NÄTTING nät³iŋ² l. (i vissa trakter) NÄTING nä³tiŋ², m. l. r.; best. -en; pl. -ar. ( nät- 1634 osv. nätt- (-e-) 1696 osv.)

[sv. dial. nätting, näting, neting; möjl. avledn. till NÄT sbst., åsyftande att nättingarna ofta påträffas i nät som utlagts för fångst av andra fiskar, vid vilka de sugit sig fast; jfr nor. dial. netjasild, mindre sill som hänger fast i nätmaskorna (o. som icke tillvaratages)]

[NÄTTING 0]

(i sht i Norrl. o. Finl.) den till rundmunnarna hörande fisken Petromyzon fluviatilis Lin., (flod)nejonöga; äv. koll. ÅngermDomb. 15/12 1634, fol. . ORUDBECK D. Y. (1696) i NordT 1898, s. 490. Gjorde en god aftonmåltid, hvari nätingarne spelte hufvudrolln. TOPELIUS Dagb. 1: 142 (1833). SvD(B) 1944, nr 249 s. 8. – särsk. i utvidgad anv., om nejonögonarten Petromyzon planeri Bloch.; i ssgn IGEL-NÄTTING.

Ssgr (i sht i Norrl. o. Finl.):

– NÄTTING-FISKE resp. NÄTING-, äv. NÄT(T)INGS-FISKE. i fisk. fångst med tinor o. mjärdar i strömmande vatten av uppvandrande nätting.

EKMAN NorrlJakt 395 (1910).

– NÄTTING-KASSE. fisk. jfr kasse, sbst.³ 3 a. EKMAN NorrlJakt 478 (1910)

– NÄTTING-LARV, m. l. r. zool. nättingens larv; jfr lin-ål. STUXBERG Fisk. 652 (1895).

– NÄTTING-MJÄRDE. ( nätting- 1910 osv. nättings- 1905) fisk. för fångst av nätting. FinEtnogrAtl. 25 (1905).

– NÄTTING-RYSSJA. fisk. jfr -mjärde. Västerb. 1926, s. 222.

– NÄTTING-SLÄKTE(T). zool. det till rundmunnarna hörande fisksläktet Petromyzon Lin. (till vilket bl. a. nättingen hör). SkandFisk. 120 (1840).

– NÄTTING-STOCK. ( nätting 1908 osv. nättinge- 1636. nättings- 1740) fisk. ett slags tina (mjärde) helt av trä (bräder) för fångst av nätting. ÅngermDomb. 10/12 1636, fol. . VetAH 1740, s. 426.

– NÄTTING-TINA, r. l. f. fisk. jfr -mjärde. EKMAN NorrlJakt 478 (1910).

(†):

– NÄTTINGE-STOCK, se A.