© Svenska Akademien. SAOB spalt: N738; tryckår: 1947
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
NOVEMBER nωväm⁴ber, äv. no- l. nå-, r. l. m. (förr äv. skrivet nouem-. -ember 1549 osv. -embre 1693. -amer c. 1857) Anm. I ä. tid förekommer ordet med lat. böjning, t. ex.: 5:ta nouembris. G1R 5: 160 (1528). Den 1. novembris. BOLINUS Dagb. 92 (1675).
[jfr t. o. eng. november, fr. novembre; av lat. november, eg.: den nionde (näml. månaden, enär romarnas år urspr. började den 1 mars), avledn. av novem, nio (jfr NIO)]
[NOVEMBER 0]
den elfte månaden i året. En kall november. Nouember Winter månat. Ps. 1549, Kal. s. 11 b. Jag .. sof som en fluga i november. MATTSSON LycklÖ 40 (1907). November var trist, som november brukar vara. HERTZMAN-ERICSON DHjärt. 190 (1945). – särsk.
[NOVEMBER .a]
a) med ordningstal (l. adj. sista) ss. attribut betecknande viss dag i månaden; i skrift ofta fÖrkortat till nov. Gustav II Adolfs dödsdag, den 6 november. Den sista november. Den 1 nowamer. HORN Lefv. 206 (c. 1657; rättat efter hskr.).
[NOVEMBER .b]
b) attributivt, i förb. november månad. Then fångne Cupido. Ballet. Som .. Danszades på stokholms Slott Den 1. Dagh i November Månadt Åhr (1649). STIERNHIELM (1649, 1668; titel).
[NOVEMBER .c]
c) (i vitter stil) personifierat. November! du är en ful och grämlig gubbe, full af snäsor och frost! BREMER Nina 426 (1895). November, du hertig av mörker och köld. KARLFELDT Hösth. 7 (1927).
[NOVEMBER .d]
d)
[jfr RÖST II 2]
bildl.; särsk. om ålderdomen. Höst är det .. i mig, icke precist November, men ett godt stycke in i September. BREMER Brev 2: 488 (1845).
[NOVEMBER .e]
e)
[av ovisst urspr.]
oeg., i vissa uttr.
[NOVEMBER .e.α]
α) (vard.) titta, ngn gg stirra i november, skela, vinda (med ögonen). NORDENSVAN Figge 111 (1890, 1906). Sarri tittar litet i november som det heter. ENGSTRÖM Äfv. 92 (1908). Alnacka stirrade i november, och det var mer som om hon talat till vägen och tallarna .. än till Bella. LJUNGQUIST Livstrid 13 (1922).
[NOVEMBER .e.β]
β) (vard., föga br.) ge l. få besked l. svara november o. d., ge l. få besked resp. svara "uppåt väggarna". Frågade man honom något, fick man besked i november. ESSÉN KessGen. 117 (1915). Polischefen .. svarade rakt i november. DENS. KessSthm 61 (1916).
Ssgr
– NOVEMBER-BLOMMA, r. l. f. (i sht förr) ss. krukväxt odlad, småblommig varietet av den på hösten blommande Chrysanthemum indicum Lin.; jfr decemberblomma. SVENSSON Kulturv. 566 (1893). LAGERLÖF Bannl. 224 (1918).
– NOVEMBER-DAG. 2SAH 15: 458 (1834). En tid, som nästan bar novemberdagens lynne, tomt på sång och klang. Därs. 56: 222 (1879).
– NOVEMBER-DIMMA, r. l. f. Frampå förmiddagen insveptes vi i en rigtig svensk Novemberdimma. BERGMAN VSmSkr. 230 (1845). Den historiska novemberdimman ligger .. öfver staden. WÄGNER Norrt. 46 1908; med syftning på dimman över slagfältet vid Lützen den 6 nov. 1632).
– NOVEMBER-FROST. I djupet af skogen, löflös genom novemberfrosterna. BREMER NVerld. 2: 27 (1859).
– NOVEMBER-GRÅ. (i vitter stil) grå som dagern i november. Skymning föll novembergrå. BÅÄTH Dikt. 95 (1879).
– NOVEMBER-HIMMEL. En solglimt på en mörk Novemberhimmel. BREMER Strid 45 (1840).
– NOVEMBER-HÄFTE(T). av tidskrift. BOLIN Statsl. 2: 269 (1871).
– NOVEMBER-KALL, adj. (i vitter stil) kall ss. i november. Vinden, som hård och novemberkall strök öfver fälten. ROOS Son 190 (1904).
– NOVEMBER-KVÄLL. CRUSENSTOLPE CJ III. 1: 227 (1846).
– NOVEMBER-KÅSA(N). sport. Om den kåsa som utdelas ss. pris vid en tillförlitlighetstävling för motorcyklar som hålles i november. SvD(A) 1916, nr 322 A, s. 7.
– NOVEMBER-LIK, adj. Väderleken är nu i början af augusti fullkomligt novemberlik med regn och storm. PT 1898, nr 182, s. 3.
– NOVEMBER-METEOR.
[med syftning på leonidernas uppträdande i november]
astr. leonid; i sht i pl. BJÖRLING Meteor. 26 (1847).
– NOVEMBER-NATT. Det var en hemsk, en kall novembernatt. BÖTTIGER 1: 221 (1833, 1856)
– NOVEMBER-ROS. (i Finl.) == -blomma. GROTENFELT LandtbrFinl. 202 (1896).
– NOVEMBER-RÄGN. särsk. (föga br.) astr. i sg. best., om stjärnfallsrägnet i november. BJÖRLING Meteor. 20 (1874). JÄDERIN o. CHARLIER 76 (1888).
– NOVEMBER-SLASK, n. TOPELIUS Dagb. 1: 318 (1834).
– NOVEMBER-SOL. (i sht i vitter stil) 2SAH 15: 458 (1834).
– NOVEMBER-STJÄRNFALL ~²⁰ l. ~⁰² astr. om leonidernas uppträdande i november; i sht i pl. BJÖRLING Meteor. 54 (1874).
– NOVEMBER-STORM. Re'n tjuter novemberstormen vid fönstret. BREMER Nina 426 (1835). ASON Kap 58 (1933).
– NOVEMBER-STÄMNING. (i sht i vitter stil) i sht om mer l. mindre dyster stämning. SAOL (1900, 1923)
– NOVEMBER-SVÄRM(EN). astr. den meteorsvärm (leoniderna) som uppträder i november. BJÖRLING Meteor. 22 (1874). NATHORST JordH 121 (1888).
– NOVEMBER-TRAKTAT(EN) hist. den traktat mellan Sverige-Norge å ena sidan o. England o. Frankrike ("västmakterna") å den andra som undertecknades i november (1855). ODHNER Lb. 349 (1869).
– NOVEMBER-VIND, r. l. m. De hårda Novembervindarna. FAYXELL Ber. 15: 119 (1848).
– NOVEMBER-VÄDER. äv. (tillf.) bildl, om tryckande tidsförhållanden. I både den yttre och den inre verlden förspörjer man (nu) intet annat, än – Novemberväder. ATTERBOM (1848) i 3SAH XXXVII. 2: 343.