NIPA ni³pa², r. l. f.; best. -an; pl. -or.

[sv. dial. nipa, brant bärg, hög flodbrädd; jfr nor. dial. nipa, brant fjälltopp, nyisl. nipa, shetl. nip; jfr isl. gnipa, brant bärg som lutar framåt; besläktat med isl. hnipa, hänga ut över, luta; av en ieur. rot knib. – Jfr KNIPA, sbst.²]

[NIPA 0]

brant sandstrand l. sandkulle vid större flod, uppkommen gm flodens erosion; i sht i fråga om vissa norrländska floder. VetAH 1751, s. 13. De för Angermanelfven och ett par andra Norrlandselfver egendomliga "niporna". IllSv. 2: 115 (1882). SvFolket 12: 42 (1940). jfr SAND-, STRAND-, Å-, ÄLV-NIPA.

Ssgr

– NIP-BILDNING. konkret. De egendomliga nipbildningarna kring (Ångerman-)älfven. TurÅ 1909, s. 219.

– NIP-BRANT, r. HÜLPHERS Ångermanl. 209 (1900).

– NIP-DAL. mellan nipor. Ymer 1916, s. 42.

– NIP-DÄLD. == -dal. TurÅ 1913, s. 241.

– NIP-FORMATION. jfr formation 2 a. SvRike I. 1: 17 (1899).

– NIP-KANT.

– NIP-KRÖN. jfr krön 2. BOLIN ÅdalP 34 (c. 1895).

– NIP-LANDSKAP ~⁰². jfr landskap 1 c. Här (på issjöterrasserna) hafva bäckarna skurit sig ned, och ett fullständigt niplandskap har understundom utbildats. SJÖGREN Torneträsk 185 (1909).

– NIP-RAS, n.

– NIP-RÖR. gräset Calamagrostis chalybæa (Læst.) Fr. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 243 (1903).

– NIP-SIPPA. örten Pulsatilla patens (Lin.) Mill.; jfr -vippa. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 91 (1903). TurÅ 1932, s. 333.

– NIP-SLOTTNING. ANDERSSON o. BIRGER 235 (1912).

– NIP-STRAND. Verds 72: 12 (1898).

– NIP-VEN. gräset Agrostis hiemalis (Walt.) B. S. P. NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 776 (19O1).

– NIP-VIPPA, r. l. f. == -sippa. KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 87 (1900). SvUppslB 29: 1034 (1936).

Avledn.

– NIPIG , adj. om strand: försedd med nipor. Ådalens nipiga strand. Ergo 1927, s. 5.