ASFODILL aas¹fodil⁴, l. -fo- l. -få-, r.; best. -en; pl. -er. (
asfodill (-pho-) STIERNMAN Com. 4: 1129 1688;
i ssg),
MELIN Gr. lex. (
1845, under ἀσφοδέλινος):
ÖHRLANDER o.
LEFFLER (
1852). asfodil- (i ssg)
LIND (
1749, under
gold-wurtz). asfwodil(l)(i ssg)
RUDBECK Hort. bot. 12, 14 (1685). asfodel (as(z)pho-) RUDBECK Hort. bot. 66 1685; i ssg),
GUMÆLIUS Paasow (
1841, under ἀσφοδελώδης;
i ssg),
MEURMAN (
1846))
[jfr t. asphodil(l), eng. asphodel, ä. äfv. asphodill, fr. asphodèle, af lat. asphodilus. asphodelus, af gr. ἀσφόδελος, af obekant ursprung; formen på -ill torde utgå från ett senlat. *asphodillus, med -illus för -ilus på grund af anslutning till dimin. på -illus; jfr
MURRAY; jfr
AFODILL]
[ASFODILL 0]
(
numera föga br.)
== AFODILL 1. Asphodille .. asfodill, ört med morotlika rötter, hvaraf bröd göres. WIKFORSS (
1841)
MELIN Gr. lex. (
1845, under ἀσφοδέλινος).
ÖHRLANDER o. LEFFLER (
1852). Numera användes ordet vanl. i sin lat. l. gr. form; jfr: Asphodelus-ängar.
N. G. W. LAGERSTEDT i
NF 1: 1210 (
1876).
Asfodelosmattor. KRUHS Thomé 2: 600 (
1882).
Ssgr –
ASFODILL-ARTAD ¹⁰³~¹⁰, p. adj. GUMÆLIUS Passow (
1841, under ἀσφοδελώδης).
–
ASFODILL-LILIA. (
†)
om det till li] jeväxterna hörande släktet Hemerocallis Lin. RUDBECK Hort. bot. 66 (
1685).
–
ASFODILL-ROT ~². om de förr i medicinen använda rotknölarna af vissa arter af släktet Asphodelus; äfv. om själfva Växterna; jfr GUL-ROT, GULD-ROT. Asphodelus fœmina .. Guul heller blek Asfwodilroot heller guul root. RUDBECK Hort. bot. 14 (
1685).
STIERNMAN Com. 4: 1129 1688; i
apotekartaxa).
Gold-Wurtz .. asfodirrot, guld-rot. LIND (
1749).
ÖHRLANDER o. LEFFLER (
1852).