© Svenska Akademien. SAOB spalt: N86; tryckår: 1946
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
NAPOLEON napω⁴leon, m.; best. -en nap¹ωleå⁴ner l. -ω⁴ner.
[av fr. Napoléon]
namn på franska kejsare; särsk.
[NAPOLEON 1]
1) (i vitter stil) med syftning på Napoleon I; särsk. bildl., med syftning på Napoleon I:s härskaregenskaper: person med starkt framträdande härskaregenskaper; inom sin krets starkt dominerande person . Filosofiens Napoleon (dvs. Immanuel Kant). FRANZÉN Minnest. 2:1 (1822). Napoleoner äro icke hvardagsmenniskor. WINGÅRD Minn. 8:80 (1848). (Balzacs) hjältar äro alla små Napoleoner. LEVERTIN Diktare 107 (1898). KallKår. 10 (1944).
[NAPOLEON 2]
2) med syftning på Napoleon III; i ssgn NAPOLEONS-SKÄGG.
Ssgr
A
– (1) NAPOLEON-SALVA, r. l. f.
[omtydning av nylat. (unguentum) neapolitanum (se neapolitansk) ss. benämning på ifrågavarande salva]
(i folkligt spr.) farm. kvicksilversalva.
LINDGREN Läkem. (1891, 1902)
NAPOLEON-SKÄGG, se B.
– (1 ?) NAPOLEON-TÅRTA. ( napoleon- 1892 osv. napoleons- 1863 osv.) (fantasinamn på) ett slags finare tårta. Zetterstrand Kokb. 425 (1863). jfr
[möjl. med anslutning till Napoli, det italienska namnet på Neapel]
() : Uti undertecknads Sveitzeri hålles till salu hvarje Lördag och Torsdag, så kallade Napolie-torter.
NVexjöBl. 1847, nr 46, s. 4.
B
– (1) NAPOLEONS-PÄRON trädg. viss finare påronsort. STRINDBERG Utop. 209 (1885). LAHT 1899, s. 221.
– (2) NAPOLEONS-SKÄGG. ( napoleon- 1917 osv. napoleons- 1902 osv.) skägg (o. mustasch) av sådan fason som Napoleon III bar. KARLFELDT Bang Tine 116 (1902).
NAPOLEONS-TÅRTA, se A.
Avledn.
NAPOLEONID ⁰¹⁰⁰⁴, m.||ig.
[jfr t. napoleonide, fr. napoléonide]
(föga br.) person härstammande från l. befryndad med Napoleon I.
DALIN FrSvLex. 2:162 (1843). (SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH IV. 1:10 (1915).
NAPOLEONISK , se napoleonsk.
NAPOLEONISM , r.
[jfr t. napoleonismus, eng. napoleonism, fr. napoléonisme]
() polit. (åskådning som hyllar) Napoleon I:s politiska system. Frey 1848, s. 290. Ekbohrn (1904).
NAPOLEONIST , m.||ig.
[jfr t. o. eng. napoleonist, fr. napoléoniste]
() polit. anhängare av Napoleon I:s politiska system.
AJourn. 1815, nr 78, s. 2. Ekbohrn (1904).
NAPOLEONSK ⁰¹⁰⁴, äv. ⁰⁴⁰⁰, äv. NAPOLEONISK ⁰¹⁰⁴⁰, adj. (-isk 1822-1883. -sk 1848 osv.)
[jfr t. napoleonisch, ävensom eng. napoleonic, fr. napolénien]
som härrör från l. har avseende på l. påminner om Napoleon I l. hans tid l. omgivning o. d. Napoleonisk Kalender. (1822;broschyrtitel). Den napoleonska polisstaten. Frey 1848, s. 282. Den lille portiern stod napoleonskt oberörd i sin förskansning (dvs. portierlogen). ESSÉN KessSthm 108 (1916).
särsk. (i vitter stil) bildl.: storslagen, väldig. Han var en svindlare i stor skala, av napoleonska mått. TISELIUS Huxley Fyrv. 23 (1931).
NAPOLEOTISK , adj. () napoleonsk. HAMMARSKÖLD KonstH 202 (1817). WETTERBERGH Penning. 9 (1847).