)); pl.
)); pl. best.
)).
.
).
).
).
).
).
). jfr
m. fl. – särsk.
).
). Den som gömmer öfver natten, han gömmer åt katten.
).
, 1579).
).
.
).
).
.
). Edher her med Gudh befallendes .. sendher iach edher mong 10
gode netther.
).
).
).
).
).
.
).
).
).
).
). Hon kysste Tor till godnatt.
); jfr slutet. – särsk.
.
).
).
).
).
).
). Min Son: vi ha god natt / Från verlden tagit nu mera.
. Så farväl vi hjude verlden, / så god natt vi ge naturen.
). (
).
).
).
).
).
prep.; äv med föreg. l. efterföljande beteckning för tidpunkt l. klockslag.
kommer klockan 2 varje natt l.
.
).
).
).
). Får man ej ens till natten frid?
).
).
).
).
).
). – särsk.
utan prep. l. föregående bestämning.
.
).
l.
på.
).
.
).
.
I går natt.
.
).
).
).
).
).
).
). särsk. i uttr. vara
o. d., vara oskuldsfull l. fullkomligt oskyldig (som ett nyfött barn).
).
2 i natt.
) hierta war så oroligt, at han i mörka natten kunde intet wara stilla.
).
). (
) kom .. ridande mitt i gråa natten.
).
).
). – särsk.
.
).
).
).
).
. X
.) beslöt.. en storm mot Köpenhamn, som verkställdes om natten mellan den 10 och 11 Febr.
.
).
).
).
). Dhe sitta offta till kl. ett om Natten ok speela Lomber.
).
).
I gåår om natt.
).
. Ej om natt vi vandra – vi om / Natt i stjernsådd skugga hvila.
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
, 1904). Natten lång.
).
).
).
).
.
).
. Skum Natt har många ögon) men Dagen ett.
. De hvita nätternas stad (
).
.
.
).
. jfr
m. fl.
, förr äv.
).
). (
) har haft en god natt, en elak natt.
).
). jfr
m. fl.
).
.
.
[jfr motsv. anv. i fsv.]
).
).
).
.
. jfr: Bestämningen natt och år (
) varit väl ägnad att utmärka årets beräkning enligt civil komputation med begynnelsedagen oräknad.
).
) Då natten stjernbestrött sin slöja.
).
).
).
).
. (Han) blef varse / Skyttarne der (
), omgifne af natt.
).
). Fursten .. kastade sig på sin bädd och lyddes spänt ut i natten.
).
.
). Mörka och sväfvande löf upfyllda Bokskogen med natt.
.
). – särsk.
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
).
)striders natt uppgick .. morgonen till Sveriges storhetsdag.
) – särsk.
).
.
). – jfr
.
).
).
.
).
).
).
).
).
). I syndens natt ett ljus gick opp (
), / Der allt var mörkt och öde.
).
.
).
Ssgr(i allm. till
1, i sht
1 m):
A
–
NATT-ANDAKT ~⁰². (mera tillf.)
nattlig andaktsövning l. andaktsstund. Då de förste Christne begingo .. (nattvarden) vid sina natt-andakter. BÆLTER Cerem. 465 (
1760).
DALIN (
1853).
–
NATT-ANFALL ~⁰² l. ~²⁰. mil. nattligt anfall. WINGÅRD Minn. 2:52 (
1846).
–
NATT-APA,
r. l. f. zool. apa tillhörande släktet Nyctipithecus; i pl. äv ss. namn på detta släkte. 1Brehm 1:64 (
1874).
Nattaporna .. sofva om dagen i ihåliga träd, enär de bländas af solljuset, och gå endast om natten ut att söka sin föda. NF (
1887).
–
NATT-ARBETE ~⁰²⁰. arbete som (regelbundet l. mera tillfälligt) utföres nattetid. Linc. (
1640).
Nattarbete kalla vi arbetet mellan kl. 8 e. m. och 6 f. m. ALMQUIST Häls. 651 (
1896).
Förbud mot nattarbete för kvinnor, sysselsatta i industrien. SFS 1910,
nr 4 s. 1.
Ssg:
–
nattarbets-förbud.
Upsala 1918,
nr 12 s. 3.
–
NATT-ASYL.
kommunal upptagningsanstalt för husvilla, avsedd för afgiftsfri vistelse under kortare tid. Nattasylet för kvinnor. LUNDIN NSthm 588 (
1889). Till nattasyl .. remitterad person får blott undantagsvis vistas där längre än
2 veckor.
2NF (
1913).
–
NATT-BANKMÄSTARE ~⁰²⁰⁰. (förr)
järnv. järnvägstjänsteman med uppgift att utöva tillsyn över nattbevakningspersonalens tjänstgöring vid järnvägslinje där bantåg framgå. TjordnBanafd. 15/5 1875,
s. 4.
PT 1901,
nr 152 s. 2.
–
NATT-BELYSA.
förse (en lokal o. d.) med belysning nattetid (t. ex. till skydd mot inbrott o. d.). ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-BELYSNING.
belysning nattetid; särsk. dels om gatubelysning, dels om inomhusbelysning, t. ex. av arbetslokaler o. dyl. l. av bank l. affärslokaler till skydd mot inbrott. TT 1897, Allm.
s. 86. Man skulle t. o. m. kunna dra in nattbelysningen i sta'n.
ST 1899,
nr 2834 B,
s. 4.
–
NATT-BESÖK.
besök nattetid. EKBLAD 64 (
1764).
Armfelt lemnade .. (ryske ministern) icke länge i ovisshet om anledningen till sitt nattbesök. CRUSENSTOLPE CJ 1:137 (
1845).
särsk. (
i sht förr)
om nattfrieri. LENÆUS Delsbo 198 (
1736,
1764)
När en Dalkarl önskar sig en kulla till hustru, börjar han med att allt som oftast hos henne göra nattbesök, för att med henne bortprata en stund. TLitt. 1852,
s. 271.
–
(1 j) NATT-BETÄCKT,
p. adj. (
i högre stil) höljd av nattens mörker. På flodens nattbetäckta strand.
FRANZÉN Skald. 2.161 (
1798,
1828)
MELLIN Nov. 2:327 (
1849,
1867)
–
NATT-BEVAKNING.
[NATT-BEVAKNING.ssg 1]
1) bevakning nattetid. KrigVAT 1846,
s. 175.
Nattvakt åligger att bestrida nattbevakning .. inom (uppfostrings-)anstaltens byggnader. SFS 1925,
s. 859. 29 konkret, om vaktpersonal som bestrider nattbevakning (i bet.
19. Brandvakterna .. utgjorde Stockholms nattbevakning ända till år
1833.
BLANCHE Våln. 10. (
1847).
–
nattbevaknings-kompani. (
förr)
DSkrivPolisvSthm 9/3 1850,
s. 13. Vid polisverkets (
i Sthm) omorganisation
1850 indrogs nattbevakningskompaniet.
2NF 26:911 (
1917).
–
nattbevaknings-personal.
–
NATT-BILD.
[NATT-BILD.ssg 1]
1) nattlig bild; särsk. om fotografisk bild tagen (utomhus) nattetid. FÄGERSTEN Johnson congorilla 177 (
1932).
[NATT-BILD.ssg 2]
2) (
†)
bildl.: mörk, dyster bild (av ngt). (Byron) Höll i sin magiska spegel framför oss en hånande nattbild / Af de dödligas lott. ATTERBOM Lyr. 2:126 (
1828).
–
NATT-BLACKA,
f. l. r. [NATT-BLACKA.ssg 1]
1) flädermus, läderlapp. (Det mänskliga förnuftet kan) icke .. mera see än natblackan i Soolskeenet. PHYGIUS HimLif. 111 (1615).
TurÅ 1899,
s. 62.
[NATT-BLACKA.ssg 2]
2) (
†)
flygekorre. RETZIUS Djurr. 41 (
1772).
BRANDER NatH 22 (
1785).
[NATT-BLACKA.ssg 3]
3) nattskärra. 3N ActaSocScUpps. VIII. 7:
10 (c. 1700).
[NATT-BLACKA.ssg 4]
4) (
vard.)
bildl., om person; jfr -fjäril 2. SUNDBLAD LandStrand 106 (
1891).
Montparnasse, där konstnärsvärlden alltmer undantränges av turister och tvetydiga nattblackor. SvD(A) 1931,
nr 347 s. 28.
–
NATT-BLANK. (
i vitter stil)
om vatten: som blänker om natten. HEDÉN 3: 92 (
1912).
–
NATT-BLEKA,
f. (†) nattligt sken; bildl. Thet war theras egin dynkel (dvs. egensinne), en nattbleko och troleeldh ther medh the sigh sielffua bedroge. AAANGERMANNUS VtlDan. Förspr. c 1 b (1592).
–
NATT-BLIND.
[jfr t. nachtblind]
med. dom har abnormt nedsatt synförmåga vid avtagande belysning. WESTE 2:1969 (
1807).
Den nattblinde förhåller sig vid dagsbelysning normalt, men när skymningen faller på, är den för honom som kolsvart natt. THUNBERG Livsförrättn. 387 (
1925).
Avledn.: nattblindhet, r. l. f. med. hemeralopi. WESTE 2:
1969 (
1807).
Brist på A-vitamin kan leda till s. k. nattblindhet. GHT 1945,
nr 45 s. 5.
–
NATT-BLOMMA,
r. l. f. [jfr t. nachtblume]
blomma som öppnar sig o. sprider doft endast på kvällar o. nätter. PoetK 1817,
2: 33. Vanl(
igen) äro nattblommor vita och besökas av skymningsfjärilar.
3NF (
1931).
–
NATT-BLOMMANDE,
p. adj. om växt: som slår ut sina blommor på natten. BREMER NVerld. 3:103 (
1854).
De hvitblommiga, nattblommande Phyllocactusformerna, som vanligen, fast oriktigt, kallas för Nattens drottning. FoFl. 1914,
s. 214.
–
NATT-BLOMSTER. (
†)
växten Ipomoea hederacea Jacq. Convolvolus cæruleus, himmels blåt eller smått Åkerbinde, warder ock natt-blomster kallat, aldenstund blomstren sig lika med solenes undergång tilsluta. AHLICH 98 (
1744).
–
NATT-BLÅ.
[NATT-BLÅ.ssg 1]
1) (
i sht i vitter stil)
som har natthimmelns blå färg; maörkt o. djupt blå; i sht om himmeln l. luften o. d. om natten. I denna stund tindra stjernorna så vackert på nattblå himmel. BREMER Brev 2: 196 (
1842).
I nattblå luft. LEVERTIN Leg. 1 (
1891).
[NATT-BLÅ.ssg 2]
2) (
i fackspr.)
om tyg, garn o. d.: färgad med nattblått (se d. o. 2). SFS 1917,
s. 2225.
–
NATT-BLÅTT,
n. [NATT-BLÅTT.ssg 1]
1) (
i sht i vitter stil)
mörkt l. djupt blå färgnyans, i sht på himmeln om natten. Mot horisonten, där himlen mörknade till nattblått. HELLSTRÖM Storm 136 (
1935).
29 [jfr t. nachtblau]
(i fackspr.) visst mörkt blått färgämne för färgning av garn, tyg o. d., äv. om färgnyansen. Kristalliseradt nattblått (Bleu soluble) är lösligt i vatten ch kan användas till direkt färgning. AHB 56:9 (
1871).
HantvB I. 1:159 1934;
om färgnyansen).
–
NATT-BOKARE. (
†)
bärgv. Nattbokare (kallas) den, som sköter bokverket om nätterna. RINMAN 2:192 (
1789).
–
NATT-BOL.
( natt- 1568–1934. natte- 1673) [fsv. natbol]
[NATT-BOL.ssg 1]
1) (tillf., arkaiserande) tillhåll där man tillbringar natten. Hur skulle du kunna lifnära dig i något nattbol ute i skogen? HEIDENSTAM Folkung. 1:237 (
1905).
[NATT-BOL.ssg 2]
2) (
i Finl.,
förr)
rote (eg.: område inom vilket uppbördsnämnden l. biskopen hade rätt till en natts uppehåll o. gästning); särsk. om husförhörsrote. SMEDS Malazb. 76 (cit. fr.
1568).
(Församlingen förmanas) at the .. låta komma sine söner och döttrar sampt drengiar och pijgor till examen och förhör för predikanen .., huar söndagh ett natbool. ConsEcclAboP 161 (
1658).
AHLMAN (
1872).
jfr CEDERLÖF FinlPrästEkon. 44 (
1934).
–
NATT-BOMBARDERING.
mil. KrigVAH 1920,
s. 107.
–
NATT-BORD.
[jfr d. natbord, t. nachttisch]
[NATT-BORD.ssg 1]
1) (
förr)
== nattduksbord 1. WRANGEL Tesspal. 37 (
i handl. fr. 1735).
Et laquerat Nattbord med lådor, lås och nyckel samt tilhörig större Spegel. DA 1793,
nr 183, s. 2.
[NATT-BORD.ssg 2]
2) == nattduksbord 2; äv. om kommod. Kommoder (nattbord) af furu, omålade (med refflad skifva .. af grågvit marmormosaik ..). TLev. 1904,
nr 26, s.
1. DN(B) 1946,
nr 21 s. 7.
Ssgr:
–
nattbords-duk. (
förr)
till -bord 1 HdlNissaforsArk. 7/2 1819.
–
nattbords-karaff.
till -bord 2. KatalNK 1915,
s. 50.
–
nattbords-lampa.
till -bord 2 nattlampa. SvD(A) 1929, mr
342,
s. 7 (i annons).
–
nattbords-spegel.
[jfr d. natbord(s)spejl]
(
förr)
till -bord 1 ÅgerupArk. 1754, Bouppt. 1 Nattbords Spegel med Låda. BoupptVäxjö 1806.
–
NATT-BRIS.
SCASTRANDBERG 3:121 (
1868).
–
NATT-BRUK.
i uttr. för nattbruk, för användning om natten. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-BRÄNNVIN. (
numera bl. ngn gg,
skämts.)
brännvin avsett att förtäras om natten (i sängen). Ett vittne (hade) att förmäla, att vittnet så mycket mera vore i tillfälle att intyga .. (den avlidnes) benägenhet för fylleri, som han en gång lånat hus hos vittnet och dervid supit opp allt vittnets eget nattbränvin. BERGSTRÖM bild. 2: 19 (
1882).
Att herr artisten när han talade vid "frun" ackorderat med henne om att få "nattbränvin" på sitt rum. JOHNSON FarbrTrulsl. 97 (
1889).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-BULLER.
( natt- 1890. natte- 1687) (i sht ålderdomligt) nattligt oväsen. the (bland hovfolket) .., som .. slagzmål och nattebuller åstad komma. SCHMEDEMAN Just. 1171 (
1687).
STRINDBERG Hafsb. 138 (
1890).
–
NATT-BUREN,
p. adj. (i poesi) född av natten. O Dmitri, du nattburne. RUNEBERG 1:272 (
1841).
Nattburen strom. TOPELIUS 1: 121 (
1844).
–
NATT-BYXOR, pl.
benkläder använda till nattdräkt; numera bl. (mera tillf.) i fråga om småbarnskläder. ett paar långe och wide natbyxor .. giordes aff gamalt atlask. KlädkamRSthm 1589 A,
s. 31 a.
NAv. 19/6 1656,
s. 2.
–
NATT-BÅGE.
( natt- 1790–1926. natte- 1728 ) (
numera föga br.)
astr. den under horisonten belägna delen av en himlakropps dagcirkel; motsatt: dagbåge.
RAJALIN Nav. 54 (
1728).
3NF 5:282 (
1926).
–
NATT-BÅT.
båt som ombesörjer (passagerar)trafik nattetid. NYBLOM Hum. 97 (
1874).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-BÄCKEN. (
numera föga br.)
jfr bäcken 1 e o. -kärl. HovförtärSthm 1669 A, verif.
139. Nattbäcken .. m(
ed) lock.
ExposSlöjdprodSthm 1847,
s. 56.
1 Natt Bäcken af Porslain.
BoupptVäxjö (
1857).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-BÄDD. (
numera knappast br.)
bädd, nattläger. Phosph. 1812,
s. 38.
Mångengång dignade August maktlös ned på den sena nattbädden. PoetK 1813, Suppl.
s. 122.
–
NATT-BÖRS. (
†)
om bordell; jfr börs, sbst.² ³ slutet. Hända kan, at han sin laglige afvel til men .. sparat sig för lite på Londons natt-börsar. WALLENBERG (SVS) 1:288 (
1771).
–
nattcells-korridor.
CentralfängMalmö Ordn. 11 (1891).
–
NATT-DAG. (
†)
svag l. mörk dager l. belysning, nattdager, skymning; äv. bildl. THORILD (SVS) 1:64 (
1784;
bildl.).
Dväljas några timmar med möda i en cimmerisk, grå, nattdag full med dimmor. TÖRNEROS Bref 2:71 11825).
–
NATT-DAGER.
nattlig dager l. belysning. ATTERBOM SDikt. 1:39 (
1811,
1837)
Det ena af dessa (dioramor) framställer Stockholms ström i nattdager sommartiden. TT 1899, Allm. s. 227.
–
NATT-DAGG.
nattlig dagg; jfr dagg, sbst.¹ ¹. HUMBLA Landcr. 454 (
1740).
Vägarna damma .. mindre, så länge nattdaggen ligger qvar. PALMBLAD Nov. 1: 106 (
1840).
– (jfr
4)
NATT-DATT. (
†)
natthugg; jfr datt, sbst.¹
TÖRNEWALL B 4 a (
1694.
–
NATT-DEJOUR. (
i Finl.)
fångv. vakttjänst nattetid, nattvakt. FångvårdsmFFinlMedd. 11:118 (1898). BERGROTH FinlSv. 300 (
1917).
–
NATT-DEMON.
demon som framträder nattetid, nattlig demon. Phosph. 1810,
s. 326.
Lilit .. (är) hos Jesaja .. en kvinnlig nattdemon. 3NF 12:1151 (
1930).
–
NATT-DIS,
n. jfr dis, sbst.² ¹. TurÅ 1942,
s. 323.
–
NATT-DJUP,
sn (i vitter stil) om djupt mörker. ATTERBOM SDikt. 1:142 (
1806,
1837;
i bild).
Asgard (miste) den väktare, .. hvars blick tränger genom nattdjupen. RYDBERG Gudas. 148 (
1887).
–
NATT-DJUP,
adj. (
i vitter stil)
mörk som natten. I natt-djupt mörker. WULFF Dante 11 (
1897).
En kvinna / med ögon av nattdjup glans. ASPLUND Harl. 10 (
1915).
–
NATT-DJUR.
djur som (huvudsakligen) är i värksamhet om natten; motsatt: dagdjur. GRAVANDER Buffon 2:160 (
1806).
Kakerlackerna äro .. nattdjur, som framkomma först om aftonen. THOMSON Insect. 101 (
1862).
FoFl. 1906,
s. 62.
–
NATT-DOK. (
tillf.)
jfr -dräkt. En skönhet i sin prydning och i sitt nattdok blifva altid helt olika, ehuru länge man må se dem. BERGKLINT AɉhKläd. 13 (1773). –
NATT-DRICKA,
n. (†) == -dryck 1. Hans Kongl. Maÿ(estä)tz frukost och Nat dricka Renst Win k(ann)a 1/2 .. Swagöhl k(ann) a 1. HovförtärSthm 1668 A, Verif. 23 f. VinkällRSthm 1704, s. 377.
–
NATT-DRUNK. (
†)
== -dryck 1. Till natt-drunk – 2 kannor til gesanterne. VinkällRSthm 3 /10 1580.
–
NATT-DRYCK.
( natt- 1580 osv. natte- 1544) [NATT-DRYCK.ssg 1]
1) dryck avsedd att förtäras om natten (l. då man går till sängs); särsk. (förr) om dryck som (vid kalas) bjöds, så man gick till sängs, "godnattsup", "loppsup". Til affton måltid med natt dryck – 6 1/2 kanna. VinkällRSthm (
1580).
På ett särskildt bord (i sjukrummet) skall ställas nattdryck, medicin (m.m.). LANGLET Husm. 949 (
1884).
Innan gästerna insomnat, gör värden (i den medeltida borgen) en rund till dem alla för att bjuda dem nattdrycken i öl eller vin. LfF 1898,
s. 13.
[NATT-DRYCK.ssg 2]
2) (
†)
nattligt dryckeslag. Widh högsta straff och pæn (skola) förbiudas .. alle nattedrycher. THYSELIUS HdlReform. 2:239 (
1544).
–
NATT-DRÄKT.
klädesplagg att sova i om natten. TOPELIUS Dagb. 4:462 (
1840).
Så kommo barnen inmarscherande (i faderns sovrum) i sina nattdräkter. SIWERTZ JoDr. 353 (
1928).
–
NATT-DUK.
( natt- 1610–1828. natte- 1645) [jfr t. nachttuch]
(
†)
[NATT-DUK.ssg 1]
1) duk med toalettsaker. KlädkamRSthm 1610 A,
s. 73 b.
1. Nattduuk af gult Rijtat atlask, med
2 st. små Krydde dynor, sampt ett Kambfoder,
1. Spegel,
1. Nåhl dyna med låda sampt
2 st puderaskar.
BoupptSthm 11/1 (
1673).
