NOT nω⁴t, sbst.², r. l. f.; best. -en; pl. -er ³². ( not 1784 osv. note 1758–1922 (: note. växlingarna). note, pl. 1626 osv.) m. fl.] 1) (†) tecken l. märke (bokstav, figur o. d.) som användes för att känneteckna l. utmärka ngt. Äre (lantmäteri-)Charterna så små, at på dem ey kunna upsättas Gårdar med sine Huus, så införer man i stället wisza noter och Kiännetekn effter behagelighet. RÅLAMB 1: 86 (1690). Dessa, i synnerhet af Romarne utbildade förkortningstecken (Notæ) (vid uteslutande av bokstäver) kallades .. företrädesvis Tironska Noter (Notæ Tironicæ). JournManuf 2: 47 (1826). – särsk. mat. om exponent (se d. o. 1 a). SWEDENBORG Reg. 71 (1718). 2) eg. o. urspr., om det tecken l. märke (numera vanl. siffra l. asterisk, förr ofta bokstav) i texten av en skrift, varigm hänvisning sker till en på annat ställe placerad med samma tecken försedd anmärkning l. förklaring l. upplysning; vanl. om själva anmärkningen osv. till stället i texten, vilken i tryck numera vanl. sättes nedanför texten o. med mindre stilsort än denna l. (tillsammans med andra dylika) i slutet av boken l. kapitlet, förr ofta äv. i marginalen. Hwilket diarium (på brev från o. till kanslikollegiet) medh wisse noter sig in opå Registraturen referere skole. CivInstr. 313 (1626). Att thena Sagan (om Olav Tryggvason) nu utkommer på wårt Swenske modersmåhl och med någre Noter försedd. REENHIELM OTryggw. Föret. 2 (1691). Att låta Lärjungarne nyttja sådana Editioner af Latinska Auctorer, som äro försedde med Svenska Noter. FörslSkolordn. 1817, s. 112. Noter ha utsatts med största sparsamhet. CNATTINGIUS UppsMöte 143 (1943). jfr FOT-, MARGINAL-NOT. 3) i sht konst. (personligt) särmärke l. särdrag hos ett konstvärk; individuell särart; äv. allmännare: särdrag, drag. Jag vill berätta att ditt porträtt .. (dvs. R. Berghs självporträtt i Uffizigalleriet) ser utmärkt bra ut, lugnt och naturligt med sin bestämda "note". EUGEN VidBerBrev. 58 (1898). De röda stugorna bilda .. en upplifvande not i landskapet. CEDERSTRÖM Ströft. 148 (1915). Det var först på 1840och 1850–talen, .. (målaren M. v. Schwind) fann sin egen not. JOSEPHSON Romant. 60 (1926). 4) (numera knappast br.) kort o. sammanfattande skriftligt aktstycke; särsk. adm. om sammanfattande extrakt ur protokoll; förr äv. om förteckning över ngt. PH 13: 174 (1785). Hvilke desse ärender äro (som skola avgöras av Högsta Domstolen), kan genast uplysas från den af Herr RiksDrotsen ingifne Note. HT 1924, s. 384 (1789). Bed Günther skicka mig Noten på mina böcker. Sjö BERG (SVS) 2: 143 (1816). Genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden för den 10 juli 1901 har högsta domstolens utlåtande blifvit infordradt öfver förslag till (följande lagar). BtRiksdP 1903, Saml. 1. I. 2: nr 33 b, s. 9. 5) diplomatisk skrivelse från ett lands regering till ett annat lands l. från ett lands utrikesminister till ett främmande sändebud; äv. oeg., om muntligt dylikt meddelande till ett främmande lands sändebud (i ssgn VERBAL-NOT). PT 1758, nr 17, s. 1. Kungl. Maj:t har, sedan ministeriella noter växlats mellan Sverige och Chile .., funnit gott .. förordna, att (osv.). SFS 1936, s. 1128. Den 23 juli (1914) överlämnade österrikisk-ungerska sändebudet i Belgrad till serbiska regeringen en not, vars innehåll skulle accepteras utan förbehåll inom 48 timmar. Almquist VärldH 8: 606 (1938). jfr CIRKULÄR-, KOLLEKTIV-, SVARS-, VERBAL-NOT m. fl. 6) utländsk banksedel; numera nästan bl. i ssg BANK-NOT. GYNTHER ConvHlex. (1847). VL 1893, nr 21, s. 2. NF 2: 584 (1877).