (i handl. fr. 1735). bälte. TullbSthm 18/6 1569.

– mässingstråds-duk. ( -tråd-) TT 1878, s. 233.

– mässingstråds-gördel. TullbSthm 30/4 1584.

– mässingstråds-hytta, r. l. f. (†) för tillvärkning av mässingstråd. LINNÉ Öl. 4 (1745).

– mässingstråds-sölja. ( -tråd-) BoupptVäxjö 1745.

– mässingstråds-väv. BERLIN Lsb. 231 (1866).

– MÄSSINGS-TUB. i kondensor o. d., förr äv. i ångpanna. JerhkA 1871, s. 79.

– (1) MÄSSINGS-TULL. import- (l. export)tull på mässing; förr äv. om avgift för rättigheten att producera mässing. STIERNMAN Com. 3:871 (1671). CivInstr. 86 (1694).

– (jfr 2 a) MÄSSINGS-TYG. (†) koll., om föremål av mässing. TullbSthm 22/7 (1549). BoupptSthm 29/2 1671.

– MÄSSINGS-TÅRTPANNA. (†) BoupptSthm 15/1 (1674). Därs. 25/5 1694.

– MÄSSINGS-TÄNNLIKA. ( mässing- 1721. mässings- 1637 osv. ) OxBr. 11:696 (1637).

– MÄSSINGS-UR, n. BoupptSthm 22/1 1668.

– MÄSSINGS-URVÄRK ~⁰² l. ~²⁰. BoupptSthm 15/6 1670.

– (1) MÄSSINGS-VARA, r. l. f. handelsvara bestående i föremål av mässing; i sht i pl. G1R 21:27 (1550).

– MÄSSINGS-VARP. ( mässing- 1920. mässings- 1920 ) tekn. i vävnad. Asbestväf .. med mässingsvarp. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 56

– (1) MÄSSINGS-VATTEN. utspädd blandning av svavelsyra o. vatten, som nyttjas till rengöring av mässing m. m. ALMSTRÖM Handelsv. 114 (1845).

– MÄSSINGS-VATTENBÖSSA. (†) == -vattenspruta? TullbSthm 21/11 1578.

– MÄSSINGS-VATTENSPRUTA. (†) vattenspruta av mässing. ArkliR 1567, avd. 25. BoupptSthm 25/9 1675.

– MÄSSINGS-VIKT. ( mässinges- 1673. mässings- 1549 osv. )

[MÄSSINGS-VIKT.ssg 1]

1) viktlod av mässing. TullbSthm 22/7 1549.

[MÄSSINGS-VIKT.ssg 2]

2) (†) våg av mässing. BoupptVäxjö 1779.

– (3) MÄSSINGS-VIRTUOS. virtuos på mässingsinstrument. SYLWAN FyrtiotStud. 56 (i handl. fr. c. 1870).

– MÄSSINGS-VÄRJA, r. l. f. (förr) BoupptSthm 26/4 1686.

– MÄSSINGS-VÄRK, n.

[MÄSSINGS-VÄRK.ssg 1]

1) (†) till 1: industriell anläggning för framställning av mässing. RP 4:148 (1634). SvH 5:83 (1903).

[MÄSSINGS-VÄRK.ssg 2]

2) tull 1c: urvärk av mässing. BoupptRasbo 1772.

– MÄSSINGS-VÄSKLÅS ~⁰² l. ~²⁰. TullbSthm 14/6 1558.

– MÄSSINGS-VÄV. (i fackspr.) av mässingstråd. FRIES Krutl. 38 (1869).

– (1) MÄSSINGS-ÅLDER(N). (enst.) i sg. best., parodiskt; jfr brons-ålder. Våningen upptages uteslutande af säkerhetsnålar från messingsåldern. STRINDBERG NRik. 125 (1882).

– MÄSSINGS-ÄMBAR. (förr) BouååtSthm 7/7 (1669). Därs. 1680, s. 76 a (1673).

– MÄSSINGS-ÄRM. (†) == -arm. BtÅboH I. 11–12:13 (1665).

– (1) MÄSSINGS-ÖVERDRAG %~¹⁰² l. ~²⁰⁰. på föremål av metall: beklädnad av mässing. BoupptVäxjö (1739). Ett sätt att medelst den gydroëlektriska strömmen bekläda en metall med messingsöfverdrag. BERZELIUS ÅrsbVetA 1845, s. 102.

– (1) MÄSSINGS-ÖVERDRAGEN ~¹⁰²⁰, p. adj. Mässingsöfverdragna Järnrör. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 365.

Avledn. (till 1):

– MÄSSINGSK , adj. (†) osm består av mässing. HovförtärSthm 1644, s. 498.

– MÄSSINGSAKTIG , adj. som påminner om mässing; särsk. om ton: som påminner om tonen hos mässingsinstrument (jfr mässing 3. NICANDER Minn. 77 (1831).