HEINRICH (
1828).
jfr tafts-, under-, över-nattduk. [NATT-DUK.ssg 2]
2) övergående i bet.: "nattduksbord" (se d. o. 1), toalettbord. DALIN Arg. 1:187 (
1733,
1754)
Et vid smink vant Fruentimmer .. blyges för sällskap, innan hon suttit för Nattduken. TESSIN Bref 1:63 (
1751).
En skön spegel, som Juno lemnat sin Svåger från sin egen nattduk. DALIN Vitt. 5:183 (c. 1753).
JGOXENSTIERNA 2:373 (
1806).
Ssgr (i allm. till
-duk 2; (†) utom i -bord):
–
nattduks-bord,
se nattduksbord.
–
nattduks-byrå.
toalettbyrå. Fatab. 1937,
s. 182 (om ä. förh.).
–
nattduks-duk.
== natt-duk 1. En Nattdukz duuk med spetzar.
ÅgerupArk. Bouppt. 1737.
–
nattduks-låda,
r. l. f. jfr nattduks-skrin. Tig 1931,
s. 64 (
1773).
De s. k. nattdukslådorna .. voro ofta öfverdragna med läder samt försedda med drifna och förgylda silfverbeslag. BÖTTIGER Drottnh. 81 (
1889).
–
nattduks-silver.
BARK Bref 2:73 (
1705).
Nattduks Silfver. 4 st: små stakar 2:ne st: askar .. 1 st nåhlfaat. BouååtToftnäs 1723.
–
nattduks-skrin. jfr
nattduks-låda.
2 st. nattduksskrin, fyrkantiga af drifvet silfver, förgylde med k. vapen och krona om 370 lod.
BÖTTIGER Drottnh. 129 (
i handl. fr. 1719).
–
nattduks-skål.
BoupptSthm 7/4 1673.
–
nattduks-spegel.
toalettspegel. BoupptSthm 3/7 (1686). CRUSENSTOLPE Mor. 6:475 (
1844).
–
nattduks-stake.
ljusstake för toalettbord. HovförtärSthm 1700 B,
s. 1032.
–
nattduks-täcke.
== natt-duk 1. ÅgerupArk. Bouppt.
1751.
–
NATT-DUNGE. (
i sht i jägarspr.)
om dunge där fåglar ha sitt nattläger. FoFl. 1916,
s. 61.
Kråkorna lyfte från sin nattdunge över på Olsholmen. HELLSTRÖM Storm 136 (
1935).
–
NATT-DUNKEL,
adj. (
i vitter stil)
nattmörk, nattsvart, äv. bildl.: ytterligt gåtfull.
LING As. 369 (
1833)
Läppar af nattdunkel prupur. ALMQVIST Herm. 119 (
1833).
Vem kunde väl tillmäta sig fullständig visshet i en sak, så nattdunkel som denna ? HÖGBERG Frib. 423 (
1910).
–
NATT-EDITION.
nattupplaga (av tidning). SD(L) 1879,
nr 273 1/2,
s. 1.
LUNDIN NSthm 418 (
1888).
NF 15:611 (
1891).
–
NATT-EFFEKT.
konst. jfr effekt
3 a. OoB 1903,
s. 423. SvKonstH 537
1913;
namn på en tavla av A. Zorn).
–
NATT-ELD.
( natt- 1657 osv. natte- 1706) [NATT-ELD.ssg 1]
1) nattlig lägereld o. d.; förr äv. om nattlig brand l. vådeld. N Av. 26/2 1657,
nr 2, s. 2. (Det) wore bättre .. att kasta thet i Wattnet, som en Natte-Eld kan smälta och TiufweHänder bortstiäla.
LACANDER Gyllenstierna 29 (
1706). En gammal jägare .. hade gjort sig en natteld i skogen.
Norrl. 14.9 (
1926).
[NATT-ELD.ssg 2]
2) (
†)
benämning på sjukdomen rosen; jfr antonius-eld 2. (Sv) Natteld .. (t.) rother Umlauf, (lat.) Zona. MÖLLER (
1807).
–
NATT-ELDARE.
person som (yrkesmässigt) sköter eldningen nattetid (inom större byggnadskomplex). ÖSTERGREN (
cit. fr. 1920).
–
NATT-EXPEDITION.
expedition (t. ex. av apoteksvaror, telefonsamtal o. d.) nattetid; äv. om lokalen. Nattexpedition (på apotek) bör .. anordnas från en förstuga, så att publiken i någon mån blir skyddad för väder och vind. AHLBERG FarmT 2 (
1899).
–
NATT-EXPRESS,
r. järnv. jfr -tåg 1. SD(L) 1894,
nr 347, s. 1. Jag kan ligga om natten och höra nattexpressen köra in på stationen.
HELLSTRÖM Malmros 227 (
1931).
–
NATT-FACK.
[jfr eng. night safe]
bankv. av bank inrett mindre förvaringsutrymme (tillgängligt från bankfastighetens utsida genom särskild lucka) i vilket kunden äv. efter banktid kan deponera pängar o. andra betalningsmedel som följande dag gottgöras hans konto. SvD(A) 1928,
nr 348, s. 10.
–
NATT-FACKLA.
[NATT-FACKLA.ssg 1]
1) fackla som hålles brinnande nattetid; äv. bildl. (I norden där) norrskenen tända nattfacklorna opp. WALLIN Vitt. 1:227 (
1823).
THOMANDER 3:344 (
1826).
[NATT-FACKLA.ssg 2]
2) bot. a) prydnadsväxten Dictamnus albus Lin., som utsänder eteriska ångor som kunna antändas; diptam (se d. o. 29. FRIES Ordb. (c.
1870).
[NATT-FACKLA.ssg 2.b]
b) växt tillhörande släktet Oenothera Lin., nattljus. TrädgT 1896,
nr 4, s. 2 HantvB
I. 3. 11:243 (
1935).
–
NATT-FALK,
den nordamerikanska skymningsfågeln Chordeiles virginaianus Gmelin. 1Brehm 2:203 (
1875).
–
NATT-FIOL,
se natt-viol.
–
NATT-FISK.
zool. jfr -djur. Ålen är en natt-fisk, som allenast går om nätterna. LINNÉ Sk. 30 (
1751).
–
NATT-FISKAD,
p. adj. om fisk: fångad under den gågna natten. Strömming (nattfiskad). SvD(A) 1928,
nr 132, s. 5 (i annons).
–
NATT-FJÄRIL.
[NATT-FJÄRIL.ssg 1]
1) fjäril som flyger omkring (huvudsakligen) på aftonen l. natten; i fackspr. äv. allmännare, ss. samlingsnamn för alla fjärilar l. storfjärilar som i motsats till dagfjärilarna sakna klubbformiga antenner. VetAH 1748,
s. 211.
Nattfjärillarne, hvilka fordom förenades i ett slägte, kalladt Phalæna, flyga helst om natten och hvila om dagen, samt hafva liksom de fleste nattfoglar, skarpsynta ögon som lysa i mörkret. DAHLBOM Insekt. 1163 (
1837).
I ett gransnår (visade sig) några gråvita nattfjärilar av det slag, som kallas nunnor. LAGERLÖF Holg. 2: 17 (
1907).
29 bildl., om person: nattsvärmare; särsk. om kvinna: gatflicka. BREMER GVerld. 1:149 (
1860).
Hom var ute för att tjäna en slant som nattfjäril. SCHULZE Emigr. 150 (
1930).
–
NATT-FLANÖR.
Nattflanörer från berlins asfalt. FRÖDING NDikt. 114 (
1894).
–
NATT-FLAXA, f.; pl.
-or.
[till flaxa, v.²]
(
†)
nattfågel. Thenna tijdzens wellusts brödher .. äre såsom nattflaxor elskandes mörksens gärningar. BULLERNÆSIUS Lögn. 328 (
1619).
–
NATT-FLUGA.
[NATT-FLUGA.ssg 1]
1) (
†)
nattfly. Insecta .. Ordo 3. .. Fly. .. Ephemera minima. .. Nattfluga. LINNÉ SystNat. 62 (
1748).
[NATT-FLUGA.ssg 2]
2) fisk. fluga (se d. o.
2) använd l. lämplig som agn vid nattfiske.
HAMMARSTRÖM Sportfiske 109 (
1925).
–
NATT-FLY,
n. entomol. fjäril av storfjärilsfamiljen Noctuidæ. Nattfly. Phalæna. RETZIUS Djurr. 91 (1772). Ett .. nattfly, som skadar betodlingen, är potatisstamflyet. LAHT 1920, s. 119. särsk. (tillf.) bildl., om person (jfr -fjär9l 29, förr äv. om undermåligt litteraturalster. AJourn. 1813, nr 166 s. 1. Vi räknade oss till nattflyen, då vi (sent på kvällen) framkommo till Billsjö. UNGE Porm. 1:132 (1831). (Palmblad) brände vingarna på literaturens nattflyn och skamfläckar. LFRÄÄF (1860) hos AHNFELT Rääf 171
Ssgr (entomol.):
–
nattfly-släkte . Nattflyslägtet. (Noctua Linné). DAHLBOM Insekt. 186 (
1837).
Nattflyskäktet Harmodia. FoFl. 1924,
s. 124.
–
nattfly-teckning.
för nattflyna karakteristiskt teckningsmönster på framvingarna. (
Nattflynas vingar) äro oftast smala .., oftast med
nattfly-teckning, d. v. s. i vingens midt ..
2 .. tydliga fläckar, den ene rundad, den bakre oftast njurlik.
THOMSON Insect. 170 (
1862).
–
NATT-FLYG.
flygning (med flygmaskin) l. flygtrafik nattetid. Nattflyget köpenhamn-Warnemünde. SvD(A) 1925,
nr 321 s. 5.
–
NATT-FLYGLED ~⁰², r. En nattflygled Malmö-Göteborg-norska gränsen. DN(A) 1930, nr 52, s. 3.
–
NATT-FLYGNING.
flygning (med flygmaskin) nattetid. Med denna färd (Landskrona-Malm- o. åter) har d:r Thulin satt skandinaviskt rekord i nattflygning. SDS 1914,
nr 69, s. 6.
–
NATT-FLYTTANDE,
p. adj. (
i fackspr.)
om flyttfågel. FoFl. 1921,
s. 89.
–
NATT-FLYTTARE,
m. l. r. (
i fackspr.)
flyttfågel som flyttar nattetid. Rödhaken .. är känd som .. nattflyttare. PT 1903,
nr 262 A,
s. 3.
–
NATT-FLÄTA,
r. l. f. (
i sht förr)
om flätning av håret för natten. WÄGNER Norrt. 29 (
1908).
–
NATT-FLÄTAD,
p. adj. (
i sht förr)
om kvinnohår: flätad i "nattfläta". BERGMAN MVBar. 338 (
1926).
–
NATT-FODER.
( natt- 1576 osv. natte- 1664) foder(ranson) för natten; jfr foder, sbst.¹ ¹, 3. STIERNMAN cOM. 1:267 (
1576).
Klockan var åtta .., och märren skulle ha sitt nattfoder. LARSSON I BY LantlH 130 (
1925).
–
NATT-FOTOGRAFERING.
under dygnets mörkare del. Fotogr Åb. 1945–46,
s. 82.
–
NATT-FRED l.
-FRID.
jfr fred 5 Iag har hyrt huset, derföre will iag ha natfredh. ConsAcAboP 3:148 (
1666).
Din herre skall hädanefter icke störa din nattfrid. RYDBERG Frib. 351 (
1857).
Det är ännu nattfred över den vildsköna nejden. TurÅ 1916,
s. 310.
–
NATT-FRIARE.
jfr -frieri. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-FRIERI.
om den i sht förr på landsbygden i vissa trakter brukliga formen för frieri, varvid friaren nattetid besöker föremålet för frieriet o. (påklädd) delar hennes nattläger. FLINTBERG Lagf. 5:722 (
1803).
Nattfrierier ha förut varit vanliga hos alla samhällsklasser så i Skandinavien som Tyskland och synas hos allmogen i Sverige haft sin hufvudsakliga spridning under 1600- och 1700-talet. NORLIND AllmogL 586 (19129.
SvKulturb. 9- 10: 70 (
1931).
Enligt protokoll från en sockenstämma i Leksand 1780 beslöt församlingen på förslag av prästen, att man skulle upphöra med de då brukliga nattfrierierna bland den ogifta ungdomen. SvFolket 7: 139 (
1938).
–
NATT-FRISKA ~fris²ka, r. l. f.; best. -an. [till frisk, adj.² 4]
(
enst.)
om den friska o. svala nattluften. I öppna förnstren hängde svettiga ryggar att svalka sig i nattfriskan. STRINDBERG hems. 157 (
1887).
–
NATT-FROST.
( natt- 1638 sov. natta- 1601–1624. natte- 1545–1737) [jfr t. nachtfrost]
nattetid inträffande frost (se d. o. 1); särsk. om nattlig temperatursänkning under fryspunkten under vegetationsperioden (vid den tid på året då det icke fryser på dagen); tillfälle av dylik pemperatursänkning. Stark, lindrig nattfrost. G1R 17: 115 (
1545).
Det är .. bevisadt, att nattfroster bero .. på utstrålningen från jordytan LAHT 1900,
s. 200. särsk. (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl.
RUDBERUS MHansdr D
1 b (
1624).
Det var som om det fallit nattfrost på vänskapen. SIWERTZ Sel. 2:23 (
1920).
Ssg:
–
nattfrost-blad.
bot. blad som utvecklats efter nattfrost. "Nattfrostbladne" (på boken) likna i vissa afseenden de blad, som utvecklas på sommarskotten. BotN 1907,
s. 284.
–
NATT-FRUSEN,
p. adj. (
mera tillf.)
som frusit till under (den gågna) natten; jfr frusen 2. Det blir morgon och solen börjar åter tina upp den nattfrusna snön. PT 1898,
nr 103, s. 3.
HELLSTRÖM Storm 286 (
1935).
–
NATT-FRÄMMANDE,
sbst. nattgäst(er); jfr främmande 5 b. Denna lilla Gästgifvaregård var .. minst inrättad för nattfrämmande. STIERNSTOLPE Arndt 1:76 (
1807).
– (
2)
NATT-FULL.
(i vitter stil, numera knappast br.) mörk (som natten). En nattfull, hotande klippa. STAGNELIUS (SVS) 3:65 (
1817).
Nattfulla, djupa ögon BREMER NVerld. 2:336 (
1853).
–
NATT-FÅGEL.
( natt- 1639 osv. natte- 1738) [jfr t. nachtvogel]
fågel som är i rörelse (o. söker sin föda) om natten; motsatt: dagfågel. SCHRODERUS comneius 149 (
1639).
Rallen är .. en nattfågel, som för ett ytterst undangömt liv. SvNat. 1919,
s. 70.
särsk.
[NATT-FÅGEL.ssg 0.a]
a) (
†)
oeg., om nattfjärilar o. flädermöss. Läderlap, en liten natte-fogel. LIND 1738;
under fledermausz).
Oldendorp 1:113 (
1786).
[NATT-FÅGEL.ssg 0.b]
b) (ngt vard., numera bl. skämts.) bildl., om person som är ute (o. "stryker") om natten, nattsvärmare; äv. om person som (är uppe o.) arbetar om nätterna; jfr -uggla 3. Ther någre Satans nattfoglar Höras, som på Gaturne skrija pläga. SthmStadsord. 1:24 (1633). Hazelius var .. en "nattfågel". ALDÉN Hemma 222 (
1927).
–
NATT-FÅLLA,
r. l. f. jfr fålla, sbst.² ¹. Nattfålla, vari djuren drivas in över natten. LAHT 1929,
s. 560.
–
NATT-FÄRJA,
r. l. f. färja som går på natten. Han for med l. tog nattfärjan från Trelleborg. ÖSTERGREN (
1933).
Ssg:
–
nattefärje-tur.
ÖSTERGREN (
cit. fr. 1924).
–
NATT-FÄRLA,
f. l. r. (
†)
nattfjäril. Phalænæ eller nattfärlor. LINNÉ Sk. 49 (
1751).
Därs. 167.
–
NATT-FÄRSK.
jfr -gammal 1. På den köldblå skaren utanför stugknutarna kunde man om morgonen se nattfärska vargspår. FOGELQVIST Minn. 11 (
1930). särsk. om fisk: fångad under den gångna natten.
DN(B) 1945,
nr q151,
s. 16.
–
NATT-FÖRBINDELSE.
jfr förbindelse 1 c. Nattförbindelsen mellan Köpenhamn och Berlin. SD(L) 1892,
nr 207, s. 4.
–
NATT-FÖRLÄGGNING.
i sht mil. jfr föreläggning, sbst.² 1 a. Nattförläggningar i det fria i 7-8 graders kyla. NDA(A) 1918,
nr 135, s. 7.
–
NATT-GAMMAL ( natt- 1626 osv. natte- 1665–1685 ) [fsv. natta gamal]
[NATT-GAMMAL.ssg 1]
1) som är en natt gammal; osm kommit till l. börjat föregående dag l. under den gångna natten (o. änny lever kvar l. fortsätter vid nattens slut); numera vanl. med särskild tanke på den ringa åldern: som icke är mer än en natt gammal. Viol-root, Jris Grääs, kan Skörbuuk strax fördrifwa / Sp samma Krankhet skal ej Natte-gammal blifwa. SPEGEL GW 130 (
1685).
Resan blef icke öfver nattgammal, ty en gruflig storm dref dem andre dagen tilbaka. FERNOW Värmel. 426 (
1779).
Nattgammalt bröd. MEURMAN (
1847).
Aha, nattgamla lejonspår i sanden! Otter officer 37 (
1930).
[NATT-GAMMAL.ssg 1.slutet]
särsk.
[NATT-GAMMAL.ssg 1.a]
a) (
†)
i uttr. jag ville att det vore nattgammalt, att det redan hade hänt. GRUBB 863 (
1665).
[NATT-GAMMAL.ssg 1.b]
b) om is: som bildats under loppet av den gångna natten (o. ännu icke är bärkraftig); äv. bildl. The som bygde vppå Iudarnas bijstånd, the bygde på en nattgammal Iis. SCHRODERUS Urs. K
2 b (
1626).
Nattgammal is tro icke, ej vårdags snö, / ej somnad orm, ej talet af knäsatt mö. TEGNÉR (WB) 5: 16 (
1825).
[jfr isl. isi einnǽttom (Havamal 86)]
. Då lifvet likt nattgammal is bedrar. SNOILSKY 3:29 (
1883).
c (i folkligt spr. i vissa trakter) med avbleknad bet., i det allittererande uttr.
nytt coh nattgammalt, nytt o. gammalt;
få för både nytt och nattgammalt, få sota för både nya o. gamla förseelser. Nu skulle vargen få för både nytt coh nattgammalt.
WOGSTRÖM Folkd. 2:171 (
1881).
När man pratade om nytt och nattgammalt. MOBERG Rask. 156 (
1927).
[NATT-GAMMAL.ssg 2]
2) (
numera mindre br.)
som varit på en plats l. i ett tillstånd (endast) sedan (gårdagen l.) den gångna natten; stundom äv. om vatten: nattstånden. Hustrun är icke nattgammal i barnsæng. MURBERG FörslSAOB (
1793).
den yngste lieutenaten, som bara varit nattgammal i nuiformen. PALMBLAD Nov. 4:99 (
1851).
Nattgammalt vatten. SCHULTHESS 1885.
–
NATT-GARN. (
förr)
jäg. för fångst om natten; jfr garn 2 b. Lärktäcknätet (Nattgarn) är vanligen 40 à 60 fot långt och 25 à 30 fot bredt. HAHR HbJäg. 211 (
1865).
–
NATT-GAST.
( natt- 1698 osv. natte- 1688) (i ä. folktro) == gast, sbst.¹¹; förr äv. bildl., ss. okvädinsord. (Djäknen) är dän Natte-Gast, Gröt-Myndig i sitt Tal. WARNMARK Epigr. K 3 b (
1688).
RUDBECK Atl. 3:90 (
1698).
Den skumma trappan, i hvilkens utsprång och vinklar ännu spöken och nattgastar kunde stå på lur. LEVERTIN Magistr. 62 (
1900).
–
NATT-GESTALT. (
i sht i vitter stil)
jfr gestalt 3 a. Ingen Vantrons nattgestalt skall spöka / uti Ditt och ljusets tidehvarf. TEGNÉR (WB) 2:36 (
1810).
Sådana nattgestalter som hexor, djeflar och vålnader. BEMALMSTRÖM 5:186 (c. 1860). –
NATT-GLAPPA ~glap²a, f. l. r.; best. -an; pl. -or. [sv. dial. nattglappa; till glappa, v.]
(
i vissa trakter)
flädermus. HEIDENSTAM Alienus 3:110 (
1892).
Nattglappor och ugglor kastade sig in i eldstungorna (på offeraltaret i skogen). DENS. Skog. 19 (
1904).
–
NATT-GLAS.
[NATT-GLAS.ssg 1]
1) (
†)
timglas för användning på fartyg nattetid. BoupptSthm 1680,
s. 810 a, Bil.
[NATT-GLAS.ssg 2]
2) glas i nattkikare. KNÖPPEL SvRidd. 101 (
1912).
