NUNNA nu³na², förr äv. NONNA,
f., om djur f. l. r., om sak r. l. f.; best. -an; pl. -or (OPETRI 4: 558 (c. 1525) osv.) ((†)
-er HB 1: 144 (
1629),
BOLINUS Dagb. 16 (
1666)).
( nonn- 1666–1669. nun- c. 1525. nunn- 1524 osv. nynn- 1587) [fsv. nunna (nonna, nynna); motsv. dan. o. nor. nonne, isl. nunna, mnt. nunne, mht. nunne, nonne (t. nonne), feng. nunne (eng. nun), fr. nonne; av mlat. nonna, nunna, nunna (jfr mlat. nonnus, munk), trol. eg. en i barnspr. hemmahörande beteckning för äldre kvinna (jfr it. nonna, farmor, mormor)]
[NUNNA 1]
1) inom den romersk-katolska o. den grekiskortodoxa kyrkan: kvinna som avlagt klosterlöfte o. som lever (ett efter vissa regler ordnat, världsförsakande o. religiöst präglat liv) i ett kloster, klostersyster. OPETRI Tb. 13 (
1524). H
(ans) N
(åde) stedher presther munckar och nunnor gifftha sig.
G1R 6: 144 (
1529).
Mång Nunna kyskhet väl kan låfva, men ei hålla. KOLMODIN QvSp. 1: 266 (
1732).
Grundtanken hos Birgitta var .., att klostren skulle hysa såväl munkar som nunnor. SvFolket 2: 125 (
1938). – jfr
AUGUSTINER-,
BARFOTA-,
BENEDIKTINER-,
BERNHARDINER-,
BESÖKELSE-,
BIRGITTINER-,
CELESTINER-,
CISTERCIENSER-,
DOMINIKAN(ER)-,
FRANCISKAN(ER)-,
GRÅMUNKE-,
JAKOBIN-,
KAPUCIN(ER)-,
KARMELIT(ER)-,
KARTUSIAN(ER)-,
KLOSTER-,
TIGGAR-,
TOPP-HUNNA. – särsk.
mer l. mindre bildl., om kvinna som påminner om en nunna; särsk. om kvinna som lever ogift o. i sexuell avhållsamhet.
Sen I icke längre up, så lärer både du och din Syster få krypa Nunnor i jorden. STAGNELL BSjelfklok 7 (
1753).
SIWERTZ Sel. 2: 73 (
1920).
[NUNNA 1.slutet]
särsk. om kvinnlig deltagare i vissa lekar o. d.
[NUNNA 1..α]
α) i uttr. munken och nunnan, se MUNK 1 c α.) [NUNNA 1..β]
β) [jfr d. nonnekys]
(†) i uttr. kyssa nunnan, pantleksstraff där en herre skall kyssa en dam genom ett hål i en stolsrygg. STIERNSTOLPE SällskL 99 (
1817).
[NUNNA 1..γ]
γ) folklor. i uttr. de stolta nunnor, benämning på en danslek. SvForns. 3: 188 (
1842). jfr
NordKult. 24: 114 (
1933).
[NUNNA 2]
2) bildl., om (vissa) djur, växter l. föremål som ansetts på ett eller annat sätt erinra om l. likna nunnor; särsk. [NUNNA 2.a]
a) [efter t. nonne, Lymantria monacha Lin., som har vita framvingar; jfr eng. nun i motsv. anv.]
fjäril av släktet Lymantria Hb.; särsk. om L. monacha Lin., barrskogsnunna (i sht förr äv. kallad vanlig nunna). STRÖM Skogsh. 312 (
1830).
Nunnan .. (är) en nattfjäril .., hvars larv angriper barren på tall och gran samt löfven på åtskilliga löfträd. CNATTINGIUS (1876, 1894) LAGERLÖF Holg. 2: 17 (
1907). jfr
BARRSKOGS-,
BLAD-,
LÖVSKOGS-,
TRÄDGÅRDSNUNNA.
[NUNNA 2.b]
b) [bildat ur NUNNE-ÖRT]
(
föga br.)
bot. (växt tillhörande) släktet Corydalis Vent.; särsk. om C. nobilis Pers., sibirisk nunneört. Glesblomnig nunna, C. solida (Curt.) Hook, stor nunneört. KINDBERG SvNamn 25 (
1905).
