NATION natʃω⁴n, äv. naʃ-, r. l. f. ((†) m. MURBERG FörslSAOB (1793), WESTE (1807)); best. -en (OPETRI Kr. 9 (c. 1540) osv.), vard. (utom i södra Sv.) äv. == ( G1R 4:15 (1527), BECKMAN SvSpr. 21 (1904))); pl. -er. ( nacioon 1527. nasion 1686. natcion c. 1585. nation (natt-, -onn) 1523 osv. natjon 1765–1788. natjone 1800. natsion 1687 ) 1) folk (se d. o. 1) i ett land; med tanken särskilt riktad dels på gemensamhet i härstamning, språk, kultur o. d., dels. på bosättning i samma land, gemensamhet i styrelse o. d.; i sht numera ofta med tanke på att de olika individerna inom folket mera allmänt ha känsla av samhörighet. G1R 1:84 (1523). Dett skall inte vara synnerligh stortt folk som .. (de polska färlherrarna)( hafue haftt i feltt i åhr, .. en hop ilacht sluder aff alle nationer. OxBr. 5: 373 (1625). Wår Swenske nation, den der altijdh är wahn att regeras af en Konung. RARP 4:503 (1650). Denna bro (över Dalälven) är ej allenast en heder för nation, utan (osv.). FORSSTRÖM Dagb. 24 (1800). Till Svenska Nationen .. höra väl äfven Monarchen och de Svenskar, som finnas i Finland, Amerika och annorstädes. MOSTRÖM 3:94 (1850). Schweizarna (måste) betraktas som en verklig nation trots den språkliga och religiösa splittringen. SvUppslB 19:733 (1934). 3SAH 50:25 (1940). jfr KULTUR-NATION. – särsk. a) (†) i uttr. fransman o. d. till nation(en), fransman osv. till sin nationalitet, av fransk osv. nationalitet. En Under-Lieutenant, Fransos til nation. EKELUND Fielding 172 (1765). ÖoL (1852). b) (†) samling av invånarna i ett landskap l. en provins. Föreställes .. (de upproriska dalkarlarna) den store nåd, som Kongl. Maj:t uti alla tider haft för denna Nationen. HSH 3:211 (1742). Inskrifne Gälbgjutare-Lärlingen Harald Rosenberg .. (är) til Nationen Dalkarl. DA 1793, nr 81, s. 4; jfr a. Andra nationer prisa sig själve .. Den småländska .. tiger om sin rätt till aktning. O WALLQVIST (1795). hos VIRDESTAM Östrabo 193. ALMQVIST Går an 71 (1839). c) (†) folkstam, folkslag. Effter .. Moscoviten ænnu monga nationer vid det Norre hafvet boendes under sig hafver, som Finscha språket bruka (så osv.). HT 1912, s. 120 (1656). (De nyupptäckta länderna lära ligga) emillan Nya Mexico och Ishafwet.. och warda af 200. Nationer folk .. bebodde. HOLM NSv. 4 (1702). Man kan .. skilja .. (lapparna) i nomader och icke-nomader. De förra utgöra nationens kärna. LÆSTADIUS 1 Journ. 211 (1831). d) (†) övergående i bet.: land som bebos av ett visst folk, rike; äv.: provins (jfr b). Att någre borgerskip måtte forskickes till then tyske nation effther spannnemåle. RA I. 1:401 (1544). (Han har) wandrat vti åtskillige Nationer innan landz och vtan. VRP 5/11 1651. e) övergående i bet.: stat. CHESNECOPHERUS Skäl Mm 2 b (i handl. fr. 1595). Japan är den enda nation, som kan göra något af Korea. CASSEL Östas. 224 (1906). särsk. α) i uttr. Nationernas förbund (förkortat NF), som det 1919 bildade förbundet mellan ett större antal stater, vilket åsyftade att förebygga krig o. att lösa uppkommande tvister mellan stater på fredlig väg (o. vars värksamhet upphörde vid det andra världskrigets utbrott); jfr FOLK-FÖRBUND, FÖRBUND 4 a. SFS 1920, s. 1645. β) i uttr. Förenta nationerna, ngn gg Förenade nationeran (förkortat FN), om den 1945 bildade sammanslutningen av flera stater med samma syfte som det tidigare Nationernas förbund (se

[NATION 1.e.α]

α) . Stormakterna i Förenta Nationerna. SkånAB 1945, nr 247 s. 4. Frågor, som röra Sveriges eventuella inträde i Förenade Nationerna. SDS 1945, nr 288, s. 4.) f) (föga br.) om medborgarna i ett land, i motsats till regenten. Hvarest blott furstarne och ej tillika nationerna äro i fråga, der är all strid i sig sjelf omärkvärdig. GEIJER I. 1:90 (1818). TEGNÉR Armfelt 1:256 (1883). g) (mindre br.) samling av personer av samma nationalitet, vilka (mer l. mindre tillfälligt) vistas på samma ort l. i samma lnad o. d. utanför sitt eget land. HB 1: 142 (1629). PH 8:71 (1765). Engelska nationen i Indien. WoH (1904). (†) Kommer någhon (av krigsfolket) vhti träta medh annan, och ropar hielp anthen hoos sin nation (dvs. sina landsmän) eller andre, straffes til Lijfwet. SCHMEDEMAN Just. 204 (1621). h) oeg. o. bildl., i uttr. två (tvenne) nationer, om två samhällsklasser i ett land, som stå i lika stark motsättning till varandra som två olika folkslag. De två nationerna (se HOLM Bev O 260 (1939)). Ännu mindre kunna .. (invånarna i ett land) älska sit Fosterland .. om uti Landet synes liksom tvänne Nationer, den ena rik och högmodig, den andra fattig, nedslagen och misslynt, tvänne Partier som utan uphör förfölja hvarannan. FISCHERSTRÖM Tal 164 (1769). jfr (†): (Sverige) bebos af fyra särskilda nationer, adelsmän, prester, borgare och bönder. PALMÆR Eldbr. 199 (1847). i) (†) i uttr. vad nation han är o. d., av vilken nation(alitet) han än är. Våre tiänere, svenske eller hvadt nation the äre. G1R 27:9 (1557). LReg. 167 (1620). 2) vid universitet i Sv. o. Finl.: författningsenligt föreskriven sammanslutning av studenter från samma hembygd l. stad; jfr AVDELNING 3 f α, LANDSKAP 4. ConsAcAboP 2:106 (1658). Hvar och en nation väljer efter sin pluralitet, hvilken hon behagar af Professorerne till sin Inspector. LINNÉ Sv Arb. 1:7 (1747). Inspector för Skånska nationen. SNILSSON (1838) hos BERZELIUS Brev 14:122. (Vi) se .. Jonas .. såsom medlem av Upplands nation inskriven vid Uppsala universitet. SIWERTZ JoDr. 47 (1928). jfr STUDENT-NATION. – särsk. i utvidgad anv., i vissa prep.-uttr, om en studentnations lokaler l. om sammanträde l. fest i en studentnation. VärmlNatLdP 6/6 (1690). MURBERG FörslSAOB (1793). Det var tråkigt på nationen den gången. HELSINGIUS Dagdr. 74 (1914).