–
NATT-GLIM.
växten Silene noctiflora Lin., som slår ut sina blommor om natten. GOSSELMAN BlekFl. 76 (
1865).
Nu öppnar nattglim sin krona / i åkrarnas yfviga korn. KARLFELDT FridLustg. 46 (
1901).
–
NATT-GODSTÅG ~⁰². järnv. JernkA 1906,
s. 500.
–
NATT-GREJOR, pl. (
ngt vard.)
nattsaker. Vi tvättade fingrarna .. och plockade upp nattgrejor och insektsspruta.
THORDEMAN FlickItal. 40 (
1932).
–
NATT-GROGG.
grogg som förtäres (i sht som avslutning på samkväm) sent på kvällen l. natten, innan man går till sängs. ENGSTRÖM 5 Bok 58 (
1910).
En del herrar, som ha svårt för att gå hem från .. en tillställning utan att det först skall vara en nattgrogg. SvD(A) 1933,
nr 83 s. 6.
–
NATT-GRUND,
r. l. m. (
i vitter stil)
om mörk l. nattsvart bakgrund. Redan blickar / Ett blekrödt sken från östra himlaranden / Med hot åt vesterns nattgrund. ATTERBOM LÖ 2:183 (
1827).
FAHLCRANTZ 1:131 (
1846,
1863)
–
NATT-GRÅ. (
i vitter stil)
mörkt grå. HÖGBERG Vred. 2:373 (
1906).
–
NATT-GRÖN.
tekn. jfr -grönt. Den s. k. jod- eller nattgröna färgen. TT 1874,
s. 115.
–
NATT-GRÖNT,
n. tekn. viss mörk nyans grönt; äv. om färgämnet; jfr blå-grön 1. TT 1874,
s. 115.
Nattgrönt: fint pulver, blågrönt. SFS 1894,
Bih. nr 58, s. 17.
–
NATT-GUDINNA.
Rel.-hist. kvinnlig gudomlighet tänkt ss. härskande över natten. NILSSON Ur. 2:29 (
1962). Aditi (
en asiatisk-arisk gudomlighet) var ursprungligen en skymnings- eller nattgudinna.
RYDBERG Myt. 2:186 (
1889).
–
NATT-GULD. (
mera tillf.)
om latrin. TSvLandtbr. 1856,
s. 225.
JUHLIN-DANNFELT (1886).
–
NATT-GÅNG.
( natt- 1529 osv. natte- 1624–1665 ) [NATT-GÅNG.ssg 1]
1) (
†)
nattvandring; särsk.: kringvandring nattetid under buller och oväsen. SthmPrivBref 1:45 (
1529).
Han flydde dryckenskap och nattegång. LLAURENTII (1603) hos LAGERBRING SamlHandl. 3: 291. Aff otijdigh nattegång en osund Kropp.
GRUBB 401 (
1665).
HEINRICH (
1828).
[NATT-GÅNG.ssg 2]
2) (i folkligt spr. i vissa trakter) == -frieri. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-GÅNGEN,
p. adj. jäg. om (djur)spår: som härstammar från förliden natt. HÖPKEN Momb. 50 (
1908).
Ett nattgånget harspår. SPARRE LjugJ 82 (
1921).
–
NATT-GÄST.
övernattande gäst (hos privatperson l. på hotell o. d.). AHLMAN (
1872).
särsk. (
skämts.)
om ohyra. WILHELM SolLys. 131 (
1913).
–
NATT-GÖK. (
tillf.)
jfr gök, sbst.¹ ⁷. I dagningen lära som vanligt nattgökarna från hofvet rida här förbi, HEIDENSTAM Karol. 1: 55 (
1897).
–
NATT-HABIT. (
numera bl. tillf.)
nattdräkt. SERENIUS P 3 b (
1734).
SthmModeJ 1847,
s. 48.
–
NATT-HALSDUK. (
†)
halsduk avsedd att användas under natten. BoupptSthm 1668,
s. 48 (
1667).
HEINRICH (
1828).
–
NATT-HALT,
r. l. f. (
förr)
jäg. plats där drev stannade för att övernatta. GREIFF Jagt 28 (
1821).
Fatab. 1940,
s. 116.
–
NATT-HAMN.
sjöt. hamn l. annan ankarplats där fartyg övernatta.
PT 1907,
nr 205, s. 3. När de .. efter långa, blåsiga saltsjökryssningar kastat kroken i fin natthamn under några kala utskär.
SIWERTZ Sel. 1:207 (
1920).
–
NATT-HAMNVAKT ~⁰² sjöt. den del av ett fartygs besättning som fördelas till vakttjänstgöring nattetid i hamn. WRANGEL SvFlBok 355 (
1898).
–
NATT-HATT. (
†)
jfr -mössa 1. Brämmadhe natthattar. Ernhoffer Ench. 52 a (1591). BoupptSthm 26 /2 1655.
–
NATT-HAVANDE,
p. adj. [jfr dag-, jour-, vakt-havande]
(
tillf.)
som har nattvakten (på en tidningsredaktion o. d.); äv. i substantivisk anv. Bolsjevikbladets natthavande. AB(A) 1923,
nr 18, s. 4.
–
NATT-HIMMEL.
om himmeln (sådan den ter sig) om natten; äv. om avbildning. Miniatursk. 21 (
1784).
Natthimmelen var mulen. ALMQVIST DrJ 146 (
1834).
–
NATT-HUGG.
( natt- 1674 osv. natte- 1698) om leken "datt" (se datt, sbst.¹); äv. om slaget som därvid utdelas. Leka Natthugg. LUCIDOR (SVS) 458 (1674). När Manfolck och Qwinfolck hafwa warit till Måltijdz hoos hwar andra, så slå de hwar annan ett gott Nattehugg, när de skillias åth i Porten. RUDBECK Atl. 3:749 (
1698).
Sofi satt på farstugbron och sydde. Natthugg! ropade Uno, i det han klappade henne på axeln och sprang förbi. CEDERBORGH UvT 2:20 (
1809).
(De) sprungo natthugg. SPONG Kungsh. 92 (
1928).
Ssg:
–
natthuggs-släng. (
†)
slag som utdelas, när man leker natthugg, anträffat bl. bildl. MSTENBOCK (
1712) hos
LOENBOM Stenbock 3:125 –
NATT-HUVA.
[jfr d. nathue, t. nachthaube]
(
förr)
jfr -mössa 1. BoupptSthm 24/10 1674. (Drottning Kristina) drog natthufvan öfver ögonen. TOPELIUS Planet. 3:167 (
1889).
Kung Johan stod midt i rummet med spetsig natthufva. HEIDENSTAM Skog. 55 (
1904).
–
NATT-HYBBLE. (
†)
koja o. d. för övernattning. LPETRI Jes. 1:8 (
1568;
Bib. 1541: hydda).
–
NATT-HÄGER.
[jfr d. nathejre]
(
i vissa trakter)
fågel av släktet Nycticorax Forst., särsk. arten N. nycticorax Lin. Rebau NatH 1: 464 (
1879).
CARLSON Fågl. 276 (
1894).
–
NATT-HÄMTARE,
m. (
förr)
renhållningsarbetare som nattetid avhämtade latrin o. d. PT 1905,
nr 237 A,
s. 2. De s. k. natthämtarna (
i Sthm på 1870-talet) dundrade ofta på med portklappen.
LINDER Tid. 53 (
1924).
–
NATT-HÄMTNING. (
förr)
jfr -hämtare. Fordon för natthemtning. PT 1905,
nr 237 A,
s. 2.
–
NATT-HÄRBÄRGE ~⁰²⁰. ( natt- 1556 osv. natta- 1552) [NATT-HÄRBÄRGE.ssg 1]
1) (
i sht i vitter stil l. i fråga om ä. förh.)
hus l. plats där resande kan (mot ersättning) få tillfällig bostad (o. förplägnad) för natten; äv. mer l. mindre bildl. G1R 26:234 (
1556).
Vi stego i land, och fortsatte vår väg til vårt Natthärbärge, en annan by et stycke därifrån. HASSELQUIST Resa 75 (
1750). Mot aftonen ledsagades Konungen til sit nattherberge.
LAGERBRING 1Hist. 1:185 (
1769).
(Pojken såg) att det var en stor rovfågel, som hade valt skäret till natthärbärge. LAGERLÖF Holg. 2:429 (
1907).
[NATT-HÄRBÄRGE.ssg 2]
2) (
i sht i fackspr.)
om hus l. rum där husvilla, arbetslösa o. d. kunna få tillfälligt logi; jfr härbärge 1 d. Ber SthmKommunalförv. 1885, s. 92. Vid asylerna äro förlagda natthärbärgen, där tillfälligt logi får tagas högst 5 nätter i månaden. 2 NF 19:559 (
1913).
[NATT-HÄRBÄRGE.ssg 3]
3) abstraktare: logi för natten, nattlogi; särsk. i sådana uttr. som få, söka natthärbärge. LAGERSTRÖM Bunyan 1:64 (
1727).
Betalning för natthärbärge. LIND 1: 1344 (
1749).
(Vi) togo nattherberge hos en Negrinna. ÖDMANN MPark 29 (
1800).
Bondfolket .. nekade icke gärna någon kost och natthärbärge. HALLSTRÖM Händ. 125 (
1927).
SFS 1942,
s. 1036. (†) Komma så månge Giäster tillijka til Nattherberge, at .. (
krögaren) ey ensammer hinner .. dhem at herbergera och försöria med Hästar, .. då skole hans .. Grannar wara skyllige .. at taga .. somblige til sig.
SCHMEDEMAN Just. 373 (
1664).
–
(1 j) NATT-HÖLJD,
p. adj. (
i vitter stil)
höljd i nattligt mörker; äv. bildl. Mitt tal är natthöljdt som mitt hjerta. / dess runor ingen läsa kan. LING BlotSven 91 (
1824).
Natthöljd sjö. RUNEBERG 1:430 (
1844).
SÖDERBERG Dikt. 113 (
1901).
–
NATT-IS.
is som bildats under loppet av den gångna natten, nattgammal is. Tur Å 1897,
s. 110.
Snön, som föll på middagen, hade dolt ångbåtsrännans svaga nattis. SvD(A) 1930,
nr 353, s. 3.
–
NATT-JAKT.
jfr jakt, sbst.¹ ¹ (b). (När) Smirre räv .. var ute på sin nattjakt. LAGERLÖF Holg. 1:36 (
1906).
–
NATT-JOUR.
jfr jour b. Läkarföreningen anordnar "nattjour". SvD(A) 1929,
nr 267, s. 6.
–
NATT-JÄRSA; pl.
-or. (enst., (†)) Vaktmästarna kallade dem (
dvs. de inbillade varelserna under golvet) nattjärsor, därför att de först i skymningne lyfte på de murkna tiljorna och stucko upp hufvudet. De voro icke större än tre års barn och alldeles bruna och nakna och hade kvinnokropp.
HEIDENSTAM Karol. 1:13 (
1897).
–
NATT-KABARÉ.
nattiné. DN 1912,
nr 15 276,
s. 7.
–
NATT-KAFÉ.
[jfr t. nachtkafé]
(om utländska förh.) kafé som hålles öppet på natten. Damen från nattkaféet, titel på en fars av G. FEYDEAU, uppförd i Sverige 1900. GULLBERG Paris 33 (
1889).
Det var på nattkaféet i "National", / ett nöjets paradis med syndafall. FRÖDING NDikt. 114 (
1894).
–
NATT-KAFFE. (
tillf.)
kaffe som drickes sent på kvällen, innan man går till sängs; jfr -grogg. När du kom in i köket klocka elva för att få nattkaffe. WÄGNER Sval. 162 (
1929).
–
NATT-KALL,
adj. [NATT-KALL.ssg 1]
1) (
numera bl. tillf.)
i uttr. (det är) nattkallt, kallt om nätterna. NorrlS 1-
6:104 (
1798).
[NATT-KALL.ssg 2]
2) (
i sht i vitter stil)
som har den låga temperatur som är karakteristisk för nätterna. Den nattkalla luften. HEDIN GmAs. 1: 302 (
1898).
Nattkall blåst. ULLMAN Västk. 35 (
1903).
–
NATT-KALOTT. (
förr)
jfr -mössa 1. 4 st gamla hvita
natt-Calotter.
Bouppt Växjö 1799.
–
NATT-KAMMARE. (
i vissa trakter)
sovkammare; jfr -stuga. DA 1771,
nr 78 s. 3.
HÖGBERG Vred. 1:177 (
1906).
–
NATT-KAMNING. (
i sht förr)
konkretare, om det sått varpå håret är kammat för natten. Ett galleri av författarinnor i nattkamning. CEDERSCHIÖLD Manh. 214 (
1916).
–
NATT-KAPPA,
r. l. f. [NATT-KAPPA.ssg 1]
1) (
numera bl. tillf.)
kappa (ytterplagg) avsedd att användas om natten; äv. om nattrock. Då hon knapt ännu kastat Nattkappan öfver sig. MALMBORG Barclay 94 (
1740).
MÖLLER (
1790).
[NATT-KAPPA.ssg 2]
2) klädesplagg (av linne o. d.) täckande bröst, axlar o. armar, eg. avsett att användas om natten, numera bl. (föga br.) om (vanl. stärkt) löst skjortbröst (ss. del av mansdräkten), ofta försett med vidsittande krage kring vilken halsduken knytes l. fastsättes. BoupptSthm 13 /10 (
1668).
Upblöt kallades nattkappan, hvilken var öfre delen af en särk, som rökte til nafvelen och betäkte bröstet samt armarne, och var pådragen ofvan på särken. LINNÉ Sd. 42 (
1751).
VetAH 1757,
s. 300 (i kvinnodräkt).
1 nattkappa el(
ler) bröstlapp.
BoupptVäxjö 1805. "Fint ska' det vara" – sa' han, som vände om nattkappan.
HOLMSTRÖM Sa' han 31 (1876). Nattkappor – även chemisetter – utföras till huvudsaklig del alldeles som skjortbröst till stärkskjortor – vilka .. (de) ju skola ersätta – t. ex. vid bruk av ylleundertröjor. Sömnadsb. 354 (
1915).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-KARTA,
r. l. f. särskilt anordnad (färglagd) för användning vid flygning nattetid. KrigVAH 1920,
s. 109.
–
NATT-KIKARE,
r. l. m. konstruerad för användning vid svag belysning, särsk. nattetid. En .. Engelsk Natt- och Dag-Kikare. DA 1824,
nr 94,
Bih. s. 2.
UGGLA Skeppsb. SvFrLex. (
1856).
Plötsligt reste sig mr Saillard och riktade sin nattkikare mot den avlägsna kusten. HILDÉN AshtonWolfe Brottsl. 205 (1929). –
NATT-KJORTEL.
[fsv. natkiurtil]
(
†)
nattrock; jfr kjol 2,3. KlädkamRSthm 1567-69 B,
s. 7 b. Allom som höra vnder bårgerlige Ståndet ware furbudit at draga .. Heele Loo eller Sabbellskijnns foder under Jackor eller nattkiortlar.
HSH 31:83 (
1661).
I det jag i nattkjorteln stod och talte med .. mitt folk, kom ifrån nordan uppstigande en mycket stor och brinnande fyrkula. KURCK Lefn. 151 (
1705).
NORDENFLYCHT QT 1746–47,
s. 140. jfr ferentins-,
sammets-nattkjortel. särsk. bildl. Alt blef stilla tyst, ty luften på sigh tog / Nattkiortlen, och af sigh sin liusa klädning drog.
SPEGEL TPar. 130 (
1705).
–
NATT-KLARA,
r. l. f. (
mera tillf.)
ljus från klar natthimmel. Slutligen (sedan kvällsglansen slocknat) var bara nattklaran kvar och så försvann även den i ett moln. WÄGNER Sval. 227 (
1929).
–
NATT-KLOCKA.
[NATT-KLOCKA.ssg 1]
1) om ringklocka. a) klocka varmed det ringes vid nattens inbrott. När nattklocka ljöd (i birgittinerklostret), måste .. (vaktsystrarnas) värf vara slutadt. HILDEBRAND Medelt. 3:1059 (
1903).
[NATT-KLOCKA.ssg 1.b]
b) ringledning (dörrklocka o. d.) för signalering nattetid (t. ex. på apotek, sjukhus, hotell o. d.). WoL 878 (1886). [NATT-KLOCKA.ssg 2]
2) (†) ur avsett att användas nattetid. På en af kolonnerna midt för sängen, midt för Kungen, hängde dess nattklocka, men det oaktadt frågade Konungen beständigt hvad klockan var. SCHRÖDERHEIM Ant. 176 1795;
i skildringen av G. III:s sista sjukdom).
–
NATT-KLUBB. (
nytt ord)
(lokal för) klubb som stiftats för att bereda medlemmarna tillfälle till nattliga sammankomster med servering, dans o. d. oberoende av restaurangernas stängningstid. Köpenhamns nattklubbar. SvD(A) 1925,
nr 307, s. 12.
Därs. 1930,
nr 320, s. 10.
Nattklubbar, vilka öppna vid midnatt och driva rörelse till fram på morgonen. NDA(A) 1931,
nr 148 s. 1. Det av andra kammaren antagna förslaget till ny förordning mot bl. a. nattklubbarna.
UNT 1932,
nr 11 138,
s. 5.
Ssg:
–
NATT-KLÄDD,
p. adj. klädd i nattdräkt. Det myllrade af nattklädda människor. MOLIN ÅdalP 191 (
c. 1895). (
†)
bildl. Må blixtrar kringsväfva, / och vågor omhvälfva / nattklädda ön! LING Tirf. 2:77 (
1836).
–
NATT-KLÄDER, pl.
[jfr fsv. natkläde, pl., nattkläder]
(
numera bl. mera tillf.)
nattdräkt. HUMBLA Landcr. 565 (
1740).
Kejsaren flydde i blotta nattkläderna. FRANZÉN Minnest. 3:487 (
1841).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-KLÄNNING. (
†)
nattrock; nattdräkt. TEGNÉR SvBild. 106 (cit. fr.
1664).
ÖoL (1852). –
NATT-KOFTA, förr äv.
-KOFT . kofta avsedd att användas om natten; jfr
-tröja.
Sömnadsb. 278 (
1915). jfr:
1 brå och hvit Cattuns nattkoft.
BoupptVäxjö 1762.
–
NATT-KOMMOD,
r. l. m. [NATT-KOMMOD.ssg 1]
1) == kommod, sbst. 1. Hembygden(Hfors) 1913, s. 120 (
c. 1780).
1 st. Nattcommod Laquerad.
KELLGREN (SVS) 6:357 1795;
i bouppteckning).
1 nattkommod med tvättfat kanna och potta.
BoupptVäxjö (
1848).
ÖSTERGREN (
1933).
[NATT-KOMMOD.ssg 2]
2) (
†)
nattstol; nattstolsbäcken; nattkärl; jfr kommod, sbst. 2. En Nattcommod af Tenn om 4 Kannors rymd. DA 1771,
nr 26, s. 3.
HusgKamRSthm 1772,
s. 275.
Nattkommoder med grep. SEITZ Glas. 128 (cit. fr.
1855).
BoupptVäxjö 1872.
–
NATT-KORP.
(i äldre folktro) bildl., om osalig människa som går igen efter döden; jfr -ramm 2. LOVÉN Folkl. 102 (
1847).
–
NATT-KORV.
(varm) korv som tillhandahålles nattetid från försäljningsvagn l. som serveras vid nattsexa o. d. SöndN 1903,
nr 27, s. 3. SvD(A)
1931,
nr 330, s. 15 (i annons). Därs.
1934,
nr 267, s. 11.
–
NATT-KRAFT.
om elektrisk ström som levereras nattetid (mot lägre taxa). Till stor del torde väl kraften för drivbänksuppvärmning komma att inköpas såsom nattkraft. LAHT 1927,
s. 575.
–
NATT-KROG. (
vard.)
jfr -kafé. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-KRYPE.
(†9 ställe där man kan hålla sig dold om natten. LIND 1749;
under schlich).
–
NATT-KRÅKA. (
†)
[NATT-KRÅKA.ssg 1]
1) == -häger. PhysSH 309 (
1786).
[NATT-KRÅKA.ssg 2]
2) bildl., om person: "nattuggla". Den nattkråkan kommer alldrig förr midnatten hem, eller i säng. MURBERG FörslSAOB (
1793).
WESTE (
1807) .
–
NATT-KRÄM. (
nytt ord)
hudkräm för användning om natten. KatalÅhlénHolm 98:339 (
1929).
–
NATT-KRÖK. (
vard.)
i uttr. (fram) på l. mot l. åt nattkröken o. d., på l. mot natten. SD(L) 1899,
nr 303, s. 3.
Långt fram på nattkröken. SvD(A) 1919,
nr 333 A,
s. 8.
–
NATT-KULING.
sjöt. VFl. 1911,
s. 147.
–
NATT-KVALM.
jfr kvalm, sbst. 2. Några .. fönster öppnades .. för att släppa ut nattkvalmet. KOCH Arb. 31 (
1912).
–
NATT-KVARTER ~⁰². [jfr t. nachtquartier]
[NATT-KVARTER.ssg 1]
1) mil. förläggning (för trupp) inomhus över natten, äv. om byggnad l. ort där trupp är inkvarterad över natten, jfr kvarter 14. ReglInf. 1751,
s. 350.
