NYPON ny³pon², förr äv. NJUPON l. HJUPON, n.; best. -et; pl. ==; förr äv. HJUPOR, f. pl. ( g(i)öpor (-er) 1755–1822. g(j)öpon (-iö-) 1824 – c. 1870. hiben- i ssg 1823 (: Hibentorn) -1868 (: Hibentorn). hipen- i ssg 1635 (: Hipen bakelsse). hippen- i ssg 1636 (: Hippen Backelsse) – 1637 (: Hippenbachelser). hiupan- i ssg c. 1645 (: Hiupana Rötter). hjupon (-iu-, -iv-) 1613–1847. hyfven- i ssgr 1659 (: Hyfwen bär) – 1868 (: Hyventorn). hypen 1635 (: Hypenbakelsse) – c. 1870. hyppen- i ssgr 1635 (: Hyppenbakelsser) – 1636 (: Hyppenbake(l)se). Jupon (jv-) c. 1635–1755. kypon 1824–1868. kypor, pl. 1766. njupe- i ssg 1798, 1816 (: Njupetorn). njupon (-iu-) 1660–1897. nybe- i ssg 1847 (: Nybe-torn). nype- i ssg 1698 (: nypetoorn) – c. 1870 (: Nypetorn). nypen- i ssg 1806 (: Nypentorn). nypon 1736 osv.)

[fsv. hiupon,

n. (pl.?); jfr sv. dial. nypon, nipon, tjupa, tjypa, jupa, jypa, hypa, hypen m. m., d. hyben; eg. pl. till en neutral sg.-form (jfr liknande övergång under FIKON) motsv. den feminina sg.-form som ligger till grund för pl. -formen hjupor (göpor o. d.) o. ssgsformen njupe-, nype-, samt nor. hjupa, f., fsax. hiopo, m., fhty. hiufo (t. dial. hiefen, hüfen), m., feng. héope, f.; av ett germ. heupan-, heupŏn-, av ovisst urspr. Det uddljudande n-et är sekundärt o. har uppkommit gm felaktig upplösning av ssgr vilkas förled slutat på n, t. ex. STEN-NYPON (jfr nor. steinhjupa); jfr äv. NARV, sbst.², I, pron. (NI)]

[NYPON 1]

1) oval rödaktig frukt (eg.: fruktsamling omsluten av en flaskformigt uppsvälld del av blomaxeln) som förekommer hos olika arter av växtsläktet Rosa Tourn., särsk. hos arten Rosa canina Lin.; äv. (i sht kok. o. handel.) om torkade dylika frukter (som befriats från sina nötfrukter l. "frön"); i pl. samt ss. koll. äv. i utvidgad anv., om nyponbuskar. CHESNECOPHERUS Reglter B 4 a (1613). Inss(yltade) Niupon. HovförtärSthm 1660, Verif. 22. Plåcka Niupon och torcka. SALANDER Gårdzf. 49 (1731). Hela trädgården var uppfylld av krusbär och hallon och nypon. LAGERLÖF Holg. 2: 411 (1907). jfr ALP-, FLOCK-, GRÖN-, LUDD-, LUKTNYPON m. fl.

[NYPON 2]

2) (†) om (frukten av) busken Rubus fruticosus Lin., björnbär, o. närstående arter. SCHRODERUS Dict. 103 (c. 1635). DENS. Comenius b 11 a (1639).

Ssgr (i allm. till 1):

(†) :

– NYPE-TORN, se B.

– NYPON-BAKELSE. (†) bakvärk med (syltade) nypon ss. fyllning.

HovförtärSthm 1635 B, s. 543. Därs. 1640 A, s. 729.

– NYPON-BLOM. (i sht i vitter stil) koll.: nyponblommor.

KARLFELDT FridLustg. 106 (1901). jfr: Nyponblomsbuketten. WIRSÉN Ton. 59 (1893).

– NYPON-BLOMMA, r. l. f. i sht bot. blomma av nyponbuske. MURBERG FörslSAOB (1793).--BOLL. (†) hårig utväxt på törnrosbuskar, förorsakad av styng av insekten Rhodites rosæ Lin.; sömntorn, bedeguar. FRANCKENIUS Spec. E 3 b (1659). PALMBERG Ört. 30 (1684).