[NUNNA 2.c]
c) i sht
bot. i uttr. munkar och nunnor, om växten Corydalis cava (Lin.) Schw. o. K., som förekommer i två former, en rödblommig ("munkar") o. en vitblommig ("nunnor"). KINDBERG SvFl. 259 (
1877).
SvKulturb. 3–
4: 153 (
1930).
[NUNNA 2.d]
d) (
förr)
underliggande taktegel vid täckning med munktegel (se d. o. 2); jfr HONA 4. BERGMAN Gotlskildr. 112 (
1882).
2NF 25: 630 (
1918).
[NUNNA 2.e]
e) [jfr motsv. anv. i t.]
(
numera knappast br.)
metall. vid formande av deglar o. kapell: mer l. mindre skål- l. ringformig kropp vari den degartade massan inpressas med en mot "nunnan" avpassad stamp ("munken"); jfr KAPELL-FODER. WALLERIUS ChemPhys. 1: 34 (
1759).
JernkA 1847,
s. 11. TT
1899,
K. s. 19.
[NUNNA 3]
3) ss. förled i ssgn NUNNS-SUSNING.
Ssgr (i allm. till
1):
A
(
†)
:
se C. – (
2)
NUNN-SPEL.
ett slags spel där ett antal pinnar (av vilka en hade särskild funktion o. kallades nunna) skulle flyttas enl. vissa regler på ett med hål försett korsformigt bräde.
(
1839).
B
(
†):
–
NUNNA-VIS,
n. i uttr. bliva i nunnavis, fortfara att leva ss. nunna, förbliva nunna. PETREIUS Beskr. 5: 32 (
1615).
C
–
NUNNE-AND.
[jfr t. nonnenente]
zool. den bl. a. i Sydamerika o. Afrika förekommande anden
Dendrocygna viduata Lin., som har svartvit fjäderdräkt.
1Brehm 2: 518 (
1875).
–
NUNNE-APA,
f. l. r. [jfr t. nonnenaffe]
zool. den i Afrika inhemska apan Cercopithecus mona Schreb. (med ljust bröst- o. ansiktsparti o. mörk ryggsida). STUXBERG (o. FLODERUS) 2:
281 (
1902).
–
NUNNE-DOK.
( nunn- 1807–1853. nunne- 1621 osv.) dok som enl. klosterföreskrifter bäres av nunna; ofta i anv. där ordet står ss. symbol för nunnelivet; särsk. i uttr. ta nunnedok(et), bli nunna. FORSIUS Fosz 37 (
1621 i bild).
(Bruden gick) i kloster och tog nunnedok.
AFZELIUS Sag. 3: 70 (
1841).
Grimberg VärldH 10: 140 (
1941).
–
NUNNE-DRÄKT.
( nunn- 1800–1853. nunne- 1635 osv.) dräkt föreskriven för o. buren av nunnor; nunnas dräkt; äv. i anv. där ordet står ss. symbol för nunneliv l. försakelse o. d. Möer eller Jungfruer skole icke klädha sigh i Nunnedrächt för än the äre komne til sitt 25. Åår. SCHRODERUS Os. 1: 120 (
1635).
Försakelsens nunnedrägt. SNELLMAN Gift. 1: 94 (
1842).
3SAH LII. 2: 148 (
1941).
–
NUNNE-FÖRSAMLING. (
†)
== -konvent. BURMAN Alm. 1726,
s. 34.
–
NUNNE-HUVA,
r. l. f. [jfr t. nonnenhaube]
(
numera knappast br.)
nunnas huvudkläde; nunnedok. MÖLLER (
1745,
1755;
under bridon).
TySvOrdb. 1698 (
1932).
–
(2 a) NUNNE-HÄRJNING.
om skövling av barr- l. lövskogsbestånd, åstadkommen av i massor uppträdande nunnelarver. BtRiksdP 1900,
I. 1: nr 23, s.
3.
4Brehm 14: 67 (
1931).
–
NUNNE-KAPPA,
r. l. f. [jfr d. nonnekappe]
(
numera bl. tillf.)
om kappa l. dok tillhörande nunnedräkt(en). PETREIUS Beskr. 6: 10 (
1615).
AFZELIUS Sag. 3: 109 (
1841).
–
NUNNE-KLOSTER.
( nunn- c. 1740–1838. nunna- 1635. nunne- 1528 osv. nunnen- 1703. nunno- 1635) [fsv. nunno kloster]
kloster för nunnor. G1R 5: 204 (
1528).