Till nattqvarter och rasteställen (böra) utses Städer eller sådane Byar och Gårdar där situation bäst passar att .. försvara transporten i händelse af anfall. TÖRNGREN Artill. 2:134 (
1795).
I narschruten skall (bl. a.) bestämmas .. nattqvarteret för hvarje dag. TjReglArm. 1889,
s. 413.
[NATT-KVARTER.ssg 2]
2) tillfällig bostad, logi, husrum för natten, nattlogi; äv. bildl.; jfr kvarter 15. Begära, beställa, få, ta(ga), ha nattkvarter (ngnstädes). KALM VgBah. 185 (
1746).
Vi togo vårt nattqvarter hos en Neger. ÖDMANN MPark 116 (
1800).
Många (jordugglor) hade .. nattkvarter uppe i träden i storskogens utkanter. ROSENIUS SvFågl. 3:58 (
1927).
Utgifter .. för nödigt uppehälle och nattkvarter under resorna. SFS 1937,
s. 69.
Ssgr (till -kvarter 2):
–
nattkvarters-ersättning.
SFS 1916,
s. 1297.
–
nattkvarters-pängar, pl. (
numera bl. tillf.)
HovförtärSthm 1770,
s. 3656.
–
NATT-KVIST.
[NATT-KVIST.ssg 1]
1) jäg. trädgren där en fågel (särsk. tjäder) tillbringar natten. GREIFF Jagt 74 (
1828).
Tjädern tager nattqvist. SÄTHERBERG Dikt. 1:305 (
1862).
Det var alldeles som när kråkorna hackas på sin nattkvist. SIWERTZ Sel. 1: 35 (
1920).
[NATT-KVIST.ssg 2]
2) (
ngt vard.)
i uttr. (fram) på nattkvisten, (fram) på natten; jfr afton-, kvälls-, morgon-kvist. SUNDÉN (
1887).
När vi på nattkvisten tågade hem från klubben. NYBLOM Minn. 2-
3: 153 (
1904).
–
NATT-KYLA,
r. l. f. ÖDMANN StrSaml. 5:87 (17929. Engelbrekt .. lär upptända eld mot den ännu i slutet af April skarpa nattkylan.
GEIJER SvFolkH 1:232 (
1832).
Nattkylan svepte så skönt mot mitt upphettade ansikte. WALLQUIST Doktorn 67 (
1935).
–
NATT-KYPARE.
servitör som tjänstgör nattetid. Nattkyparen. DIDRING Eros 39 1912;
titel på skådespel).
MUNGHE SMich. 145 (
1930).
–
NATT-KYSS. (
numera bl. tillf.)
godnattkyss; äv. bildl. Vesterhvalfvet, som ännu svagt sken efter solens nattkyss. ALMQVIST herm. 128 (
1833).
TOPELIUS Dagb. 2:184 (
1835).
–
NATT-KÄRL, förr äv.
-KÄRIL . kärl (av lergods, glas, metall, emaljerad bläckplåt o. d.) avsett för urinering (eg. nattetid). Åttkantiga ovala nattkärl.
STRÅLE RörstrH 47 (
i handl. fr. 1733).
1 nattkärl af porslin.
BoupptVäxjö 1886.
–
NATT-KÖLD.
( natt- 1682 osv. natte- c. 1645–1691) IERICI Colerus 1:147 (c. 1645). 12 graders nattköld. SvD(A) 1927,
nr 98, s. 3. särsk. (†): nattfrost. Innan man märker at några
natt-kjölder börja visa sig, tå bör Orangeriet inlyftas.
LUNDBERG Träg. 167 (
1754).
–
NATT-KÖRNING.
(trafik)körning nattetid. PT 1897,
nr 7 A,
s. 3.
–
NATT-LAG,
n. [NATT-LAG.ssg 1]
1) arbetslag som utför nattarbete; jfr -skift. SDS 1896,
nr 152, s. 3.
Hansson .. var hemma, eftersom han hade borrning i nattlaget. DIDRING Malm 2:321 (
1915).
[NATT-LAG.ssg 2]
2) (
enst.)
lag av personer som sova tillsammans. (Männen) spridde sig .. i olika nattlag och somnade snart. HEIDENSTAM Folkung. 1:257 (
1905).
–
NATT-LAMPA.
(svagare) lampa som hålles brinnande under natten (särsk. i sovrum, sjukrum, korridor o. d.); stundom äv. om arbetslampa vid nattligt (studie)arbete o. d. Oldendorp 1:109 (
1786).
Kombinerad nattlampa och snabbvärmare för diflaskor. Hygiea 1903,
s. 154 jfr (
förr)
: Små oljefyllda skålar med flytande vekar, påminnande om de ännu för någon generation sedan allmänt brukliga s. k. nattlamporna. Ymer 1929,
s. 202. särsk. (
i vitter stil) bildl., om månen l. om stjärna.
TEGNÉR (WB) 2:134 (
1813).
BREMER Fad. 42 (
1858).
–
NATT-LANDNING.
flygv. landning nattetid med flygmaskin. SvD(A) 1933,
nr 212, s. 4.
–
NATT-LARM.
sjömil. jfr larm 1. "Nattlarm", den vanliga benämningen för klargöring av fartyget nattetid för artilleristrid.
HÄGG Örl. 33 1943;
om förh. 1885).
–
NATT-LAV. (
†)
bot. laven Alectoria tristis (Web.) Th. Fr., tånglav. LILJEBLAD Fl. 438 (
1798).
–
NATT-LEDIG.
jfr -ledighet. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-LEDIGHET ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰. ledighet om natten (från arbete l. tjänst). Lagen (av 20/11 1909) föreskriver oavbruten nattledighet varje dygn av minst 11 timmar. 3 NF 14:782 (
1931).
–
NATT-LEGA,
r. l. f. zool. o.
jäg. liggplats där ett (vilt) djur vilar l. vilat under natten; motsatt: dag-lega. KNÖPPEL SvRidd. 153 (
1912).
Haren hade haft sin nattlega invid en stor tufva. FoFl. 1912,
s. 87.
–
NATT-LINJE.
om järnvägs- l. flyglinje o. d. som trafikeras nattetid. SvD(A) 1929,
nr 176, s. 3.
–
NATT-LINNE.
jfr linne 4 o. -skjorta. SthmModeJ 1850,
s. 8.
Hon hade ett skärt nattlinne på sig. SIWERTZ JoDr. 168 (
1928).
–
NATT-LINNTYG ~⁰². (numera föga br.)
nattlinne. MÖLLER 1745;
under brassieres).
AHLMAN (
1872).
–
NATT-LIV.
I. motsv. liv I 3. [NATT-LIV.ssg 1]
1) (i sht i vitter stil) om det liv som ngn lever nattetid; äv bildl., om liv i det fördolda. Mitt liv är ett nattliv, och andas som friast i den privata levnadens skugga. TÖRNEROS Brev 2:72 1827;
uppl. 1925).
Jag föreställde mig de dödas nattlif. ATTERBOM LÖ 2:326 (
1827).
FRÖDING Stänk 49 (
1896).
29 om liv o. rörelse nattetid på gator o. offentliga lokaler. Nattlivet .. florerar nu .. på Drottninggatan. AB(A) 1916,
nr 330, s. 11 II. (†) motsv. liv
II 5 a α: liv (klädesplagg) tillhörande nattdräkten; jfr
-kofta. Frökenn Catarina hafuer bekmmitt .. Hållandzlerofft
2 al(
nar) till ett Nattlif.
KlädkamRSthm 1609 A,
s. 35 b.
–
NATT-LJUS,
n. [NATT-LJUS.ssg 1]
1) om ljus som råder nattetid, nattbelysning; jfr ljus, sbst. 1. (Påståendet) att Månan går här i fem månaders tijd uti stadigt natt-lius. RUDBECK Atl. 4:151 1702;
om nordens ljusa nätter) Nila skärpte blicken i det skumma nattljuset.
DIDRING Malm 2:242 (
1915).
[NATT-LJUS.ssg 2]
2) ljus (se ljus, sbst. 4) som hålles brinnande nattetid; särsk. dels (i sht förr) om olika slag av vax- l. stearinljus o. d. (för sovrum, sjukrum o. d.), dels om lampa för belysning nattetid (t. ex. i trappa, korridor o. d.); äv. i utvidgad anv., om belysningen. KryddRSthm 1593,
s. 5.
Nattljus kallar man .. (bl. a.) ytterst små .., med vax eller vallrat öfverdragna bomullsvekar som instickas i ett rundt eller fyrkantigt kortblad. ÅSTRAND (
1855).
Släcka nattljuset i trappor. HAMMAR (
1936).
[NATT-LJUS.ssg 2.slutet]
särsk. (
i vitter stil)
bildl., om (ljuset från) månen l. stjärna. Så ofta Himmelen sit Natt-Lius låter tennas. SPEGEL GW 164 (
1685).
Jag .. såg endast de himmelska nattljusen. PALMBLAD Nov. 2:40 (
1819,
1841)
[NATT-LJUS.ssg 3]
3) bot. bildl., om växt av släktet Oenothera Lin., särsk.
O. biennie Lin., guldtrav; jfr
-fackla 2 b.
LILJA FlOdlVext. 52 (
1839).
HantvB I. 3. 1:243 (
1935).
–
NATT-LJUS,
adj. (i hst i vitter stil) som är ljus om natten. HALLSTRÖM Skogsl. 192 (
1904).
Under denna nattljusa sommartid. DUSE GrundH 197 (
1909).
–
NATT-LJUSSTAKE ~⁰²⁰. (numera bl. tillf.)
avsedd att användas om natten (i sovrum o. d.); jfr -lampa. BoupptSthm 1680,
s. 76 b (
1673).
KRÆMER ResSib. 90 (
1913).
–
NATT-LOGERANDE,
p. adj. jfr -logerare. Kalixforsstugans turiststation besöktes .. af 140 personer, däraf 81 nattlogerande. Tur Å 1911, s. 399. –
NATT-LOGERARE.
person som (tillfälligt) logerar ngnstädes över natten. Sthm 3: 74 (
1897).
Där funnos massor af nattlogerare i parken. ZILLIACUS Hågk. 65 (
1899).
–
NATT-LOGI.
husrum där ngn (tillfälligt) tillbringar natten; äv. abstraktare, om själva boendet l. övernattningen, ävensom (i fackspr.) om tillfälle till dylik övernattning. Beställa, be om få, betala nattlogi. Annette gick förut att öppna dörren till nattlogiet. ALMQVIST Går an 77 (
1839).
Ersättning för nattlogi. SJ 4:597 (
1861).
Under året har (vid Sthms sjömanshem) lemnats 394 nattlogier gratis till utblottade sjömän. SD(L) 1894,
nr 8, s. 16.
Ssg:
–
nattlogi-ersättning.
SJ 4:597 (
1906;
efter handl. fr. 1877).
–
NATT-LOKAL,
r. jfr -kafé, -restaurang. SDS 1901,
nr 54, s. 4.
Nattlokaler med .. nakendans. DN(A) 1922,
nr 6, s. 12.
–
NATT-LOPP.
[NATT-LOPP.ssg 1]
1) (
†)
löpande ute på gatorna nattetid. Han (fick) plikta för nattlopp och oljud å gata. LAURÉN Minn. 184 (
1877). (i vissa trakter, i sht förr) nattfrieri.
(Jag) stängde dörren för nattlopp – herrn vet huru seden är / här upp (
i Delsbo) se'n gammeltid.
FREDIN Dan. 88 (
1888).
Västerb. 1933, s.
90 FoF 1938,
s. 9 (om förh.
1776).
–
NATT-LUCKA. (
†)
fönsterlucka avsedd att tillstängas om natten. HovförtärSthm 1708 A,
s. 386.
–
NATT-LUFT.
om luften nattetid (vanl. utomhus, stundom äv. i sovrum o. d.). HIÄRNE Suurbr. 75 (
1679).
Vattnet (i Nilen) är varmare än nattluften. CARLSTEDT Her. 1:266 (
1832).
Den instängda nattluften. TENOW Solidar 1: 94 (
1905).
–
NATT-LUGN,
n. äv. bildl. KARLFEDT FlPom. 70 (1906; bildl.) (Uppträda) störande för nattlugnet. SvFolket 8:309 (1939).
–
NATT-LYKTA,
r. l. f. särsk.
om handlykta för användning nattetid. BoupptSthm 18 / 3
1670.
–
NATT-LYSE,
ljus l. belysning nattetid; särsk. om trappljus. (
Att månen skall) tjäna jordens inbyggare til natt-lyse.
PFEIFF Fynd 28 (
1803).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-LÅDA,
r. l. f. (
förr)
skrin (vanl. placerat på ett löst underrede) för förvaring av diverse smärre saker (i sovrum). IlusgKamRSthm 1550–55,
s. 265. Vthi Barnkammaren ..
1 lijten Nattlåda som minste dottren har sine Linkläder uthi.
BoupptSthm 26 / 4 (
1686).
En Nattlåda med 2:ne låddor. BoupptVäxjö (
1792).
ERIXON Möbl. 2: LIX (1926).
Ssgr (förr):
–
nattlåds-bord.
( -låde- 1709. -låds- 1708. -lådu- 1667 ) ss. underlag för nattlåda. BoupptSthm 29/7 1667.
–
nattlåds-lås.
( -låde-) BoupptSthm 1685,
s. 655 a, Bil. –
NATT-LÄGE.
( natt- 1542–1792. natte- 1526) (
†)
[NATT-LÄGE.ssg 1]
1) == -läger 1. FISCHERSTRÖM 2:40 (
1780). 29 == -läger
2. G1R 3:10 (
1526).
Hurulunde man .. ett nattläge til sig och sin hest vti gamul tijdh betale kunde, nemligen medh en half öre. Därs. 14: 398 (
1542).
–
NATT-LÄGER.
( natt- 1542 osv. natta- 1530. natte- 1530–1740 ) [fsv. natlägher, natta lägher; jfr t. nachtlager]
(
i skriftspr.)
liggplats, säng, bädd för användning under natten; jfr läger 3. SCHULTZE Ordb. 2594 (
c. 1755).
Fängelse .. kan ådömas med skärpning genom hårdt nattläger. SFS 1906,
nr 51 s. 2.
[NATT-LÄGER.ssg 2]
2) nattkvarter, nattlogi; jfr läger 6. G1R 23:260 (
1552).
(Gästgivarna överträda lagen) tagandes efter sitt goda tyckie hwadh dem behagar för nattläger och hästefoder. RARP 4:512 (
1650).
Emot aftonen kommo de till en bonde och fingo der nattläger. CNATTINGIUS SnE 52 (
1819).
SFS 1917,
s. 1096. jfr
HH XI. 1:16 (
1530). särsk. (†) i uttr. taga l. hålla nattläger, inkvartera sig, övernatta. Sedan Hanns Kongl. May:tt .. ifrån Wännersborg upbrutet och hållit Nattläger .. hos .. H:r Schonleben.
HovförtärSthm 1691, A,
s. 2307.
Värden, hos hvilken vi Nattläger tagit. HUMBLA Landcr. 79 (
1740).
Huru färden bäst kunde ställas och nattläger tagas. FRYXELL Ber. 4:304 1830;
om förh. 1598).
[NATT-LÄGER.ssg 3]
3) plats använd l. inrättad för övernattning (förr särsk. för truppstyrka, numera i sht för turistsällskap o. d.); jfr läger 7. The Sockner eller hereder, som nämest wijd edre natläger och wäger liggie. G1R 14: 161 (
1542).
Thå .. (konungens folk) kommo in i Østergötland, förlades thil första natläger halfparten af krigzfolckitt i vastena. BRAHE Kr. 42 (
c. 1585).
Enligt Erik XIV:s befallning borde hvarje nattläger omgifvas med en vall, som vintertid begöts med vatten. HOLMBERG Artill. 4:186 (
1886). På aftonen
8.30 slogs nattläger i botten av Rensselaerfjorden.
WULFF GrönlDagb. 175 (
1917).
[NATT-LÄGER.ssg 4]
4) plats där djur tillbringar natten. (Änderna) skjutas .. i flygten på drag om aftnarna i mörkningen, då de ömsa nattläger.
GREIFF Jagt 88 (
1828).
ROSENIUS SvFågl. 2:198 (
1922).
–
nattlägers-får.
ingående i nattlägersgärd. HH XI. 1:15 (
1530).
–
nattlägers-gärd.
HALLENBERG Hist. 4:1015 (i handl. fr. 1620).
Nattlägersgärder voro tillfälliga och påbjödos dels till underhåll för tågande trupper vid deras nattlägersställen, dels ock när Kongliga eller Furstliga personer med deras svit reste genom landet. WIDMARK Helsingl. 1:387 (
1860).
–
nattlägers-hjälp. jfr
-gärd.
Dhe extraordinarie bivillningarne .., såsom äre cröningz-, bröllopz-, nattlägers- .. och råghielp etc. RARP 16:110 (
1693).
–
nattlägers-ko. jfr
-får.
HH XI. 1: 15 (
1530).
–
nattlägers-pänning. jfr -gärd; vanl. i pl.
HFinlKamF 1:20 (
1533).
Därs. 2:109 (c. 1575).
–
NATT-LÄSNING. (
mera tillf.)
läsning (studier o. d.) nattetid. DALIN (
1853).
Gunnar kom .. ut .. blek och tuvakad efter nattläsningen. KUYLENSTIERNAWENSTER Ber. 6 (
1898).
–
NATT-LÖPARE. (
i vissa trakter)
nattfriare. TurForskn. 4:164 (
1919).
–
NATT-LÖPERI ¹⁰⁰⁴. [NATT-LÖPERI.ssg 1]
1) (
†)
om kringlöpande på gator o. vägar nattetid. HFinSkolvH 3:253 (
1748).
WENGELIN GMinn. 169 (
1893).
[NATT-LÖPERI.ssg 2]
2) (
i vissa trakter)
== -frieri. OHÖGBERG hos
HÖGLUND Nolsl 6 (
1912).
FoF 1938,
s. 1 (om ä. förh).
–
NATT-MAN ~man². [jfr d. natmand, eng. nightman]
[NATT-MAN.ssg 1]
1) mansperson anställd för vissa urspr. nattliga förättningar, dels (förr) för tömning av latrin o. d., renhållningskarl, l. ss. skorstensfejare l. hudavdragare, dels (ännu i vissa städer) för avlivande av kattor, hundar o. d. Betalt till NattMannen för skorstenarnes sopande. ÅgerupArk. Gårdsräkn. (1742). De s. k. nattmännens nu så afskydda arbete skulle kunna ordnas fullkomligt propert. TENOW Solidar 2:124 (
1906).
Alla djur som avlivas måste levereras till nattmannen. GT 1934,
nr 273 s. 7.
[NATT-MAN.ssg 2]
2) (i vitter stil) allmännare: person som är i värksamhet om natten; äv.: nattlig ogärningsman.
SCHOLANDER I. 1:3 (
1862).
Nattmän smyga i mörkret omkring, / skälva av feghet ocyh väntans spänning. SLOTTE Sång. 167 (
1918).
–
nattmans-boställe. (
förr)
GHT 1896,
nr 72, s. 4.
–
nattmans-folk. (
†)
LD 1909,
nr 67, s. 3 (
1754).
Konsistorium anmodade pastor att föreställa församlingen, att nattmansfolken icke böra föraktas eller afskiljas från de öfriga vid nattvardsgång. CAVALLIN Herdam. 2:325 1855;
om förh. 1747).
–
nattmans-yrke(t).
Nattmansyrket, eller som det allmänt kallades, "rackareyrket", ansågs i och för sig vanhederligt och uröfvades i Skåne endast af så kallade "tattare". SvFmT 11:216 (
1901).
–
NATT-MARIA.
jfr mara, sbst.¹ ¹,2. Förlägenhet .. – denna själens nattmara. BREMER Nina 483 (
1835). (
Driva vände sig till) en trollkvinna, som häksade nattmaran på Vanlandi, och under ledkrampen dog konungen.
SCHÜCK (o. WARBURG) LittH 1:27 (18959. Europa måste befrias från den nattmara, som nazismens aggressivitet utgör.
GHT 1939,
nr 200 s. 2.
–
NATT-MARSCH.
i sht. mil. jfr marsch, sbst.¹ ¹ a b. KKD 1:196 (c. 1710).
Nattmarschen i Sanct Eriks gränd. WENNERBERG 2:53 (
1848,
1882;
titel på dikt) Vilna, som de öfverrumplade efter en rask nattmarsch.
HJÄRNE K12 146 (1902).
–
NATT-MAT.
( natt- 1918 osv. natta- 1885–1891 ) (
i sht i folkligt spr. i vissa trakter)
mat som förtäres, sedan man gått till sängs; äv. om måltid sent på natten. BENEDICTSSON Peng. 234 (
1885).
Nyårsafton och Trettondeafton firades ungefär på samma sätt som julafton. både kvällsmat och nattmat förekom. FoF 1918,
s. 25.
Min forfar hade alltid nattmat bredvid sängen för att äta, när han inte kunde sova. CEDERSCHIÖLD Skärseld. 103 (
1931).