– NYPON-BUSKE. ( nypon- 1638 osv. nypone- 1694) om (vilda) arter av växtsläktet Rosa Lin.; särsk. on Rosa canina Lin. FRANCKENIUS Spec. F 3 b (1638).

– NYPON-BÄR. (numera bl. tillf.) frukt av nyponbuske, nypon. FRANCKENIUS Spec. E 3 b (1659). HEIDENSTAM NDikt. 87 (1902, 1915)

– NYPON-FLUGA. entomol. flugan Zonosema alternata Fall., vars larver leva i nyponbuskens frukter. DAHLBOM Insekt. 320 (1837).

– NYPON-FRÖ. (numera bl. i icke fackligt spr.) om nötfrukterna i nyponbuskens skenfrukt. ApotT 1698, s. 72. KLINT (1906).

– NYPON-FYLLNING. om syltade nypon, förr använda till fyllning i tårtor. WARG 482 (1755).

– NYPON-KAKA, sbst.¹ (sbst.² se d. o.). (mindre br.) kok. kaka tillredd med bl. a. syltade nypon. EKBERG Hvad äta? 308 (1899).

– NYPON-KRÄM. kok. kräm av kokta o. passerade nypon. WARG 561 (1755).

– NYPON-KÄRNA, r. l. f.

[NYPON-KÄRNA.ssg 1]

1) (i icke fackligt spr.) == -frö. MURBERG FörslSAOB (1793).

[NYPON-KÄRNA.ssg 2]

2) (†) om nyponbuskens skenfrukt, nypon. VetAH 1786, s. 249.

– NYPON-LUS. (†) koll. l. i pl., om de små håren på nyponfröna. RETZIUS FlOec. 614 (1806). AGNÉR VäxtNytta 87 (1897).

– NYPON-MARMELAD. kok. HAGDAHL Kok. 1076 (1879).

– NYPON-MASK; pl. -ar. (föga br.) entomol. nyponflugans larv. DAHLBOM lnsekt. 321 (1837).

– NYPON-MOS. kok. WARG 561 (1755). UNT 1933, nr 204, s. 9.

– NYPON-MUST. kok. o. handel. preparat som innehåller de värdefullaste beståndsdelarna av torkade nypon. Hemma 1928, nr 9, omsl. s. 4.

– NYPON-ROS; pl. -or. nyponbuskens blomma; äv. om nyponbuske (i sht om arten Rosa canina Lin.). LILJEBLAD Fl. 201 1798; om Rosa canina).

– NYPON-RÖD. av den röda färg som är utmärkande för mogna nypon. HEDIN KrRyssl. 76 (1915).

– (2) NYPON-SKOG. (†) björnbärssnår. SCHRODERUS Dict. 69 (c. 1635).

– NYPON-SKÖRD. LfF 1901, s. 65.

– NYPON-SNÅR. RYDBERG Vap. 266 (1891).

– NYPON-SNÄRJE. (i vissa trakter) == -snår. OSSIANNILSSON Ork. 53 (1907). MÖRNE HöstlDikt 12 (1919).

– NYPON-SOPPA, r. l. f. kok. beredd av torkade nypon m. m. ASPELIN Fl. 30 (1749).

– NYPON-SÅS. kok. jfr -soppa. WARG 72 (1755).

– NYPON-TE, n. (ss. ersättning för vanligt te använd) dryck som tillredes av torkade nypon l. av nyponmust l. av de torkade bladen av nyponbusken. EskilstKur. 1940, nr 72, s. 7. ManTager 124 (1941).

– NYPON-TORN, r. l. m. ( nype- 1698–1822. nypon- 1659 osv.)

[jfr nor. dial. njupetorn]

(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om arter av släktet Rosa Tourn.; särsk. om Rosa canina Lin. FRANCKENIUS Spec. E 3 b (1659). BotN 1896, s. 9 (fr. Åland).

– NYPON-TRÄD. (-trä) (i vissa trakter) nyponbuske. SERENIUS 1734; under hep-tree). ASFFlF XL. 4: 28 1915; fr. Åland).

– NYPON-TÅRTA. (förr) jfr -kaka, sbst.¹ EGERIN Kokb. 167 (1733). BROOCMAN Hush. 6: 3 (1736).

(†):

– NYPONA-ROT.

[roten har en rosenliknande lukt]

örten Rhodiola rosea Lin., rosenrot. IERICI Colerus 2: 59 (c. 1645).

(†):

– NYPONE-BUSKE, se A.