ARRE ar³e² (a'rre WESTE), r. l. m., äfv. n. (n. FRIES Ordb. (c. 1870), SAOB (1870), Rebau Naturh. 2: 83 (1879)); best. -en, ss. n. -et. [af sv. dial. arre (bestyrkt från västerg., Österg., Smål. o. Hall.; jfr
HOF Dial. vestrog. (
1772),
RÄÄF Ydre 2: 5 (
1859;
angifvet ss. n.),
RIETZ 6,
BONDESON Hall. sagor 132 (
1880)), som väl förutsätter ett
*ardre, *aldre, utvidgning af sv. dial.
alder (Nld enl.
RIETZ 6; se
ALDER, sbst.¹),
arder (Nld enl.
RIETZ 6; jfr arder i
anm nedan); jfr för öfr.
ål (med s. k. tjockt
l Nke),
årr, f., (Boh. enl.
NILÉN Allmogem. i Sörb. 165 (
1879)), nor.
oldre, ordre, orre, orr, older, order, hvilka ansluta sig till det gm omljud uppkomma isl.
Qlr; se för öfr.
AL sbst.¹, Ss. n. kan
arre motsvara fnor.
alri, n.; jfr
ärre i
anm. nedan, äfvensom
ALE,
ALME,
ASPE]
[ARRE 0]
(
i sht i södra Sv.)
trädet Alnus incana Willd., gråal, alder; jfr HVIT-AL. LINNÉ Västg. 13 (
1747).
RETZIUS Fl. oec. 116 (
1806).
WAHLENBERG Fl. sv. 646 (
1826,
1833;
angifvet ss. småländskt). Arre eller
grå-al .., som sväfvande mellan busk- och trädväxt utgjorde en tät och reslig häck längs vägdikena
(i en trakt af Närke).
TÖRNEROS Bref 1: 381 (
1833).
ROTHSTEIN Byggn. 20 (
1856,
1875).
ARRHENIUS Jordbr. 3: 216 (
1862).
Arren eller Aldern .. är ett mindre, smärtare och i allmänhet rakare träd än Alen, med slät, gråaktig bark och vackrare, regelbundnare krona. NYMAN Fanerogamfl. 2: 269 (
1868).
Den buskiga Arren. BERG visingsö 17 (
1885). jfr: Hwijt Arre.
FRANCKENIUS Spec. E 1 b (1659). Till
arre ansluta sig följande närbesläktade o. likbetydande ord, som åtminstone numera knappast torde förekomma i riksspr.: 1:o arr.
[af sv. dial. arr]
LINDGREN Trädg. 5: 35 (
1874). 2:o arder.
[med afs. på etym. se ofvan]
G. WAHLENBERG i
Sv. bot. 595 (
1823). 3:o ard. (f.
ALMQVIST)
[samma ord som arder med förloradt (e)r]
WAHLENBERG Fl. sv. 646 (
1826,
1833;
angifvet ss. öst- o. västgötskt).
ALMQVIST 1842;
angifvet ss. sydsvenskt).
BJÖRKMAN (
1889). 4:o årre. (f.
LINNÉ)
[med afs. på etym. se ofvan]
LINNÉ Öl. 18 (
1745). 5:o ärre. (n.
PALMSTJERNA; r.
FISCHERSTRÖM 1: 34 (
1779))
[jfr nor.
erre, m.; sannol. motsv. isl.
elrir, m.,
elri, n. (särsk. vanligt i nor. ortnamn), hvilka äro afl. af det ord som ligger till grund för
AL, sbst.¹, isl.
Qlr]
(
1749).
BOIJE Landth. 31 (
1756).
N. PALMSTJERNA i
VetAH 25: 217 m. fl. ställen (
1764).
ALLVIN Vista här. 36 (
1859). 6:o ärr.
[jfr nor. err, f.]
STRÖM Skogsh. 45 (
1822,
1846) 7:o ärd.
WAHLENBERG Fl. sv. 646 (
1826, 1833;
angifvet ss. öst- o. västgötskt).
RETZIUS Fl. oec. 117 (
1806).
–
ARRE-PLANTERING ~⁰²⁰. Huru många af våra .. sandfält kunde .. icke genom Arreplantering göras nyttige. Därs.
–
ARRE-STAM ~². Därs. 118.