–
NATT-MOLN.
moln på natthimmeln. VALERIUS 1:63 (
1831).
jfr: Dessa moln (dvs. strata) kallas äfven nattmoln, alldenstund de gemenligen bildas efter solnedgången och blifva tätare under natten samt försvinna vid soluppgången. HILDEBRANDSSON Buchan 127 (
1874).
särsk i uttr. lysande nattmoln. Stoftet från Krakatoa gaf .. material till de 1883-1892 iakttagna så kallade "lysande nattmolnen", som under den sista tiden sväfvade på omkring 80 kilometers höjd och därför voro solbelysta långt efter solens nedgång. ARRHENIUS Värld. 6 (
1906).
3NF (
1931).
–
NATT-MUSIK [jfr t. nachtmusik]
musik som utföres nattetid; förr särsk.: serenad. SERENIUS (
1734;
under serenade).
Gifva någon en nattmusik under hans fönster. MURBERG FörslSAOB (
1793).
Insekternas nattmusik. MÖRNE ÄventV 104 (
1929).
–
NATT-MYGGA.
(-mugga) [jfr t. nachtmücke]
(†) lysmask. Linc. 1640;
under lampyris).
–
NATT-MÅL.
nattmåltid (l. sen kvällsmåltid); numera nästan bl. om mat som gives spädbarn om natten. VERELIUS 179 (
1681).
Nattmål gör buken qval. GRANLUND Ordspr. (
c. 1880).
Nattmålen (till späda barn) böra så tidigt som möjligt borttagas. 2NF 2:947 (
1904).
–
NATT-MÄKTIGHET.
(tillf., (†)) ss. titel; jfr stor-mäktighet. För en tid sedan såg jag en Läderlapp i en Uglas klor: Och med alla sina böner tiggde han fåfängt om hennes Natt-mäktighets nåd. DALIN Arg. 1:204 (
1733,
1754)
–
NATT-MÄNNISKA.
[jfr t. nachtmensch]
(
†)
orangutang. SvMerc. 3:1273 (
1758).
Annars gifvas flere Djur, som til utseende likna menniskan, såsom Troglodyterne eller Natt-menniskorne. REGNÉR Begr. 207 (
1780).
DALIN (
1853).
–
NATT-MÖRK. (
i sht i vitter stil)
mörk (på) natten, nattsvart. Nattmörka skogar. GUMÆLIUS Engelbr. 165 (
1858).
Det var nattmörkt, himlen var överdragen av tunga moln. NILSSON HistFärs 99 (
1940).
–
NATT-MÖRKAD,
p. adj. (
†)
== -mörk. En sådan tiock och öfwer alt Nattmörckat Himmel. SYLVIUS Curtius 620 (
1682).
–
NATT-MÖSSA.
[jfr t. nachtmütze, fr. bonnet de nuit]
[NATT-MÖSSA.ssg 1]
1) (
i sht förr)
mössa l. huva (för män l. kvinnor) avsedd att användas om natten (under sömnen). G1R 26: 635 (
1556).
1 grön Stoppat Nattmyssa.
BoupptSthm 9/6 (
1669).
Dragonen (skaffar) sig sielf .. nattmössa och Kamben med sit foder. PH 6:4088 (
1756).
Hennes svägerska var .. så gammalmodig, att hon begagnade nattröja och nattmössa (på 1870talet). LINDER Tid. 59 (
1924).
jfr brudgums-, lärftsnattmössa. särsk. (vard.) i vissa bildl. uttr. ss. beteckning för sömnighet l. slöhet l. tankspriddhet. Att läsa tryckfrihetsförordningen i nattmössan. PALMÆR Eldbr. 63 (
1834).
[NATT-MÖSSA.ssg 1.slutet]
särsk.
a) gå o. d.
i nattmössan. AB 1830,
nr 1 s. 4.
Också store män kunna ibland gå i nattmössan. TOPELIUS Fält.. 5:31 (
1867).
b) tala l. prata i nattmössan, prata dumheter. MODÉE Dår. 26 (
1741).
MUNTHE SMich. XVIII (
1930).
[NATT-MÖSSA.ssg 2]
2) (
vard.)
buldl.: slö o. sömning person, slöfock, tråkmåns. COLUMBUS Ordesk. 87 1678;
uppl. 1908).
(SCHÜCK o.) WARBURG 2LittH 3:331 (
1913).
[NATT-MÖSSA.ssg 2.slutet]
särsk. (
föga br.)
hist. ss. beteckning för medlem av mösspartiet, "mössa".
TIBURTIUS HistFinKr. 4 (
c. 1780).
I motsättning till de som nattmössor förhånade anhängarna av Horns försiktiga statskonst kallade sig hans motståndare hattar. SvRiksd. I. 5: 142 (
1934).
Ssgr (i allm. till natt-mössa 1; i sht förr):
–
nattmösse-band.
WESTE (
1807).
–
nattmösse-parti(et).
till natt-mössa 2. slutet. TIBURTIUS HistFinKr. 5 (
c. 1780).
i
–
nattmösse-talesätt. (
†)
till natt-mössa 2 slutet, om mösspartiets sätt att uttrycka sig. en principe de dépendance, under hvilcken efter nattmösse tahlesätt Franckrike ville hålla Sverige. HÖPKEN 1:86 (
1752).
–
NATT-MÖSSERI.
[avledn. av natt-mössa 2 slutet]
(
†)
om mösspartiets politik. För detta gamla nattmösseris theoreticus torde man få anse Clas Rålamb. BEIJER I. 8: 512 (1837). –
NATT-MÖTE. (
mera tillf.)
nattligt möte. PoetK 1812;
2: 31.
–
NATT-NEJLIKA. (
†)
växten Silene fruticosa Lin. LINNÉ Ungd. 1:315 (
1731).
–
NATT-NYMF. (
†)
om gatnymf. (När sånggudinnan antar) en halfdrucken nattnymfs fräcka later. BEMALMSTRÖM 8: 352 (
1839).
–
(1 j) NATT-OMDUNKLAD,
p. adj. (enst., (†)) höljd i nattligt dunkel; bildl. Min nattomdunklade själ. STAGNELIUS (SVS) 3:72 (
1817).
–
(1 j) NATT-OMHÖLJD ~⁰², p. adj. (
i vitter stil)
höljd i nattligt mörker; äv. bildl. PoetK 1815,
1: 11Ur nattomhöljda tider / emot ett mål, fördoldt för dig, / o mensklighet, du skrider / i sekler fram din ökenstig! RYDBERG Dikt. 1:5 (
1877, 1882).
–
NATT-ORIENTERING. särsk.
idrott. om orientering(stävling) i mörker. IdfBl. 1924,
nr 137, s. 6.
–
NATT-PALL. (
†)
nattstol (utan rygg- o. armstöd). HusgkamRSthm 1743–44,
s. 404.
Därs. 1772,
s. 275.
–
NATT-PARLAMENTE. (
†)
nattligt oljud. Her Axel Baner sadhe sigh hafva efter regeringens befallning förmanat hoffolcket till stillhet och ifrån de nattperlementen. RP 8:80 (
1642).
–
NATT-PARTI.
om mansperson o. (lösaktig) kvinna som ta nattlogi på hotell o. d. för tillfällig sexuell förbindelse. 3ågra af dessa (poliskonstaplar) .. hade .. nattetid sett s. k. nattpartier gå in i eller ut från Ahlinders hotell. 1NJA 1906,
s. 118.
Ssgr:
–
nattparti-hotell.
Räfsten med nattpartihotellen. SvD(A) 1916,
nr 33, s. 10 (rubrik).
–
nattparti-trafik.
SvD(A) 1918,
nr 6 A,
s. 11.
–
NATT-PATRULL.
[NATT-PATRULL.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
patrullering nattetid. LIND 1749;
under nacht-runde). Borger-. skapet .. började natten imellan d.
3 och
4 Oct. med Natt-Patrouiller, som sedermera fortsattes.
GT 1788,
nr 125, s. 2.
ENVALLSSON Peter 108 (
1799).
[NATT-PATRULL.ssg 2]
2) patrull som patrullerar nattetid. GJEHRENSVÄRD Dagb. 2:220 (
1780).
–
NATT-PATRULLERING.
WINGÅRD Minn. 2:88 (
1846).
Under en del af nattpatrulleringen, kl. 1-5, användes ännu (av polisen) högmössorna tills de utslitits. LUNDIN NSthm 554 (
1889).
–
NATT-PERMISSION.
[NATT-PERMISSION.ssg 1]
1) mil. permission över natten (mellan tapto o. revelj). Begära, få nattpermission. TjReglArm. 1858, 1: 240. särsk. (tillf.) bildl. Världsstadens unga intelligens, som gifvit sunda förståndet nattpermission. PAULI Paris 124 (
1911,
1915)
[NATT-PERMISSION.ssg 2]
2) (
†)
i pl.: benkläder tillhörande nattdräkt. T. växktes upp ur sömnen, steg upp "i nattpermissioner och lindtrumpor".
CAVALLIN Herdam. 2:260 (cit fr. c. 1750).
–
NATT-PERMITTERA,
-ing. mil. bevilja (ngn) nattpermission. Manskapets nattpermittering. GHT 1897,
nr 273 B,
s. 1.
–
NATT-PISTOL. (
†)
avsedd för användning som skyddsvapen nattetid. BoupptVäxjö (
1828).
Kulturen 1935,
s. 263.
–
NATT-PLAGG.
jfr -dräkt. Särskilda nattplagg voro ej vanliga under medeltiden, och allmänt var, att man låg naken i bädden. SVENSSON SkånFolkdr. 129 (
1935).
–
NATT-PLENUM.
nattlig (riksdags)plenum. Långa nattplena. AB 1897,
nr 106 A,
s. 2.
–
NATT-POLIKLINIK.
GHT 1944,
nr 234 s. 2.
–
NATT-PORTIER,
hotellportier som tjänstgör på natten. NORLANDER Skål 18 (
1921).
–
NATT-POST,
sbst.¹ post(försändelser) som befordras nattetid. BtRiksdP 1899, 7Hufvudtit.
s. 53.
Nattposten måste .. helst vara framme redan till första brevbäringsturerna på morgonen. UNT 1933,
nr 27, s. 3.
–
NATT-POST,
sbst.² mil. [NATT-POST.ssg 1]
1) posttjänst nattetid. Mousqueteren, som hade natt-posten och stod vid Bollhuset. CARL XI AlmAnt. 374 (
1696).
[NATT-POST.ssg 2]
2) vaktpost som gör posttjänst nattetid. KKD 10:204 (
1702). Å de postställen, som endast behöfva bevakas under mörker, utsättas särskilda nattposter.
TjReglArm. 1889,
s. 310.
–
NATT-POSTERING.
i sht mil. TjReglArm. 1858, 2:
94 BtRiksdP 1899, 7Gufvudtit.
s. 103.
–
NATT-POSTFLYG ~⁰². flygtrafik för postbefordran nattetid. DN(A) 1928,
nr 302, s. 6.
–
NATT-POSTFLYGNING ~⁰²⁰. jfr -flyg. SvD(A) 1928,
nr 165, s. 11.
Nattpostflygningarna från Sverige till kontinenten. Därs. 1932,
nr 299, s. 5.
–
NATT-POSTTRAFIK ~⁰⁰². UNT 1933;
nr 27, s. 3.
–
NATT-POTTA, förr äv.
-PUTTA ,
r. l. f. (
numera knappast br.)
nattkärl. BoupptSthm 20 / 3 (
1658).
Theen .. 1 Nattpotta med skafft. Därs. 11 / 2 (
1680).
Nattpottor af porslin. TLev. 1902,
nr 22 s. 1.
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-PRATA. (
enst.)
samtala nattetid. Gästerna .. gingo .. och nattpratade. STRINDBERG GötR 302 (
1904).
–
NATT-PRÅLANDE,
p. adj. (
tillf.)
som lyser l. utvecklar prakt nattetid. Här ser man .. den nattprålande (blomman) Cereus. VetAH 1740,
s. 418.
–
NATT-PYSKE. (
†)
om gastar l. troll som visa sig nattetid. ALAURENTII Ciegler 102 (
1620).
–
NATT-PYSSLING. (
†)
Den senfärdiga Nattpyslingen har .. (Skaparen) försedt med fördubblade öron, at i tid kunna söka sin undflygt i träden. LINNÉ MusReg. XIX (
1754).
Lemur ecaudatus. Pysling utan svants. Natt-pysling. Apa utan svants med fogelnagel på andra fingret .. Hundlikt djur ifrån Zeylon, som går sakta och är slägt med Apor. Därs. 3 BERGLUND Ench. 139 (
1763).
–
NATT-PÅSE.
(tyg)påse för förvaring av nattdräkt o. d. BoupptVäxjö 1890.
–
NATT-PÄLS. (
förr)
använd ss. nattdräkt. 1 Nattpäls med gråwerkz foder.
BoupptSthm 12/12 (
1667).
HEINRICH (
1814).
–
NATT-RAKA,
f.||ig. == -uggla 3. Det var då tusan hvad du är för en nattraka, gubbe. MOLIN ÅdalP 41 (
c. 1895).
–
NATT-RAMLARE. (
i vissa trakter)
nattsuddare. (Männen) voro tydligen bona fide nattramlare. HELLSTRÖM Malmros 176 (
1931).
–
NATT-RAMM l.
-RAMN.
( -raf(f)n 1538–1755. -ram(m) 1615 osv. -ramn 1863 osv. -ramner 1738, 1749. -ravn 1918) [jfr d. natravn, isl. nátthrafn, t. nachtrabe, eng. nightraven]
[NATT-RAMM.ssg 1]
1) (
†)
nattskärra; äv. om nattuggla. VarRerV 55 (
1538).
en Natvgla eller Natram. Linc. 1640;
under ama).
MÖLLER (
1745,
1755)
[NATT-RAMM.ssg 2]
2) (i äldre folktro) == -korp. (T.) Polder-geist, (sv.) tomt-gubbe, natt-ramner, spöke. LIND 1:
227 (
1738).
De .. förjagade dödingarne flyga sedan omkring om nätterna som "nattramar" i skepnad af benrangel, med ett knarrande, gnisslande läte. HOFBERG Skogsbyggarl. 32 (
1881).
Har .. (modern) mördat sitt gossebarn, blir hon nattramn. EWIGSTRÖM I Landsm. VIII. 3: 210 (
1899).
FoF 1918,
s. 110.
[NATT-RAMM.ssg 3]
3) (
i vissa trakter)
bildl., om person som brukar vara uppe o. i värksamhet sent på natten, "nattuggla"; förr äv. om stråtrövare. Stråteröfwere och Nattramer. SCHRODERUS JMCr. 264 1620;
lat. orig.: latrones). Han är den värsta nattram som fins och vet aldrig att gå hem.
BENEDICTSSON Ber. 175 (
1888).
Nattram (dvs. en) som ligger ute om nätterna. LUNDELL 1893.
–
NATT-RAST.
NORDENSKIÖLD Vega 2:332 (
1881).
Under sin nattrast vid Vittsjö kyrka .. blef Gustaf II Adolf .. öfverraskad ovh kringränd af danskarna. 2NF 32:899 (
1921).
–
NATT-RAV. (
†)
nattskärra? (Sv.) Natt-raf, (eng) Goat-milker. SERENIUS (
1741).
–
NATT-REDAKTION.
om den del av en tidningsredaktion som sköter redaktionsarbetet under natten; äv. om lokalen. RTKatal. 1912,
4: 373. På nattredaktionen vi hade en karta från golv till tak.
LOOS Långt 13 (
1932).
Den fåtaliga men – om tidningen inte skall göra sig olycklig – särdeles kompetenta nattredaktionen. BJURMAN 3Statsm. 232 (
1935).
–
NATT-REDAKTÖR.
om den medlem av en (morgon)tidnings redaktion som har ledningen av redaktionsarbetet under natten. BECKMAN Amer. 2:13 (
1883).
SIWERTZ JoDr. 113 (
1928).
–
NATT-REGEL; pl.
-reglar. eg. avsedd för regling nattetid.
Kammar lås med nattregel. VGR 1814, Verif.
s. 149.
Nattregeln .. är en enkel till skjutning för hand inrättad regel, som sitter på dörrens insida, och ej kan åtkommas utifrån. ALMROTH Karmarsch 630 (
1839).
2NF 17:157 (
1912).
–
NATT-RESA,
r. l. f. ( natt- 1709 osv. natte- 1701, 1710) SWEDBERG SabbRo 552 (
1701,
1710)
En nattresa .. mellan Stockholm och Göteborg räckte (år 1873) från kl. 6 e.m. en ena dagen till kl. 8 f.m. den andra. SJ 3:117 (
1906).
–
NATT-RESTAURANG.
med servering nattetid. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-REV,
n. (
förr)
på seglande örlogsfartyg: rev på märsseglen som togs in på aftonen o. vanl. åter stacks ut på morgonen. VFl. 1911,
s. 147 Därs.
1931,
s. 206 (om förh. på 1880-
talet).
–
NATT-RIMFROST ~⁰², äv. ~²⁰. Fuhrman Alm. 1668, s. 13.
–
NATT-RING. (
†)
Natringen kalla de (gamla) en Gullrödbleek ring på himmelen, som skillier den mörcka blå delen på Himmelen, som alltijd blifwer effter Solens nedergång större och större, och skillier Himmelen från den liusa blå delen, hwilcken åter om Morgon skillier morgonrödnan från den mörckblå delen. RUDBECK Atl. 2:633 (
1689).
–
NATT-RO,
r. l. f. ( natt- 1661 osv. natta- 1557. natte- 1600–1881 ) [fsv. natro]
ro o. frid under natten; ostörd nattsömn. Störa ngns nattro. En drinckare haffuer siellan nattaroo. LPETRI Dryck. D
1 b (
1557). (
Studenterna) hafwa .. fördt itt oskickeligit wäsende om midnatz tijdh på gatan, och såledz turberat mångens nattroo.
ConsAcAboP 2:323 (
1661).
SFS 1935,
s. 1185. särsk. (
numera knappast br.)
i uttr. gå till sin nattro, gå till vila för natten. SthmTb. 12/7 (
1600).
Städze osz bewara, / At wi må vtan fahra, / Gå til wår nattero. SWEDBERG Ps. 1694, 430; jfr
Ps. 1937, 439.
–
NATT-ROCK.
löst sittande, kappliknande (företrädesvis manligt) klädesplagg avsett att användas vid morgon- l. aftontoaletten l. ss. bekvämt (o. vanl. varmt) överplagg för bruk inomhus; morgonrock. Natråk med gråwerk. BoupptSthm 8/4 (
1669).
Klädd i nattrock med slängande tofsar. RYDIN Minn. 62 (
1929). jfr dam-, damast-, kattums-,
siden-nattrock m. fl. särsk. (
mera tillf.)
bildl. Ther samlar sig i Raad then stoora Stierne-Skara / Beklädder ganska nätt hwar i sin Natt-Rock klara. SPEGEL GW 60 (
1685).
KOLMODIN QvSp. 2:214 (
1750).
särsk. (
vard.)
kok. i uttr. sill i nattrock o. d., sill i kapprock (se kapprock 2 e) SJÖBERG Singstock 140 (
1832).
HÖGSTEDT KokB 118 (
1920).
Ssgr:
–
nattrocks-snöre. (tofsförsedd) snodd att hålla samman nattrocken om livet. WoL
243 (
1885).
–
NATT-ROND, förr äv.
-RUND ,
r. l. m. CRUSENSTOLPE Mor. 4:217 (
1841).
De under-officerare och korporaler, hvilka skola förrätta nattrunderna (ombord på trupptransportfartyget). KrigVAT 1856, s. 210. MUNTHE Nap. 159 (
1885).
–
NATT-ROVDJUR ~⁰². jfr -djur. KOLTHOFF DjurL 545 (
1901).
Till naturen är sobeln ett nattrovdjur. FoFl. 1929,
s. 217.
–
NATT-RUCKEL.
rucklande nattetid. SCHOLANDER l. 2:78 (c. 1870). –
NATT-RUS. (
tillf.)
nattligt rus. WALLENBERG (SVS) 1:216 (
1771).
–
NATT-RÄGN.
rägn nattetid; förr äv.: rägn som varar hela natten; jfr dagsrägn. Om swart Moln stiger vp ifrån Öster betyder Natträgn. Meyerus Alm. 1673,
s. 10.
MURBERG FörslSAOB (
1793).
–
NATT-RÖVARE.
[NATT-RÖVARE.ssg 3.a]
a) (
mera tillf.)
person (l. djur) som bedriver röveri nattetid. Den Nödtvyngna Nattröfvaren. EDMAN (
1763;
Broschyrtitel).
BERGSTRÖM HbJogtv. 168 1872;
om uv). b) (†) person som för oväsen ("lever rövare") på gatorna nattetid. Om nathröffuer, som ropa på gator.
SthmTb. 21/6 1596.
–
NATT-SAKER, pl.
sammanfattande, om nattdräkt, toalettartiklar o. d. BoupptVäxjö (1786). BERGMAN Chef. 220 (
1924).
–
NATT-SAMKVÄM ~⁰². Öfver-Ståthållare-Embetets .. Kungörelse .. Emot .. olofliga natt-samqväm. (1792; titel). –
NATT-SAMTAL ~⁰². särsk. telef. om (riks)telefonsamtal nattetid 8mot lägre taxa). RTKatal. 1904, 5: XXIX.