–
NUNNE-KLÄDER, pl.
( nunna- 1615. nunne- 1635 – c. 1740) (numera bl. tillf.)
nunnedräkt. PETREIUS Beskr. 5: 32 (
1615).
KKD 3: 93 (
c. 1740).
–
NUNNE-KOJA,
r. l. f. ( nunn- 1804–1828. nunne- 1749–1785) (
†)
nunnas klostercell. LIND 1749;
under zellelein).
HEINRICH (
1828).
–
NUNNE-KONVENT.
jfr konvent 1 a, 2. 2VittAH XXXII. 4: 17 (
1895).
–
(2 a) NUNNE-KRIG.
om kamp för att stävja nunnehärjning. SkogsvT 1905,
s. 337.
–
NUNNE-KÖTT.
( nunn- 1804. nunne- 1689–1905) [jfr d. nonnekød, t. nonnenfleisch, eng. nun's flesh]
(
numera bl. ngn gg tillf.)
om nunnas kropp l. natur med tanke på hennes avhållsamhet l. sexuella likgiltighet; asketisk l. osinnlig läggning, som gör en kvinna lämpad för klosterliv; jfr klosterkött; särsk. i uttr. (icke) ha nunnekött o. d., (icke) vara lämpad att bli l. vara nunna (o. därmed leva sexuellt avhållsam). WEXIONIUS Vitt. 408 (
1689).
Den enda af herr Knuts och Fru Märtas döttrar, som fått något af sin mormors nunnekött i arf, var Ingegerd. LUNDEGÅRD DrMarg. 1: 79 (
1905).
–
(2 a) NUNNE-LARV,
m. l. r. larv av nunnefjärilen. BtRiksdP 1900,
I. 1: nr 23, s. 3.
–
NUNNE-LEVNAD.
( nunn- 1804–1828. nunne- 1760 osv.) (
föga br.)
== -liv. BÆLTER Cerem. 68 (
1760). ÖoL (
1852).
–
NUNNE-LIK,
adj. ( nunn- 1809. nunne- 1841–1920) som liknar l. påminner om en nunna(s). CEDERBORGH UvT 2: 6 (
1809).
Hennes mörka, nunnelika skönhet. SIWERTZ Sel. 2: 64 (
1920).
–
NUNNE-LIV.
sådant liv som normalt leves av nunnor; en nunnas liv l. livsföring; jfr kloster-, munk-liv. ALVING SvLittH 1: 49 (
1929).
–
NUNNE-LÖFTE.
[jfr fsv. nuno lovan]
jfr kloster-löfte. KyrkohÅ 1911, MoA.
s. 135 (
1669).
–
NUNNE-NEJLIKA.
[jfr t. nonnennägelein, nonnennelke]
(
†)
bot. växten Nigella damascena Lin., "jungfrun i det gröna". AHLICH 56 (
1722).
–
NUNNE-ORDEN.
( nunna- 1635. nunne- 1635 osv.) samfund av nunnor som leva efter gemensamma regler. SCHRODERUS Os. 1: 59 (
1635).
SFS 1873,
nr 71, s. 8.
–
NUNNE-ORDNING. (
†)
om institution för nunnor, nunnekloster. HSH 10: 42 (
1616).
–
NUNNE-SKRÅL. (
†)
nedsättande, om nunnors sång o. d. 2Saml. 9: 161 (
1569).
–
NUNNE-SLÄKT. (
†)
i uttr. vara av nunnesläkt, vara nunna. I må wäl wisa med eer Dräkt, / At I eij är af Nunne-Slekt. LUCIDOR (SVS) 440 (
1674).
–
NUNNE-STIFT. (
†)
nunnekloster. Weise 2: 238 (
1771).
–
NUNNE-STÅND.
( nunne- 1635–1753. nunno- 1621) [jfr d. nonnestand]
(
†)
om nunnas ställning l. förhållanden i avseende på livsföring o. d.; förhållandet att vara nunna; äv. om sammanfattningen av alla nunnor; särsk. i uttr. begiva sig i nunnestånd, bli nunna; jfr munk-stånd. FORSIUS Fosz 141 (
1621).
The hafwa .. bygdt itt Closter, och begifwit sigh i Nunnestånd. SCHRODERUS Os. 2: 412 (
1635).
