NIMROD nim⁴rod l. -rωd, m.; best. -en; pl. -ar (Skogvakt. 1891, s. 55, ÖSTERGREN (1933)), ngn gg -er (CVASTRANDBERG 5: 228 (1862), FRIESENDAHL Björn. 94 (1921)). [jfr d., t. o. eng. nimrod, av namnet på den i Bibeln omnämnde Nimrod; jfr: Chus födde Nimrod, han war en wellugher jäghare .. Ther aff är thet ordspråket, Thet är en wellugher jägare för Herranom såsom Nimrod.
1Mos. 10: 9 (Bib. 1541;
äv. i Bib. 1917)]
[NIMROD 0]
(i sht skämts.) framstående l. skicklig I. ivrig jägare (se d. o. 1); äv. allmännare: jägare; äv. ironiskt, särsk. om söndagsjägare. GOSSELMAN Col. 1: 237 (
1828).
Jag (såg) en ungdomlig Nimrod komma fram emellan träden. NAUMANN GranskKr. 1: 108 (
1872).
Skogvakt. 1891,
s. 55 (om söndagsjägare).
Farfadern var en väldig nimrod, som varit med om åtskilliga nappatag med gråben. Jäg. 1897,
2: 36.
GHT 1935,
nr 272, s. 3. – särsk. (
†)
mer l. mindre bildl. En Bacchi Nimrod. BELIMAN (BellmS) 4: 79 (1769). THORILD (SVS) 3: 97 (
1791).
Ssgr (
tillf.)
: –
NIMRODS-BRAGD.
jfr bragd, sbst.¹ ⁵.
BEYEL Turk. 161 (
1918).
–
NIMRODS-SON.
[jfr martis-son]
jägare; särsk. ironiskt. Jäg. 1897,
2: 182.
Avledn. –
NIMRODERIER ¹⁰⁰⁴⁰, pl. (tillf.)
jägarhistorier; särsk. om sådana av tvivelaktig sanningshalt. SvD(A) 1924,
nr 178, s. 3.
–
NIMRODIAN ,
m. (†) ivrig jägare, "nimrod". DALIN Vitt. 6: 393 (1762).