–
NATT-SCEN.
nattligt sceneri. ATTERBOM Minn. 419 (
1818).
Nordens dystra nattscener. WETTERLUND StDikt. 96 (
1892,
1901)
–
NATT-SEENDE,
n. (
mera tillf.)
"Nattseende" (är) en märklig upptäckt. Föremål i djupaste mörker kunna uppfattas med 'infraröda strålar. Upsala(A) 1927,
nr 250 B,
s. 2.
–
NATT-SIDA.
[NATT-SIDA.ssg 1]
1) den sida av en planet som är vändfrån solen (ol där det alltså är natt). BEMALMSTRÖM 5:
180 (c. 1860).
[NATT-SIDA.ssg 2]
2) bildl., om den mörka, dystra sidan av ngt, skuggsida, avigsida; äv. om den sida av ngt som är höljd i dunkel. Historiens nattsida. TÖRNEROS Bref 2: 93 (
1826).
Ett försök att sprida något ljus öfver .. ävxtvärldens nattsida. FRIES BotUtfl. 3:384 (
1857,
1864) (
Euphrosyne) väljer ofta sina ämnen från lifvets nattsida.
LJUNGGREN SmSkr. 2:180 (
1879).
39 i sg. best.: (övergången till l. början av) natten; särsk. i uttr. (fram) på l. mot nattsidan. SUNDÉN (
1887).
Närmare nattsidan. LUNDIN NSthm 239 (
1888).
Ärendet framkallade en hetsig diskussion i andra kammaren fram på nattsidan. DN(A) 1930,
nr 126, s. 4.
–
NATT-SIGNAL.
abstr. o. konkret, i sht vid sjöfart, järnvägslinje o. d. GOSSELMAN SNAmer. 2:93 (
1833).
ReglTjSJ 1858, s. 33. Af lantärnor bestående nattsignaler för stormvarning. VFl. 1913,
s. 146.
Ssgr:
–
nattsignal-apparat.
NerAlleh. 1886,
nr 58 s. 3.
–
nattsignal-lanterna.
SFS 1894,
nr 101 s. 1.
–
NATT-SIKTE artill. o.
jäg. självlysande riktanordning l. belysta riktmedel för skjutning nattetid. Nattsigte för kanoner.
TT 1889,
s. 248.
HÖPKEN Momb. 7 (
1908).
Ssg:
–
nattsikts-lampa.
artill. TT M. s. 37.
–
NATT-SKARE.
bildad av kylan under natten efter föregående ytsmältning. SvTidskr. 1873,
s. 163.
–
NATT-SKARP,
adj. skarpsynt i (natt)mörker. Då hand nattskarpa ögon upptäckte en annan skugga krypa bort mot dörren. DIDRING malm 2:238 (
1915).
–
NATT-SKATA,
sbst.¹ [jfr fsv. natskädha]
(†) nattskärra (se d. o. 1). LINNÉ Öl. 27 (
1745).
DENS. Gothl. 245 (
1745).
–
NATT-SKATTA,
sbst.², förr äv.
-SKATA , sbst.² (
-schatta (
-e) 1578 (:
Natschattes gräs),
1697–1772 (:
Nachtschattvatn).
-skada (
-e) c. 1550–1680.
-skat 1578 (:
Nattskat gräs) – c. 1645.
-skata 1739–1879 (:
nattskategräset).
-skatt 1578 –
c. 1645.
-skatta (-e) 1638 osv. -skede 1555 (:
Nattskede vatn).
-skjatta 1749 (:
nattskjatte-gräs))
[fsv. natskadha; efter mnt. nachtschade, nachtschede, t. nachtschatten; jfr -skugga 2]
växt av släktet Solanum Tourn.; numera nästan bl. om arten S. nigrum Lin. 2LinkBiblH 4:82 (c. 1550).
Solanum hortense. Qwesegräs, Nattskattegräs, Nattskatta. FRANCKENIUS Spec. E 3 b (
1638).
Then galingörande Natskatta. Därs. D 3 b
1659;
om S Melongena Lin.). Nattskattans bär anses .. vara giftiga.
FoFl. 1924,
s. 144.
Ssgr:
–
nattskatte-blad.
Om man rifwer Nattskatteblad med Kreta, får man Safftgrönt. LINDESTOLPE Färg. 95 (
1720).
–
nattskatte-frö.
ApotT 1698,
s. 72.
–
nattskatte-gräs.
( -schattes- 1578. -skate- 1589. -skatte- 1638 osv. ) nattskatta. BOLAVI 83 b (
1578).
Rebau nagH 2:136 (
1879).
–
nattskatte-vatten.
( -schatt- 1772. -skade- c. 1645. -skatten- 1672. -skede- 1555) [fsv. natskadho vatn]
(
†)
dekokt på nattskatta. Nattskede vatn. HT 1900,
s. 195 (
1555).
IERICI Colerus 2:250 (c. 1645).
Then som ingen Roo hafwer at sofwa, han wäter en Duuk i Malörtewatn eller Nattskatten eller Ättikwatn, och binda den om Hufwudet, thet hielper. UTTERMAN Ertmann D
1 b (
1672).
LAGERHIELM Robertson 111 (
1772).
–
nattskatte-växt.
bot. växt av familjen Solanaceæ. 3NF 3:460 (
1924).
–
NATT-SKIFT,
stundom äv. -SKIFTE, förr äv. -SKIKT . [jfr t. nachtschicht]
arbetsskift avdelat för nattarbete. a) abstr., om arbetstiden l. om tjänstgöringen l. arbetet. RINMAN (
1789).
Grufarbetet, som oafbrutet .. borde fortgå i dag- och nattskiften. EconA 1807, juli
s. 14 (Sågvärksarbetaren) låg .. och sov efter nattskift.
MorgT(A) 1946,
nr 155, s. 3 b) om arbetslaget.
GHT 1897,
nr 12 B,
s. 3.
Fabrikens nattskift måste springa för livet för att rädda sig (undan eldsvådan). ST(A) 1931,
nr 16, s. 6.
Ssg:
–
nattskifts-arbete.
till -skift a. RINMAN 2:547 (
1789).
–
NATT-SKJORTA.
(lång) skjorta avsedd att användas ss. nattdräkt; äv. om nattlinne. KlädkamRSthm 1650 Fransk.,
s. 198 (bland drottningens kläder).
För en .. Herre, är .. bortstulne: 8:ta stycken Natt-skjortor. DA 1771,
nr 175, s. 3.
Ssgr:
–
nattskjorts-lasse l.
nattskjorte-lasse.
( nattskjorte-) [jfr barfota-, skjort-lasse]
(
vard.)
skämtsam beteckning för mansperson (särsk. yngling l. pojke) som visar sig klädd i nattskjorta. De så plötsligt utpurrade frivaktarna, barbenta nattskjortelassar. VFl. 1917,
s. 100.
–
nattskjorts-väv. (nattskjorts-) tyg till nattskjortor.
PriskurCronquist 1898,
s. 23.
–
NATT-SKJUTNING. särsk.
artill. o. sjömil. skjutning i mörker.
BILLMANSON Vap. 238 (
1882).
VFl. 1914,
s. 105.
–
NATT-SKJUTS. (
i Finl.)
Som nattskjuts skall anses skjuts, vilken påbörjats efter klockan 9 om aftonen och före klockan 6 om morgonen. FFS 1919,
nr 24, s. 4.
–
NATT-SKOTT.
[NATT-SKOTT.ssg 2.a]
a) (
†)
salutskott nattetid. STIERNMAN Com. 6:189 (
1715).
[NATT-SKOTT.ssg 2.b]
b) signalskott som avlossas vid nattens inbrott; motsatt: dagskott. [NATT-SKOTT.ssg 2.b.α]
α) sjömil. kanonskott som avlossas för att tillkännage att nattbevakningen skall börja o. att manskapet skall gå till vila. ReglTjArméenFl. 1796,
s. 51. Kl.
9 blåses tapto, åtföljdt af nattskott från flaggskeppet.
WRANGEL SvFlBok 309 (
1898).
[NATT-SKOTT.ssg 2.b.β]
β) (förr) mil. skott som avlossades i läger ss. tecken till att tapto skulle slås. KrigVAT 1839,
s. 195.
–
NATT-SKRAMLARE. (
tillf.)
om nattligt spöke. Höflige äro desse nattskramlare (dvs. spökena), at de taga liklukten bort med sig. LIVIN Kyrk. 98 (
1781).
–
NATT-SKRIK.
skrikande nattetid; numera nästan bl. om spädbarns skrik. Ett ständigt nattskrik af runder och patruller. TERSMEDEN mem. 5:150 (
1779).
Hygiea 1840,
s. 499.
–
NATT-SKRIKANDE,
n. (
†)
-skrik, -skrål. Graszationer, Nattskrikande, och andra Oskickeligheter.
L. PALINUS GOTHUS MonPac. 896 (
1628).
–
NATT-SKRIN. (
förr)
nattlåda. KlädkamRSthm 1650 Fransk.,
s. 213.
–
NATT-SKRÅL.
(vard. skrålande nattetid; i sht förr äv. (skämts.) om serenad. LIND (
1738).
Här stördes ej hans ljufva hvila af nattskrål. ÖDMAN VårD 1:199 (
1882,
1887)
–
NATT-SKRÄCK.
[jfr t. nachtschrecken]
med. nattligt anfall av skrämsel. WIKFORSS 2:202 (
1804).
WRETLIND Läk. 5:29 (
1897).
–
NATT-SKRÄNARE.
En ökänd nattskränare af X. nation. ÖDMAN StudM 58 (
1891).
–
NATT-SKRÄVLA,
f. l. r. (
i vissa trakter)
== -skräva 1. NF (
1887).
2NF (
1913).
–
NATT-SKUGGA,
r. l. f. [NATT-SKUGGA.ssg 1]
1) (
i sht i vitter stil)
skugga som faller om natten; äv. bildl. När i sin famn, nattskuggorna slöto den mörknade jorden. ADLERBETH Æn. 95 (1804).
BREMER NVerld. 3:380 1854;
bildl.).
[NATT-SKUGGA.ssg 2]
2) [jfr t. nachtschatten]
(
†)
== -skatta sbst.², SERENIUS 1734;
under morel).
Solanum rasemosum maximum, stor nattskugga, med drufaktig frukt. AHLICH 94 (
1744).
–
NATT-SKUM,
adj. jfr -mörk. Hon .. såg ut i den nattskumma nejden. BREMER Nina 301 (
1835).
–
NATT-SKUVA,
f. (†) == -skäva 2 ? (Karin Mossenbek sate) at den materien, h. Elisabet seger een blodhklimp vara, är inthet annat än som een natskufua (?), som iag uthur min kista mist hafuer, den Jören Stekman mig till sine hestars bothande för siukdom .. sendte. Endogh Jören Stekman sadhe den fågelen och natskufua vara it slagh ikooren. BtHforsH 1:227 (1637).
–
NATT-SKYMNING.
(Astolf) Går med skyndsamma steg utföre, och försvinner i nattskymningen. ATTERBOM LÖ 1:284 (
1824).
–
NATT-SKÅP.
Sovrummets sängar voro kombinerade med nattskåp placerat vid sängens gavelända. Sv SlöjdFT 1931,
s. 15.
–
NATT-SKÄKTA,
v., -ning. (
i sht förr)
jfr -skäktare. SD(L) 1897,
nr 154, s. 1 (:
nattschäktning). (
Han) pliktade .. 10 kr. därför att han nattskäktat med en häst, som på dagen använts till snökörning.
AB(A) 1918,
nr 30, s. 3.
–
NATT-SKÄKTARE. (
i sht förr)
åkare som utan behörighet utför(de) skjutsning nattetid mot betalning. DN 1894,
nr 8876 A,
s. 2. AB(A)
1918,
nr 30, s. 3.
–
NATT-SKÄMTAN. (
†)
Jofur när han wille belägra Danaem, kastade han gullpenningar i hennes skiöte. Detta skulle wara henne en lön för natskiemtan. RUDBECK Atl. 2:16 (
1689).
–
NATT-SKÄRRA,
i vissa trakter äv. SKÄRA , f. l. r. [NATT-SKÄRRA.ssg 1]
1) skärrfågel av släktet Caprimulgus Lin. l. gruppen Caprimulgidæ; särsk. om arten Caprimulgus europæus Lin.; jfr -skräva 1, -skrävla, kväll-knarr. LINNÉ PVetA 1739,
s. 6.
I Helsingland heter det, när natt-skäran (Hirundo Caprimulgus) låter höra sig, att det är skogsjungfrun, som spinner. HYLTÉN-CAVALLIUS Vär. 2:124 (
1868). Nattskärrornas grupp, Caprimulgidæ.
Rebau NatH 1:436 (
1879).
Nattskärran (Caprimulgus europæus) (ansågs) suga mjölk av getter och annan boskap i fähus och på betesmarker. Hembygden(Hfors) 1916, s. 49. [NATT-SKÄRRA.ssg 2]
2) (
numera bl. tillf.)
bildl., == -uggla 3. HEINRICH (
1814).
MOBERG Sedebetyg 400 (
1935).
Ssg:
–
nattskärr(e)-släktet.
zool. till -skärra 1: skärrsläktet Caprimulgus Lin. NILSSON Fauna II. 1: 402 (
1824).
–
NATT-SKÄVA.
( natt- 1526 osv. natte- 1623–1726 ) [fsv. natskäva]
[NATT-SKÄVA.ssg 1]
1) (
i vissa trakter)
nattskärra (se d. o. 1). OPETRI MenFall N 7 b (
1526).
NORDFORSS (1805). [NATT-SKÄVA.ssg 2]
2) (†) flädermus. Skrymtachtig klookheet, är så odryg, som dhen tokotte nattskäwans odryga, wit. TÖRNING 117 (
1677).
JUSLENIUS 451.
IHRE (
1769).
–
NATT-SKÖN,
r. l. f. (
†)
växten Mirabilis Jalapa Lin. LINNÉ (
1732) hos
FRIES 2 linné 1: 10.
–
NATT-SKÖRTE. (
†)
jfr -dräkt. Till .. (förken Katarinas) nattskörte .. underfoder otidig Loskin 1. HALLENBERG Hist. 1: 21 (i handl. 1608).
KlädkamRSthm 1609 A,
s. 36 b.
–
NATT-SKÖTERSKA.
sjuksköterska som tjänstgör nattetid (särsk. på sjukhus). RedSophiahem. 1890,
s. 20.
Ssg:
–
nattsköterske-vård.
PT 1908,
nr 46 A,
s. 2.
–
NATT-SLAG jäg. GREIFF Jagt 69 (
1828).
Nattslag, genom fuktighet, vindstilla etc. under natten kvarblivande vittring från villebrådets strövtåg. 3 NF (
1931).
–
nattslände-larv.
2NF 19: 572 (
1913).
–
NATT-SMYG.
fjällborstsvansen Lepisma saccharina Lin. Bonnier KL 4:88 (
1924).
–
NATT-SMÖRGÅS ~⁰² l. ~²⁰. jfr
-sexa.
DN(B) 1945,
nr 319, s. 13.
–
NATT-SNÄLLA,
r. l. f. (
starkt vard.)
nattsnälltåg; i sht i sg. best.
TFolkbildnArb. 1918,
s. 79.
Arbetet 1945,
nr 29, s. 1 (:
"nattsnällorna").
–
NATT-SNÄLLTÅG ~⁰². [jfr t. nachtschnellzug]
järnv. jfr -tåg 1. BerSthmKommunalförv. 1873,
s. 100.
–
NATT-SOCKA.
avsedd att användas om natten 8som fotvärmare i sängen); i sht i pl. ButterickNyg. 1912,
s. 4.
–
NATT-SOVARE. särsk. (
i vissa trakter)
ss. namn på växten Taraxacum officinale Web., maskros, vars blommor sluta sig om natten. MosskT 1893, s.
117. SvGeolU c 145:
75 (
1895).
–
NATT-SPOTT. (
†)
saliv på morgonen på fastande mage, "nykter spott". Linc. 1640;
nder saliva).
–
NATT-SPRINGERSKA. (
†)
kvinna som är ute o. springer om nätterna. CAEHRENSVÄRD Brev 2: 280 (
1799).
–
NATT-SPÅR jäg. spår av villebråd från den gångna natten; jfr -traj. SCHRÖDER SvJakt. 202 (1891).
Då stötte vi på nattspår af älg. SvKennelklT 1903,
s. 207.
–
NATT-SPÖKE.
( natt- 1620 osv. natte- c. 1700–1906) spöke som visar sig om natten; stundom äv. oeg., om person som överraskande visar sig l. kommer på besök om natten.
SCHRODERUS JMCr. 51 (
1620).
MURBERG FörslSAOB (
1793).
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-STAKE. (
numera bl. tillf.)
nattljusstake. BoupptSthm 3/10 ((
1673).
GHT 1897,
nr 36 B,
s. 4.
–
NATT-STATION. (
förr)
järnv. järnvägsstation där tåg stannade o. stod kvar över natten. Enär Bollnäs efter norra stambanans förlängning blir nattstation .., erfordras .. plats för flera lokomotiv. BtRiksdP 1882. 6Huvudtit.
s. 62.
FFS 1897,
nr 4 s. 34.
–
NATT-STIFT.
grammofonstift som åstadkommer ett svagare ljud (eg. avsett för användning nattetid). STOLPE Död Väntr. 14 (
1930).
–
NATT-STIGARE. (
†)
bärgv. Nattstigare (kallas) den, som nattetid har inseende öfver arbetet uti grufvan. RINMAN 2:192 (
1789).
–
NATT-STILLA,
adj. (
i sht i vitter stil)
jfr -stillhet. 1-ävulen (hade) synts .. -ver ett skogsland, majestätiskt speglad i den blankt nattstilla sjöytan. HÖGBERG Utbör. 2:225 (
1912).
–
NATT-STOL.
( natt- 1615 osv. natte- 1672) [jfr d. natstol, t. nachtstuhl]
(
i sht förr)
(portativ) möbel i form av en stol (stundom med rygg- o. armstöd) med en under sätet anbragt behållare, använd ss. klosett (i sht nattetid o. vid sjukdomsfall). Kopparkettil 1 om 7 mark, brukas uti nattstolen. HALLENBERG Hist. 4:1003 (i handl. fr. 1615).
Hans Kongl. Maÿ:tts Natt Stoohl medh rött Sammet öfwerdragin och Silfwer i Guldh Galloner på Sÿdorne. HusgkamRSthm 1660-73 A, s. 899. 1. Nattstohl med Hink. BoupptSthm 11/7 (
1674).
Gå på nattstolen. WESTE 1807. "Deri ligger det" – sa' Pechlin pekade på nattstolen.
HOLMSTRÖM Sa' han 12 (1876). HEIDENSTAM Dikt. 185 (
1895).
ÖSTERGREN (
1933).
Ssgr (i sht förr) :
–
nattstols-kittel. (
†) :
jfr kittel, sbst. 1 d. HusgkamRSthm 1724, s. 682. Därs. 1772,
s. 249.
–
nattstols-kruka. (
†)
JournLTh. 1810, nr 15-18, Bih. s. 5. -kärl. jfr -hink. PH 13:93 (
1784).
–
nattstols-potta. (
†)
LIND 1749;
under scheisztopff).
HusgKamRSthm 1772,
s. 248.
–
NATT-STORM.
HASSELROTH Campe 137 1794;
bildl).
Nattstormen röt / Och väktaren blåste i hornet. PoetK 1812,
1: 90.
–
NATT-STRID,
r. mil. Ill Mil Revy 1901, s. 495.
–
NATT-STRIDSÖVNING ~⁰²⁰. mil. Ill Mil Revy 1901,
s. 290.
–
NATT-STRYKARE. (
numera föga br.)
person som stryker omkring nattetid. DALIN (
1853).
ÖMAN Ungd. 135 (
1889).
–
NATT-STRÄCK.
om flyttfåglars sträck om natten. KOLTHOFF DjurL 545 (
1901).
–
NATT-STRÄCKA,
r. l. f. sträcka som tillryggalägges nattetid. FLYCKT o. WIBERG JärnvHb. 21 (
1915).
Följ med på en av nattsträckorna i alla tiders strapatsrikaste budkavletävling. PåSkid. 1928,
s. 277.
–
NATT-STRÖ,
n. Tldr. 1882,
s. 167.
Naturligtvis bestås dragarne icke endast nattströ (av halm) utan äfven dagströ. LAHT 1893,
s. 66.
–
NATT-STRÖM.
el.-tekn. om elektrisk ström som levereras nattetid (mot lägre taxa). SvD(A) 1927,
nr 98, s. 3.
UNT 1943,
nr 64, s. 4.
–
NATT-STUGA, förr äv.
-STU l.
-STUVA ,
r. l. f. ( na- 1529–c. 1700. natt- 1527 osv. natte- 1737. -stu 1682 (: Natstun, Sg. best.)-c. 1700 (: Nastun, sg. best.). -stuga 1527 osv. -stuva 1529 (: nastoffuo)– 1854) a) (i sht om ä. förh.)
(rum l. stuga avsedd till) sovrum, sovkammare; särsk. om vindsrum; gästrum. OPETRI Tb. 185 (
1527;
uppl. 1929) Konungen tog sig härbärge upp uti en loftsal, eller nattstugu.
