NEDERBÖRD ne³der~bæ²rd, förr äv. NEDANBÖRD, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (i bet. a, b) -er. ( nedan- 1599. neder- 1585 osv. -byrd 1585–1599. -börd 1600 osv. )

[jfr dan. o. nor. nedbør; vbalsbst. till sv. dial. bära ned) snöa, rägna (se BÄRA, v., NED, adv.)]

[NEDERBÖRD 0]

sammanfattande beteckning för det vatten som i olika form (ss. rägn, snö l. hagel) faller ned på jorden från luften; stundom abstraktare, övergående i bet.: fallande av nederbörd (rägnande, snöande, haglande). Skåne har icke haft, fått någon nederbörd under de senaste veckorna. Det kom rikligt med nederbörd under augusti. POLAI Alm. 1585, s. B 7 b. Utom litet regn den 1 (februari) och snö de bägge följande dagarne inträffade ingen Nederbörd. VetAH 1801, s. 76. Ymer 1936, s. 71. jfr SNÖ-, VATTEN-NEDERBÖRD. – särsk.

[NEDERBÖRD .a]

a) (†) i individuell anv., om den nederbörd som faller vid ett visst tillfälle betraktad ss. en enhet (rägn, hagelskur, snöfall). (På vädersolarna) fölgde inga bläster, el(le)r nederbörder. BROMAN Glys. 1: 415 (1728). LAA 1813, s. 160.

[NEDERBÖRD .b]

b) sammanfattande, om den kvantitet av vatten (snö osv.) som fallit på en viss plats under en viss tidrymd, nederbördsmängd. BERGMAN Jordkl. 265 (1766). (Årliga) Nederbörden i Lund är 579 millimeter fördelad på 145 dagar. NATHORST LandtbrSk. 6 (1896). jfr DYGNS-, MEDEL-, TOTAL-, ÅRS-NEDERBÖRD m. fl.

[NEDERBÖRD .c]

c) (numera bl. tillf.) bildl., särsk. om ngt som kommer l. "öses" över ngn i stor mängd: "skur", "störtskur". FRIES BotUtfl. 1: 48 (1843). Han öfverhöljdes (av roddargummorna) af en skur med rodderskemålets värsta nederbörd. LUNDIN StockhMinn. 1: 56 (1904).

Ssgr(i sht meteor.):

– NEDERBÖRDS-DAG.

[jfr dan. o. nor. nedbørsdag]

dag med nederbörd. VetAH 1762, s. 310. TIMBERG Meteor. 108 (1908).

– NEDERBÖRDS-DYGN. jfr -dag. TIMBERG Meteor. 111 (1908).

– NEDERBÖRDS-ELEKTRICITET. elektricitet som bildas vid droppbildning i atmosfären o. vid nederbörd tillföres jorden. SvUppslB 17: 739 (1933).

– NEDERBÖRDS-FATTIG.

[jfr nor. nedbørsfattig]

om trakt, klimat, tidsperiod o. d.: fattig på nederbörd. SvRike I. 1: 300 (1899).

– (b) NEDERBÖRDS-HÖJD.

[jfr nor. nedbørshøide]

höjden av den vattenmängd som nederbörden (på en viss plats, under viss tid) skulle bilda på ett plant underlag under förutsättning att ingen avrinning l. avdunstning ägde rum, använd (mätt i mm) ss. mått på nederbördsmängden. Ymer 1898, s. 227.

– NEDERBÖRDS-KARTA, r. l. f. meteorologisk karta utvisande fördelningen av nederbörden på olika områden; jfr rägn-karta. (COHRS o.) TORPSON Handatl. 5 (1895).

– (jfrb) NEDERBÖRDS-MÄNGD.

[jfr d. nedbørsmængde) nor. nedbørsmengde]

mängd av nederbörd som fallit på en viss plats under en viss tidrymd (vid måttsangivning uttryckt i så l. så många mm nederbördshöjd). HILDEBRANDSSON Buchan' 137 (1874). I Sverige är den årliga nederbördsmängden i medeltal för hela riket 515 mm. 2NF 19: 675 (1913).

– (b) NEDERBÖRDS-MÄTARE, r. l. m. apparat för mätning av nederbördsmängden, rägnmätare. FOCK 1Fys. 653 (1855). Ymer 1922, s. 370.

– (b) NEDERBÖRDS-MÄTNING. mätning av nederbördsmängden. TSjöv. 1890, s. 117.

– NEDERBÖRDS-OMRÅDE ~⁰²⁰.

[jfr nor. nedbørsområde]

[NEDERBÖRDS-OMRÅDE.ssg 1]

1) (av vattendelare avgränsat) område från vilket den nedfallna nederbörden rinner ned till samma vattendrag l. sjö, (ett vattendrags l. en sjös) tillrinningsområde; jfr flod-område 2. TT 1895, Byggn. s. 66.

[NEDERBÖRDS-OMRÅDE.ssg 2]

2) om det parti av en cyklon varifrån nederbörd kommer. SvD(A) 1923, nr 191, s. 3.

– NEDERBÖRDS-PERIOD. tidsperiod med nederbörd. Fennia IX. 1: 92 (1894).

– NEDERBÖRDS-RIK.

[jfr nor. nedbørsrik]

om trakt, klimat, tidsperiod o. d.: rik på nederbörd. SvRike I. 1: 300 (1899).

– NEDERBÖRDS-STATION.

[jfr d. nedbørsstation, nor. nedbørsstasjon]

meteorologisk station för observation o. mätning av nederbörden på en plats. LUNDIN NSthm 376 (1888).

– NEDERBÖRDS-VATTEN.

[jfr d. nedbørsvand]

vatten som härrör från nederbörd (rägnvatten, smält snö o. d.). VetAH 1763, s. 20