Syndigt stånd kallar jag röfveri, .. och såsom nu förtiden, äro Påfvar, Cardinaler, .. Munkar och Nunne-stånd, som (icke predika). BORG Luther 1: 201 (
1753).
– (
3)
NUNNE-SUSNING.
[jfr d. nonnelyd; efter t. nonnengeräusch, vilket anses höra till nonne i bet.: snurra o. syfta på en sådans ljud]
(föga br.)
med. av blodströmningen i halsvenen alstrat brusande l. pipande blåsljud som med stetoskop kan höras på sidan av halsen ovanför nyckelbenet o. som förr ansågs som ett osvikligt tecken på bleksot.
NF (
1887).
– (jfr
2 d)
NUNNE-TAKTEGEL ~⁰²⁰. (i fackspr.,
numera mindre br.)
== -tegel. AdrKalStfm 1918,
s. 25.
– (jfr
2 d)
NUNNE-TEGEL. (
i fackspr.)
vanl. i uttr. munk- och nunnetegel: jfr munk-tegel 2. Fornv. 1918,
s. 140.
–
NUNNE-VANTE. (
†)
vante av den typ som brukade stickas i nunnekloster l. bäras av nunnor? BtFinlH 4: 203 (
1563).
–
NUNNE-VIGSEL. (
†)
invigning till nunna. LAGEEBRING 1Hist. 4: 53 (
1783).
BREMER GVerld. 2: 219 (
1860).
–
NUNNE-VÄSEN, äv.
-VÄSENDE.
( nunna- c. 1618. nunne- 1889–1898. nunno- 1571) jfr kloster-,
munk-väsen(de).
LPETRI KO Föret.
5 (
1571).
BOËTHIUS HistLäsn. 2: 199 (
1898).
–
(2 a) NUNNE-ÄGG,
n. ägg av nunnefjärilen. BtRiksdP 1901,
I. 1: nr 65, s. 3.
–
NUNNE-ÖRT bot. ( nunn- 1934 (: Nunnörtsläktet). nunne- 1760 osv.) [C. nobilis anses ha odlats vid kloster under medeltiden]
växt av släktet Corydalis Vent.; äv. om bestämda arter av detta släkte. SAMZELIUS Blomst. 54 (
1760;
om Corydalis cava (Lin.) Schw. o. K).
2NatLiv 641 (
1931).
Västerb. 1938,
s. 56 (om Corydalis intermedia
(Lin.) P. M. E.). särsk. i vissa uttr. ss. beteckning för olika arter av nunneört; särsk.
a) gul nunneört, Corydalis lutea DC.
Krok o. Almquist Fl. 1: 124 (
1935).
[NUNNE-ÖRT.ssg 3.b]
b) (
†)
hål nunneört, Corydalis cava (Lin.) Schw. o. K.; jfr hål, adj.¹ 2 a. FRIES Ordb. (c.
1870: Håla Nunneörten).
c) liten nunneört, Corydalis intermedia (Lin.)
P. .
E. FRIES Ordb. (c.
1870: Lilla Nunneörten).
KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 55 (
1883).
d) sibirisk nunneört, Corydalis nobilis (Lin.) Pers. PRIES Ordb. (
c. 1870).
KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 55 (
1883).
e) stor nunneört, Corydalis solida (Curt.) Hook. Krok o. Almquist Fl. 1: 124 (1935). Anm. I TrädgT 1896,
nr 6, s. 2, samt
LYTTKENS Växtn. 974 (
1911) förekommer det till
nunne-ört bildade ordet nunne, om Corydalis Vent.
D
(
†):
–
NUNNEN-GLAS.
[jfr d. nonneglas; jfr äv. t. nonnenglas, medikamentsflaska av viss form]
stort dricksglas?; glaspokal? BoupptSthm 26/6
1678.
E
(
†):
–
NUNNO-GODS.
om (jorda)gods l. jordområde som tillhörde nunnekloster. G1R 8: 74 (
1532).
–
NUNNO-HANDEL.
( nunna- 1528. nunno- 1621) [NUNNO-HANDEL.ssg 1]
1) om köpenskap (med själamässor o. d.) bedriven av nunnor. OPETRI Clost. D
3 a (
1528).
[NUNNO-HANDEL.ssg 2]
2) om nunneliv; jfr handel, sbst.² ⁶. FORSIUS Fosz 141 (
1621).