PERINGSKIÖLD Hkr. 1: 561 (
1697).
Midtöfver gården (fanns) en finnstuga för bönderne och ofvanföre den en s. k. nattstuga för ansenligare gäster. TOPELIUS Fält. 4:55 (
1864). Till vänster å övre botten (
i Gällersta forngård) är nattstuga, gårdens gästrum vid behov, i vardags brukat till vävkammare.
Tur Å 1930,
s. 330 särsk. i uttr.
Per målares nattstuga, skräpkammare; se målare, sbst.²
¹ slutet.
b) (†) oeg., i gruva: del av brott i dubbel stånggång.
RINMAN 1: 312 (
1788).
Ssgr (till
-stuga a, i sht om ä. förh.):
–
nattstugu-bod.
(-stu-) En bodbyggnad med två nastubodar.
BergsbSahlin 216 (cit. fr. 1695).
–
nattstugu-byggnad.
hus med nattstuga (i övervåningen). LfF 1912,
s. 130.
–
nattstugu-byggning.
== -byggnad. En Gårdh .. med .. ny Nattstugubyggning widh Gatan. BoupptSthm 23/3 1674.
–
nattstugu-fönster.
( -stug- 1793. -stuva- 1580) JulhälsnLinköp. 1915, s. 120 (1580). MURBERG FörslSAOB (
1793).
–
nattstugu-förstuga.
Et litet contoir uti Nattstugu förstugun. VDAkt. (
1725).
Syneprot. F III 7.
–
nattstugu-golv.
GripshR 1600,
s. 172.
–
nattstugu-kammare.
HALLMAN Blacksta 11 (
i handl. fr. 1610).
Så at man i brist af foderhuus måste lägga höö och hallm i gambla NattstuguCamrar. KARLSON ÖrebroSkolH 3:23 (i handl. fr. 1748).
–
nattstugu-tak.
Hur iag will .., / Om hon (dvs. Narva) mäg nåntij reeter eller äggiar, / Eldkulor slunga in i hennes Natstugu taak. DAHLSTIERNA (
SVS) 159 (c. 1700).
–
nattstugu-trappa.
BrÅboH I. 3:5 (
1623).
–
nattstugu-vind.
Stora Nathstugu Winden öfwer Stugan. BoupptSthm 15/7 1686.
–
NATT-STYCKE.
[jfr t. nachtstück]
mål. målning som framställer en nattlig scen l. naturstämning; äv. bildl., om diktvärk. BoupptSthm 1675,
s. 172 a. (
Byrons) Child Harold är en rad af poetiska nattstycken.
SvLittFT 1833, sp.
33. "Nattstycken" med ljuseffekter, såsom eldsvådor, grottor i månsken eller med fackelbelysning.
2NF 3:1437 (
1905).
–
NATT-STÅNDEN,
p. adj. [NATT-STÅNDEN.ssg 1]
1) om dryckesvara l. tvättvatten (stundom äv. om tillagad mat): som stått över natten i öppet kärl (o. förlorat i friskhet l. gått rumstemperatur); äv. om smak: fadd, duven; äv. bildl. Vti natståndna Spijsöl. IERICI Colerus 1:190 (c. 1645).
Vad som nu sker i den politiska världen, har en särdeles fadd och nattstånden smak. TÖRNEROS Brev 2:344 1834;
uppl. 1925).
Nattstånden mat. SUNDÉN (
1887).
En avrivning med nattståndet vatten. RYDIN Minn. 70 (
1929).
Det är ännu natt, men glädjen (på festen) verkar nattstånden. MOBERG Rosell 112 (
1932). särsk. (mera tillf.) bildl., om person: "härsken" (se d. o.
2). glåmig (efter nattvak). Nu först börjar jag bli något njutbar för mig själv, sedan jag hela dagen i ända varit nattstånden efter nattsvärmeriet.
TÖRNROS Brev 2:62 1827;
uppl. 1925).
SELANDER C15Dag. 181 (1927).
[NATT-STÅNDEN.ssg 2]
2) (
†)
om pänningar: som stått inne i bank sedan föregående dag. ZETTERSTEN AnmMynt. 133 (
1771).
–
NATT-STÄDARE.
Innan kvällen var han anställd just på Café Sverige som nattstädare. SCHULZE Emigr. 209 (
1930).
–
NATT-STÄLLNING.
bot. den ställning som vissa växters blad intaga vid mörkrets inbrott. botN 1881,
s. 32.
LINDMAN LbBot. 139 (
1904).
–
NATT-STÄMNING.
stämning om natten, särsk. dels konst. om stämningen i en målning med nattligt motiv, ävensom konkret, om dylik målning, dels bildl., om dyster stämming hos människa l. diktvärk. LUNDEGÅRD Prins. 125 (
1889).
PT 1889,
nr 242, s. 3 (konkret). Nattstämningen i Shakspere's diktning.
SCHÜCK Shaksp. 2:243 (
1916).
–
NATT-STÄNGNING.
stängning av affärslokal o. d. nattetik. Nattstängning på apoteken.
–
NATT-SUDD,
n. (
ngt vard.)
festande (långt fram) på natten. MORDENSVAN SvK 440 (
1892).
–
NATT-SUDDA (
ngt vard.)
jfr -sudd. GHT 1896,
nr 290 C,
s. 3. Här går vi och nattsuddar, medan man där inne arbetar i samhällets tjänst.
MOBERG Rosell 113 (
1932).
–
NATT-SUDDARE. (
ngt vard.)
jfr -sudd. Här och där klingade en ruta, när några muntra nattsuddare ställde till krakel. HEIDENSTAM Svensk. 2:263 (
1910).
–
NATT-SUP. (
†)
sup brännvin som intages, när man går till vila vid dagens slut, "sängfösare". BARFOD Märkv Skån Ad. 312 1789;
uppl. 1925).
–
NATT-SVALA,
f. l. r. [jfr t. nachtschwalbe]
(
i vissa trakter)
[NATT-SVALA.ssg 1]
1) nattskärra. WIKFORSS 2:202 (
1804).
DALIN (
1853).
[NATT-SVALA.ssg 2]
2) tornsvala. ERICSON Fågelkås. 1:104 (
1906).
–
NATT-SVALKA,
r. l. f. jfr -kyla. MÖLLER 2:464 (
1785).
–
NATT-SVART.
[jfr t. nachtschwarz]
svart som natten, becksvart; äv. bildl. Nattsvart mörker. LEOPOLD 4: 338 (c. 1820).
En nattsvart lögn. WECKSELL DHjort 91 (
1862).
Blossets röda låga speglades klart i den nattsvarta sjön. LAGERLÖF Holg. 1:227 (
1906).
Den nattsvartaste pessimism. SvD(A) 1933,
nr 232 s. 5.
–
NATT-SVETT,
r. (onormalt stark) svettning under nattsömnen, särsk. ss. symtom vid lungtuberkulos o. andra tärande sjukdomar l. ss. nervöst symtom. Mattande nattsvett. TROZELIUS Rosensten 47 (1752). WIRGIN Häls. 4:271 (
1939).
–
NATT-SVIRARE.
person som är ute o. svirar om natten (nätterna). AHRENBERG Landsm. 124 1897;
oeg., om insekt). Vid närmaste gathörn ser han några nattsvirare inbegripna i ett kärvänligt morgongruff.
ÖBERG Makt. 2:31 (
1906).
–
NATT-SVÄRMARE,
i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 m. l. r. [NATT-SVÄRMARE.ssg 1]
1) om person. a) (numera mindre br.)
person som nattetid "stryker omkring" o. för oljud på gatorna. SCHULTZE Ordb. 5225 (
c. 1755).
FRYXELL Ber. 4:271 (
1830).
Några nattsvärmare som stört ordningen. LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 575 (
1882).
b) (
tillf.)
person som hängiver sig åt svärmeri nattetid. KULLBERG Portf. 178 1838;
om E. CIV).
Den ensamme nattsvärmare, som satt vid årorna. LUNDEGÅRD Tit. 266 (
1892).
[NATT-SVÄRMARE.ssg 2]
2) entomol. skymningsfjäril av gruppen Sphinges, svärmarfjäril, svärmare; i icke fackmässigt spr. äv. allmännare: nattfjäril. LIND 1749;
under nacht-vogel). Spinnarne (Bombycidæ), de egentliga "nattsvärmarne".
STUXBERG (o. FLODERUS) 1:448 (
1900).
–
NATT-SVÄRMERI ³~⁰⁰², äv. ¹⁰⁰⁴. [NATT-SVÄRMERI.ssg 1]
1) (
numera knappast br.)
kringströvande o. oväsen nattetid; nattruckel; jfr -svärmare 1 a. SYLVIUS Curtius 427 (
1682).
Dryckenskap och nattsvärmerier kring staden i liderligt sällskap .. utmärkte .. (Kristiern II:s) uppvexande ungdom. AFZELIUS Sag. 5:206 (
1843).
29 nattligt svärmeri; jfr -svärmare 1 b. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-SVÄRMNING.
( natt- 1764. natte- 1640) (
†)
== -svärmeri 1. Linc. (
1640;
under bacchatio).
EKBLAD 64 (
1764).
–
NATT-SYN.
( natt- c. 1755–1853. natte- 1635–1750. natts- 1541–1712 ) (
†)
nattlig syn l. uppenbarelse. Een nattz syyn j dröm. Jes. 29: 7 (
Bib. 1541).
DALIN (
1853).
–
NATT-SYNTHET ~⁰² l. ~²⁰. Dagblindhet el. Nyktalopi, sämre synförmåga i dagsljus än i skymning (ej blindhet), "nattsynthet". 3NF 5:282 (1926).
–
NATT-SÅNG.
[fsv. natsanger; jfr isl. náttsǫngr]
[NATT-SÅNG.ssg 1]
1) sång som sjunges nattetid; äv. om fågelsång. ConsAcAboP 5: 209 (
1681).
Derute i vilda sjön, der fåglarna ännu uppstämde sin nattsång. CARLÉN Köpm. 1:107 (
1860).
KARLFELDT FlBell. 136 (
1918).
[NATT-SÅNG.ssg 2]
2) (om förh. i den romersk-katolska kyrkan) den sista av de kanoniska timmarna. LPETRI KO 44 (
1651,
1571) Den dagen .. var allt stilla och likaledes söndagen, intill dess nattsången hållits i gråbrödrakyrkan och stadsportarna blifvit lästa.
IllSvH 2: 130 (
1876).
–
NATT-SÄCK.
[jfr t. nachtsack, fr. sac de nuit]
(
i sht förr)
(mer l. mindre säckliknande) väska (av grovt tyg l. läder o. d.) avsedd att medföras på resor, eg. för förvaring av nattsaker, klädespersedlar o. d. KlädkamRSthm 1654,
s. 111.
1 Nattsäck med tapisserisöm.
BoupptVäxjö 1856.
NILSSON HistFärs 247 (
1940).
–
NATT-SÄNG.
( natt- 1584 -1793. natte- 1600–1911) (numera bl. ngn gg arkaiserande)
säng (att ligga i om nattenI; nattläger. Han lågh i sin nattsängh på een bänck i högsätted in i Stugun. SthmTb.13/10 1584. (Våga livet) gör du även i din nattesäng, där de flesta dö! HÖGBERG Baggböl. 2:169 (
1911).
–
NATT-SÄRK.
(vard. l. ålderdomligt) nattlinne. NoK 29:60 (
1924).
När han såg dig dansa omkring i nattsärken, då grät han. BERGMAN LBrenn. 52 (
1928).
–
NATT-SÖL.
om förhållandet att (onyttigt) dröja till långt ut på natten med att gå till sängs; vanl. om nattsudd. Deras nattsöl hindrar andras nattsömn. MURBERG FörslSAOB 1793;
under nattsömn).
Nattsöl är kroppens fördärf. NORDLINDH Chans. 79 (
1907).
–
NATT-SÖLA. (
tillf.)
jfr -söl. ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-SÖLARE.
jfr -söl. BOHEMAN Alarcon TrekHatt 56 (
1900).
–
NATT-SÖMN.
( natt- c. 1700 osv. natte- 1705) [fsv. natta symn]
God, dålig nattsömn. HC11H 6:114 (c. 1700). Jag har en förträfflig nattsömn. ALMQVIST DrJ 187 (
1834).
Barnet .. vänjer sig snart till en lång, oavbruten nattsömn. JUNDELL Barn. 2:40 (
1927).
–
NATT-TANKE.
nästan bl. i pl.; särsk. om oroliga l. mörka tankar under natten. Herveys ljusa blick har makt att förjaga alla natt-tankar. BREMER Nina 698 (
1835).
Edvard Youngs Natt-tankar. ENBERG Young 1850;
boktitel; eng. orig.: night thoughts.)
–
NATT-TAXA.
taxa (t. ex. för bilfärd, telefonsamtal o. d.) som (skall) tillämpas nattetid. ÖSTERGREN (
1933).
Färd med automobil eller skjuts efter nattaxa. SFS 1940,
s. 507.
–
NATT-TELEGRAM. särsk.
om nyhetstelegram nattetid; i sg. best. äv. om avdelning vid telegrafstation som expedierar nattliga telegram. SIWERTZ JoDr. 133 (
1928).
Vid 1-tiden på natten intelefonerades ett telegram .. till nattelegrammet i Stockholm. SDS 1945,
nr 255, s. 6.
–
NATT-TEMPERATUR.
WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1843-44,
s. 565.
Nattemperaturen nedgick .. till eller inemot O. SkogsvT 1910,
s. 502.
–
NATT-TIMME.
[fsv. natta time]
Temperaturmedeltalen för nattimmarne kl. 12-6. ASScF 10:299 (
1872,
1875) Allt vad han i tysta nattimmar våndats med.
SIWERTZ JoDr. 88 (
1928).
–
NATT-TJUV.
( natt- 1764–1828. natte- 1635–1912) (
numera bl. ngt arkaiserande)
tjuv som (kommer o.) stjäl om natten. SCHRODERUS Os. 2:719 (
1635).
Som en nattetjyv som smög hon sig i väg och gav sig till baptistläran. HÖGBERG Utböl. 1:188 (
1912).
–
NATT-TJÄNST.
( natt- 1857 osv. natte- 1906) tjänst(göring) nattetid. ReglSJ MachinEld. 1857,
s. 19. Kvinnlig tjänsteman bör om möjligt befrias från nattjänst.
DÖSS o. LANNGE (
1908).
–
NATT-TJÄNSTGÖRING ~⁰²⁰. BtRiksdP 1886, 7Hufvudtit. Bil.
1.
s. 19.
–
NATT-TOFFEL. (
tillf.)
toffel; i sht i pl. (
Sölvesborgsherrarna promenerade) i
natt-rockar och
natt-tofflor .. på öppen gata.
AHNFELT StudM 1:112 (
1857).
–
NATT-TRAFIK.
Nattrafiken å Malmö Stads Spårvägar. SDS 1946,
nr 165, s. 2.
–
NATT-TRAJ jäg..
nattspår (efter hare vid betesplatserna). Tldr. 1882,
s. 36.
Hararnas ringlande nattraj. KNÖPPEL svRidd. 56 (
1912).
–
NATT-TRAKTAMENT. (
†)
aftonmåltid. Efter thet åtniutne slätanatt-tractament, lade vi oss på .. jorden at hvila. HUMBLA Landcr. 202 (
1740).
–
NATT-TRAKTAMENTE.
motsatt: dagtraktamente. SFS 1925,
s. 784.
När ankomst till förättnings- eller överliggningsort sker nattetid, utgår nattraktamente. Därs. 1942,
s. 1028.
–
NATT-TRAKTERING. (
tillf.)
traktering nattetid. EKBLAD 64 (
1764).
–
NATT-TRÖJA. (
i sht förr)
lättare tröja (av bomullstyg o. d.) avsedd att användas (i sht av kvinnor) ovanpå linnet l. skjortan l. ss. kamkofta o. d. BoupptSthm 29/7 (
1667).
Gång- och Linne-Kläder... 8 st. diverse Nattröjor. Kellgren (SVS) 6:355 (1795; Ur Kellgrens bouppteckning) SVENSON Sinnessj. 89 (
1907). jfr
flanell(s)-nattröja.
–
NATT-TUR. särsk.
om ångbåtstur nattetid. AB 1869,
nr 127, s. 1.
–
NATT-TYG.
( natt- 1654–1896. natte- 1654–1771) [jfr t. nachtzeug (i bet. 1 o. 2)]
[NATT-TYG.ssg 1]
1) (
förr)
kvinnlig huvudbonad (huva l. mössa) av tyg, spetsar o. d., använd till nattdräkt l. för bruk inomhus på dagen; jfr -mössa 1. KlädkamRSthm 1654,
s. 111.
1 Nattygh af Spetzer.
BoupptSthm 1689,
s. 173 b. (
Mången kvinna vill ha) så krusigt nattetyg .. såsom en Princessa. SWEDBERG Dödst. 79 (
1711).
(Posträtt av) Matronor med nattyg och snörda corsetter, / Och Prester med biblar i hand. LENNGREN (SVS) 2:241 (
1800).
WESTE (
1807) .
[NATT-TYG.ssg 2]
2) (utom i ssgr bl. mera tillf.) nattdräkt. SERENIUS Oo 1 b (
1734).
DALIN (
1853).
Ssgr:
–
nattygs-band. (
förr)
till -tyg 1 UOCELGREN (
1759) i
Fatab. 1911, s. 80.
–
nattygs-bord.
se nattduksbord.
–
nattygs-påse.
till -tyg 2; (tyg)påse för förvarning av nattdräkt. NJournD 1854,
s. 6. DragnListaSydsvKonstind. 2/1
1895,
s. 3.
–
NATT-TÅG.
[NATT-TÅG.ssg 1]
1) järnv. tåg som går nattetid; jfr -godståg, -snälltåg. Han kom, reste med, tog nattåget. BerSthmKommunalförv. 1872,
s. 78.
ENGSTRÖM o. CARLSON Hledn Trafik. 37 (
1917).
[NATT-TÅG.ssg 2]
2) (
†)
om trupps tågande nattetid, nattmarsch. WIKFORSS 2:203 (
1804).
Krigsförrådet var skadadt och Svenskarna helt och hållet utmattade genom nattåget. FRYXELL Ber. 5:18 (
1831).
–
nattågs-förbindelse.
År 1885 förbereddes anordnandet af bekvämare och snabbare nattågsförbindelser med kontinenten öfver Malmö. SJ 3: 118 (
1906).
–
NATT-TÄCKNING. (
mera tillf.)
övertäckning av ngt till skydd mot nattkylan. Nattäckning (av ömtåliga växter) med tjocka tidningspappersstrutar, som fästas med pinnar i jorden. BUERGEL GOODWIN LKat. 44 (
1928).
–
NATT-TÖRN.
sjöt. nattvakt (se d. o. 1). (Jag) inträdde .. strax före kl. 8 å radiostationen .. för att taga emot natt-törn. VFl 1924,
s. 68.
–
NATT-UGGLA.
[jfr t. nachteule]
[NATT-UGGLA.ssg 1]
1) uggla av släktet Strix Lin., omfattande katt-, slag- o. lappugglorna; ofta om arten Strix (Syrnium) aluco Lin., kattuggla. Nattvgglor och Korpar skola ther (dvs. i det ödelandet) boo. Jes. 34: 11 (Bib. 1541).
NILSSON Fauna II. 1:99 1824;
om S. aluco). En del (
ugglor), på hvilka ansigtsringarne gå rundt omkring ögonen, äfven ofvanför dem, kallas Nattugglor, emedan de endast se i skymningen.
SUNDEVALL Zool. 50 (
1835).
LAHT 1905,
s. 262.
[NATT-UGGLA.ssg 2]
2) (
†)
nattfjäril. Flockarne (i vilka nattflygna delas) äro .. (bl. a.) Nattuglor, Noctuæ; liggande vingar, tagellike ej kamlika spröt. RETZIUS Djurr. 92 (
1772).
MÖLLER (
1790,
1807)
[NATT-UGGLA.ssg 3]
3) (
vard.)
i bildl. anv. av 1, om person som brukar vara uppe sent om nätterna (för arbete l. festande). HUMBLA Landcr. 147 ("148") (
1740).
Har ni då äntligen sofvit ut, era nattugglor! ALTÉN UngaP 3 (
1796).
som så många andra gamla akademici var L. en nattuggla. HågkLivsintr. 5:270 (
1924).
Ssgr:
–
nattuggle-flädermus. (
†)
till -uggla 1. Nattuggle-Flädermusen .. har ett hvasst och genomträngande läte, dess öron äro .. kortare än hufvudet; färgen merendels askgrå, understundom svart. GRAVANDER Buffon 2:163 (
1806).
–
nattuggle-liv. (
tillf.)
till -uggla 3 Det nattugglelif som här (i Sthm) föres förefaller mig i yttersta grad vidrigt och barbariskt. TEGNÉR (WB) 9:376 (
1840).
–
nattuggle-släkte(t).
zool. till -uggla 1: ugglesläktet Strix Lin. NF (
1887).
–
NATT-ULV. (
tillf.)
varg som strövar omkring nattetid. Jackhalsen, hvilken, uti egenteligaste bemärkelse, är en Nattulf. ÖDMANN Str Saml. 5:13 (
1792).
(Det var) Nattulfvens tjut här borta på fjärden. HÖGBERG Vred. 3:235 (
1906).
–
NATT-UPPEHÅLL ~⁰⁰². uppehåll (i marsch, resa o. d.) om natten. LAURIN 1 Minn. 104 (
1929).
(I konselj 4 jan. 1792) angivas nattuppehållen på dagsmarscherna till Gävle. 3SAH LII. 2:477 (1941).
–
NATT-UR,
n. (
mera tillf.)
ur avsett för användning nattetid (l. i mörker). TÖRNEROS Brev 1:99 (
1824;
uppl. 1925; bildl.). NVexjöBl.
1859,
nr 5 s. 4.
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-VAK,
n. ( natt- 1734 osv. natte- 1750) om förhållandet att vara vaken (sitta uppe l. vara i värksamhet) under (större del av) natten l. nätterna; ofta med särsk. tanke på studier l. på vakande över sjuka o. dyl. l. på festande o. d. DALIN Arg. 2:423 (
1734,
1754) Jag helt försmägtad är af ängsligt nattevak.
KOLMODIN QvSp. 2:103 (
1750).
En orakad och av nattvak glåmig student. 3SAH LIII. 2:292 (1942). särsk. (mera tillf.) i pl., närmande sig bet.: sömnlösa nätter. (
Beläsenheten) har kostat sina egare många nattvak.
CHYDENIUS 40 (
1765).
JournLTh. 1812, nr 150 s. 3.
–
NATT-VAKA,
sbst.¹,
f. l. r. om vissa nattfåglar. [NATT-VAKA.ssg 1]
1) (
mindre br.)
nattskärra. LINNÉ MethAv. 61 (
1731).
[NATT-VAKA.ssg 2]
2) (numera knappast br.) näktergal.
BROMAN Glys. 3:281 (c. 1730).
[NATT-VAKA.ssg 3]
3) (
i vissa trakter)
Pinicola enucleator Lin., tallbit. VetAH 1757,
s. 140.
Västerb. 1939,
s. 144.
[NATT-VAKA.ssg 4]
4) Turdus musicus Lin., taltrast, sångtrast. SCHUTZ NatH 75 (
1843).
FoFl. 1920,
s. 106.
–
NATT-VAKA,
sbst.²,
r. l. f. ( natt- 1560 osv. natta- 1562. natte- 1665. nattu- 1657) [fsv. natvaka, natta vaka]
nattvak; äv. i pl.; jfr -vak slutet. SVART Ähr. 79 (
1560).
ScholePersoner .. moste wara .. odräghelighe Arbete och Natwakor .. vnderkastade, förra än the sina Studier fulända .. kunne. L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 897 (
1628).
Nattewaaka giör Kroppen trögh. GRUBB 567 (
1665).
NDA(A) 1933,
nr 227, s.
1. särsk. (tillf.) i uttr. hålla nattvaka, vara vaken (sitta uppe, arbeta) om natten.
PETREIUS Beskr. 2:121 (
1614).
Endast för ölbrygd fingo husets kvinnor hålla nattvaka. Sthm 1:70 (
1897).
–
NATT-VAKAN.
( natt- 1635 -1686. natte- 1615-c. 1620. nattu- 1675) (
†)
nattvak. PHRYGIUS HimLif. A
2 b (
1615).
NGEVALIENSIS hos
TIÄLLMANN Gr. 243 (
1686).
–
NATT-VAKANDE,
n. ( natt- 1696 osv. natta- 1646. natte- 1665–1742 ) (numera bl. tillf.)
nattvak. OxBr. 12: 487 (
1646).
Ägodelar giöra oroo och nattewakande. GRUBB 666 (
1665).
BORG Luther 2:51 (
1753).
–
NATT-VAKANDE,
p. adj. (
tillf.)
som vakar om natten. I vrån på sin vanliga pinne / Gol nattvakande tuppen, bebådande morgonens ankomst. RUNEBERG 1: 21 (
1832).
–
NATT-VAKARE.
[NATT-VAKARE.ssg 1]
1) (
†)
person som är uppe om natten (för arbete l. festande). GbgMag. 1759,
s. 36.
JournLTh. 1810,
s. 554.
[NATT-VAKARE.ssg 2]
2) (
förr)
sjömil. båtsman som hade vakthållning nattetid inom örlogsstation. Nattvakare utmärkas med en bricka på bröstet. GYNTHER Förf. 6:6 (cit. fr. 1794).
Att bevakningen å stationerna, hvilken nu bestrides af s. k. nattvakare, uttagna bland båtsmännen, skulle öfverlåtas åt en särskild poliscorps. BtRiksdP 1871,
I. 1: nr 1, Bil.
4,
s. 4.
–
NATT-VAKERSKA. (
numera bl. tillf.)
kvinna som nattetid vakar över sjuk. RHYZELIUS Ant. 151 (
c. 1750).
–
NATT-VAKNING.
( natt- 1597 osv. natte- 1640) (
†)
nattvak; vakande (över sjuka). Vår umsorgh, mödhe, arbete och månge nattvakninger. RA I. 3:804 (
1597).
(Negrerna kommo) med nattvakning och uppassning Brederne (på S:t Thomas) til hjelp vid deras sjukdomar. Oldendorp 2: 330 (
1788).
–
NATT-VAKT.
( natt- 1590 osv. natte- 1640) [jfr t. nachtwache]
[NATT-VAKT.ssg 1]
1) vakthållning under (ngn del av) natten; äv.: tid för dylik vakthållning. De, som til Nattvacht förordnade äro, (skola) hvar morgon klåckan 7 hos deras ... Förmän .. gifva Rapport om det, som den natten och under deras Vacht kan vara förelupit. TeglStSiöTullBetiente 1724, s. E
3 b.
Så höllo desse herdar skiftevis nattvakt öfver deras hiord. BÆLTER JesuH 1:131 (
1755).
Dygnet indelas i vakter om fyra timmar, nämligen från midnatt 4 f.m. hundvakten .. och 8-12 e.m. första (natt-)vakten. WRANGEL SvFlBok 348 (
1898)
Notarien har nattvakt. WÄGNER Norrt. 46 (
1908).
[NATT-VAKT.ssg 2]
2) person l. trupp (l. djur) som bestrider vakthållning l. vakttjänstgöring under (ngn del av) natten. BtÅboH I. 6:136 (
1634).
Nödvändigheten af patrouller och nattvackter. BERCH Hush. 132 (
1747).
Våra hundar voro .. ypperliga nattvakter. HEDIN GmAs. 2:400 (
1898).
Nattvakterna (på sinnessjukhusen) äro dels patrullerande dels sittande. SVENSON Sinnesj. 142 (
1907). särsk. (numera bl.
sjöt. o.
sjömil.) i uttr. sätta nattvakt, avdela befäl o. manskap för vakthållning nattetid.
SCHMEDEMAN Just. 101 1590;
på slott o. gårdar.) Inga Salouter giöres sedan nattvagt blifvit satt.
SjöreglÖrlFl. 1785. 3:
12.
Krigsart. 1798,
9: 2.
Ssgr (i allm. till -vakt 2):
–
nattvakts-bolag.
till -vakt 1 Nattvaktsbolag, institution med ändamål att i städerna nattetid bevaka och skydda sina abonnenters egendom mot vatten- och eldfara, inbrott och stöld o. s. v. 2NF )1913).
–
nattvakts-journal.
Nattvakten (på sinnessjukhusen) observar allt som patienterna företaga sig och antecknar deras tillstånd i nattvaktsjournalerna. SVENSON Sinnessj. 143 (
1907).
–
nattvakts-lur. (
i sht förr)
jfr lur, sbst.³ ¹. Ännu i dag kan man någon gång få höra nattvaktsluren ljuda .. vid ett eller annat gammalt bruk. SvKultarb. 7- 8: 50 (
1937).
–
nattvakts-rop. (
förr) TEGNÉR (
WB)
2:5 (
1808).
Mångenstädes plägade nattväktaren .. utropa timslagen, vanligen i sjungande ton på någon konstlös melodi eller ansats till sådan (nattvaktsrop). 2NF 19:579 (
1913).
–
nattvakts-syssla,
r. l. f. PT 1904,
nr 211 A, s.
2.
–
nattvakts-tjänst. Nattvaktstjänst i (
veterinär-)institutets stallar.
BtRiksdP 1904, 8Hufvudtit.
s. 218.
-ur, n. apparat för kontroll av nattvakts tjänstgöring.
2NF 30: 1309 (
1920).
–
NATT-VAKTHAVANDE ~⁰²⁰⁰, p. adj. om läkare: som har mottagning nattetid (visst dygn, i tur o. ordning med andra läkare inom ett samhälle); jfr jour-havande b. Nattvakthavande läkare för Stockholm inom tullarna från 10 e. m. lördag till 7 f. m. söndag. DN(A) 1929,
nr 353 s. 9.
ÖSTERGREN (
1933).
–
NATT-VANDRANDE,
p. adj. som (är ute o.) vandrar om natten. ADLERBETH Æn. 259 (1804).
Nattvandrande ungdom. LARSSON 1 BY Logen 81 (
1916).
–
NATT-VANDRARE.
person som (är ute o.) vandrar om natten. NORDFORSS (
1805).
I smågatorna luskade ännu en och annan nattvandrare omkring. HELLSTRÖM Malmros 313 (
1931). särsk. (numera föga br.): sömngångare, somnambul.
BJÖRKEGREN 1862 (
1786).
HAMMAR (
1936).
–
NATT-VANDRERSKA.
jfr -vandrare. TAGNELIUS (SVS) 2:157 (
1821).
För Stagnelius är månen gärna den ensliga nattvandrerskan. VETTERLUND StDikt. 64 (
1894,
1901) särsk. (
föga br.)
: sömngpngerska. HAMMAR (
1936).
–
NATT-VANDRING.
vandring nattetid. NORDFORSS (
1805).
särsk. (
numera föga br.)
: sömngång, somnambulism. MORDFORSS (1805). LGBRANTING 3:40 (1851). BERNDTSON (
1880).
–
NATT-VAR(D),
se nattvard. –
NATT-VILA,
r. l. f. ( natt- 1740 osv. natte- 1688–1767 ) BÖRK Darius 3 (1688). Nattliga nöjen, som .. försvaga nervsystemet genom att inkräkta på natthvilan. WRETLIND Läk. 9- 10: 47 (1901). – VIN. (förr)
Till affton måltid med natt winn – 5 kannor. VinkällRSthm 1580.
–
NATT-VIND.
Phosph. 1810,
s. 279.
Växlande dag- eller dalvindar och natt- eller bergvindar (äro) i bergstrakter allmänna företeelser. HAGMAN FysGeogr. 147 (
1903).
–
NATT-VIOL,
äv. (
i sht förr)
-FIOL.
( nach- 1864. nack- 1847. natt- 1744 osv.) [jfr d. natviol, ä. d. äv. natfiol, t. nachtviole]
om vissa växter med kraftig doft nattetid. [NATT-VIOL.ssg 1]
1) växt av släktet Hesperis Lin., särsk. arterna H. tristis Lin. o. H. matronalis Lin. (allmän l. vanlig nattviol). AHLICH 92 (
1744).
Hesperis pannonica .. Svecis nattfiol. LINNÉ HortUps. 188 (
1748).
Hesperis tristis, Nattfioler, luktar härligt om qvällar och nätter. JÖRLIN SvTräg. 103 (
1796).
Rödbladig nattviol (Hesperis matronalis). ALMSTRÖM Kem Tekn. 2:116 (
1845).
H(esperis) matronalis .. Vanlig Nattviol. THEDENIUS FlUplSöderm. 295 (
1871).
[NATT-VIOL.ssg 2]
2) växt av släktet Platanthera Lin., särsk. arten P. bifolia (Lin.) Rich. (vit nattviol), yxne, yxnegräs, ståndpers. SAMZELIUS Blomst. 64 (
1760).
Veneris blomma, nattviol. KARLFELDT FlPom. 43 (1906).
P(latanthera) chlorántha Grönvit nattviol. URSING Sv Växt. 136 (
1944).
[NATT-VIOL.ssg 3]
3) (
†)
Oenothera biennis Lin., gulltrav. Gul Nattfiol. FRIES Ordb. 165 (
c. 1870).
ssg (till -viol 2) : nattviol-släkte(t). växtsläktet Platanthera Rich. SvUppslB (
1934).
–
NATT-VISARE,
r. l. m. [jfr t. nachtweiser]
(
†)
sjöt. instrument varmed polhöjden togs nattetid; jfr noktrolab. RÖDING 2:203 (
1796).
ÖoL (1852). –
NATT-VISIT. (
mera tillf.)
nattligt besök. I vårt Värdshus (var) en artig Dotter .., som tilstadde honom hemliga Natt-visiter. HUMBLA Landcr. 231 (
1740).
–
NATT-VÄKT.
( natt- 1541 osv. natte- c. 1690. natts- 1536) [NATT-VÄKT.ssg 1]
1) (
†)
vakthållning nattetid, nattvakt. CBONDE (1770) hos TROLLE-BONDE Hesselby 183 Aldrig skall jag glömma dessa ändlöst långa nattväkter, då jag gick och vankade mellan Jollbars och Malenki och lyssnade till hvarje misstänkt ljud. Ymer 1903,
s. 37 [NATT-VÄKT.ssg 2]
2) (
numera nästan bl. arkaiserande, i sht i bibliskt spr.) tid l. pass för vakthållning nattetid; var o. en av de "väkter" vari natten i äldre tid indelades med avs. på vakthållningen. Tusende åår äro för tigh såsom then dagh j gåår fram gick, och såsom een nattwekt.
Psalt. 90: 4 (
Bib. 1541:
öv. 1536:
en nats wäkt).
Första nattväkten, afton, kl. 1/2 5-1/2 8 e.m. Fatab. 1910,
s. 4.
Under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön. Mat. 14: 25 (
Bib. 1917).
–
NATT-VÄKTARE.
person som håller vakt om natten; särsk. (förr) : brandvakt. Linc. 1640;
under vigiliarius).
Nattväktarn hade ropat tolv och mer, / när brödraskaran ändtligen bröt opp. 3SAH LII. 1:79 (1941). Ssg:
–
nättväktar(e)-rop. (
förr)
nattvaktsrop. TEGNÉR (WB) 3:159 1817;
bildl.).
–
NATT-VÄNTRUM ~⁰², äv. ~²⁰. järnv. särskilt inrett väntrum med sovplatser, huvudsakligen avsedda för resande som på grund av tågförbindelserna tvingas tillbringa ngn del av natten på övergångsstation.
Sv Komm. 1942,
nr 1, s. 192.
–
NATT-VÄNTSAL ~⁰², äv. ~²⁰. (numera icke officiell beteckning för) nattväntrum. BtRiksdP 1892, 6Hufvudtit. s. 87. Sv Komm. 1941, nr 6, s. 192.
–
NATT-VÄRK,
r. l. m. (
numera bl. tillf.)
(Liksom) Skörbiugg med såår, bölder och nattwärckar ofta härmar thenna Smittan. LINDERSTOLPE Frans. 9 (
1713).
Nattvärken var ofta så svår at hon ej kunde afhålla sig från ropande. VeckoskrLäk. 4: 306 (
1783).
DALIN (
1853). Jfr C.
–
NATT-VÄSKA. (
tillf.)
nattygspåse. GHT 1895,
nr 257 B,
s. 2.
–
NATT-ÖGA.
utrustat med god (dålig) synförmåga i mörker. Jäg. 1897, 2:
134 (Tummetott) hade tomtarnas goda nattögon och kunde se i mörkret. LAGERLÖF Holg. 1:37 (
1906).
–
NATT-ÖL. (
förr)
avsett för förtäring under natten. Aman til Affton Måltiden och Natöll (R(ostocker) öll 1 1/2 k. HovförtärSthm 1624,
s. 214. (Den treåriga Inga .. sov redan i föräldrarnas säng med en mugg nattöl vid sidan.
BygdFolk 1:169 (
1927).
–
NATT-ÖVNING mil. om militär övning nattetid. IllMilRevy 1901,
s. 291.
B
(
†):
C
((†) utom i
-tid,
-tida):
–
NATTE-BLUND.
nattsömn; jfr blund 3. En fogel plär .. / .. för sin söta natte-blund, / Sin Herra Gud beprisa. WARNMARK Sångt. 15 (
1701).
–
NATTE-BRY,
n. nattligt huvudbry l. grubbel l. bekymmer. RISELL Vitt. 462 (
1720).
–
NATTE-GALA,
SE NÄKTERGAL.
–
NATTE-GIRIG.
lysten efter ngt i hemlighet l. i det fördolda. Hwad är mjn Stolthetz Dräkt, än ögnefagra Frögder, / .. en Natte-girug Hug, ny Klädedräkt at finna. WARNMARK sinnew. 52 (
1687).
–
NATTE-KÖRSEL.
nattliga körslor. 4 dagars natte kiörsell .. 34:
16 (HovförtärSthm 1745 B,
s. 623.
–
NATTE-LEK,
nattlig lek. Höghtijdher .., på hwilke man .. hade nattelekar och speel för händer. SCHRODERUS JMCr. 13 (
1620).
–
NATTE-SKJUTANDE,
n. skjutande nattetid. ANNERSTEDT UUH II. 2:428 (cit. fr. 1670).
–
NATTE-SKRI.
skrikande nattetid. Grassatim, natteskrij, slagsmåhl, öfvervåld och orätt. JDHULTMAN (
c. 1734) i
HC12H 1:4.
–
NATTE-TID.
(natt-1681. natta- c. 1540–1712. natte- 1527 osv.) [fsv. natta tidh]
natt; numera bl. i adverbiell anv. (se nedan). (Vi själasörjare böra vaka) enkannerliga när wi se folcket sofwa och nattetid är. SWEDBERG SabbRo 755 (
1688,
1710) särsk. i adverbiella uttr.: på l. om l. under natten l. nätterna.
a) (†) i uttr.
om nattetid äv.
om nattetiden l.
nattetider(na). (Han) rymdhe .. om nattetiid.
G1R 4: 16 (
1527).
(Över isen) giutes .. kalt wattn, hwilket fryser till om nattetijder. BARCKHUSEN Cotossichin 82 (
1669).
CivInstr. 391 (
1720:
om nattetiden). CIHALLMAN
171 (
1776:
om nattetiderne).
WETTERBERGH Genrem. 18 (
1842:
om nattetid).
b) i uttr. vid, förr äv. i l.
under nattetid; förr äv.
i en nattetid, en natt. Om icke .. (qdetta värk) med alt mitt bokförråd .. hade omkommit i wådelden .., när altsammans i ene nattetid gick i rök.
SWEDBERG Schibb. e 1 a (1716). MÜNCHENBERG Scriver Får. 48 (
1725: i
natte-tid). Detta allmänna halfmörker vid afton- och nattetid.
ATTERBOM Minn. 494 (
1818).
SCHYBERGSON FinlH 1:318 (
1887:
under nattetid).
c) i sg. obest., förr äv. best., utan föregående prep. Bössors lösande och afskiutande, omsijder Afton och Nattetijden.
SCHMEDEMAN Just. 335 (
1664).
Det Låset som af Tiufwar sönderbrötz Nattetÿdh. HovförtärSthm 1700 B, s.
184. De anlände nattetiden.
CARLSTEDT Her. 2:113 (
1833).
SFS 1942,
s. 1028 Jfr
F.
–
NATTE-TIDA,
adv. (
enst.)
om natten l. nätterna. Att hon nattetida hakade upp (den utstående) armen på den tomma takkroken. BERGMAN qJag 8 (1923).
–
NATTE-TIDLIG.
( natte- 1680. nattu- 1626) nattlig. SCHRODERUS Liv. 689 (
1626).
Vthi sine heemlige och nattetijdelige Samqwämen. BRASK Pufendorf hist. 387 (1680). –
NATTE-TYSTNAD LIND (
1738,
1749;
under nacht-stille).
–
NATTE-VÄN,
m. vän som man är samman med om nätterna. Jag ingen heller önskar, än / Min Jesum, til min natte-wen. WARNMARK Sångt. 17 (
1701).
D
(
†):
–
NATTS-DELNING.
indelning av natten. Den kloke Egyptiern Hermes Trismegistus (fick) tilfälle, at eftersinna och uptäcka dag- och nattsdelning i 12. timar, hvardera. KIELLBERG qKonstnHandtv. Urm. 1 (1753). –
NATTS-STRECK.
[jfr mlat. (circulus) æquator diei et noctis, dagjämningslinjen, ss. beteckning för himmelsekvatorn]
i uttr. jämna dag och nattstrecket, dagjämningslingen; jfr dagjämnings-streck(et9. KIÖPING Resa 1 (
1667). (
Staden Malacka) är belägen rätt vnder MedelLineen eller jembnan Dagh och Natz streeket.
Därs. 113 E
(
†):
F
(
†):
–
NÄTTER-GAL,
se näktergal. –
NÄTTER-TID.
[fsv. mätter tidh]
ss. adv. l. i uttr. om nättertid, nattetid. Thet hörer icke menniskom, uthan gastom och trullom till, at kämpa om nättertijdh. LPETRI Kr. 34 (
1559).
Ty behöffuer tu ock intet änxlas nättertijdh, huru (osv.). DENS. Job 36:20 (
1563). Jfr
C.