– (III 1, 4 a)OMBÖJA, -ning. 1) böja (ngt) så att det helt l. delvis befinner sig (omkring ngt)l., allmännare, så att det bildar en båge o. d. KEMPE Graanen 102 (1675). Locket, som medelst bläckets omböjning fästes på Dosan. TÖRNGREN Artill. 2:50 (1795). En glaskolf med omböjd hals. STRINDBERG SvÖ 2:109 (1883). SFS 1919, s. 327. 2) (numera föga br.) bildl., med mer l. mindre bastrakt obj.: vrida (i annan riktning); förr äv.: förändra, (för)vränga; jfr om, prep. o. adv. III 7. Dhen rätten wäl omböya kan, han blijr nw snart en rijker man. GRUBB 104 (1665). Att nattvardens ursprungliga mening omböjes i lagisk riktning. Sv TeolKv. 1946, s. 227.

– omböjnings-ställe. (i sht i fackspr.) ställe där ngt böjer l. kreker sig. AUERBACH (1913). Vanligaste sätet för svulstbildningar (i tarmen) är kolon, speciellt vid dess omböjningsställen. 2 NF 28:485 (1918).

– (I 1)OMBÖLJA v. (i ppoesi l. vitter stil) bölja kring (ngn l. ngt); ofta mer l. mindre oeg. l. bildl. Skinande former, i sommarens fläkt / Omböljas af gazers förrädiska drägt. STAGNELIUS (SVS) 1:329 (c. 1815). En vild bergsudde.., omböljad af bränningarnas skum. PT 1898, nr 39 A, s. 3. MARTINSON Kvinn. 47 1933; bildl.).

– (III 7)OMDANA -else ((†) EKBLAD), -ing (LBÄ 5- 6: 49 (1797: omdaningsförsök), RYDQVIST SSL 1:139 (1850). osv.); -are (RYDBERG RomD 112 (1874, 1877) osv.) (i sht i skriftspr. l. i vitter stil) ombilda l. omgestalta (ngt); förvandla l. föändra l. göra om (ngt till ngt); i pass. äv. med intr. bet.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. EKBLAD 128 (1764: Omdanelse). Likasom sjelfva folkstammen, under tidernas lopp, växer ut och omdanas, måste (osv.). FörslACivLag 1826, Motiv. 3:1Förändringar och omdaningar, som jordytan under tidernas lopp varit underkastad. 3 SvLäkSh 1:396 (1866)l En hel nation kan fullkomligt omdanaas genom en genial individs suggestion. 3 SAH 50:358 (1940).

– omdanings-arbete. Verd. 1890, s. 240.

– omdanings-försök. LBÄ 5- 6:49 (1797).

– omdanings-period. Ymer 1938, s. 155.

– omdanings-process. AntT 4:96 (1872).

– omdanings-skede.

– omdanings-tid. UpplFmT 37:10 (1922).

– omdanings-värk. n. SAOL (1900). Motståndet mot (tsar) Peters omdaningsverk. LfF 1910, s. 57.

– OMDANSA, -ning. 1) (i poesi l. vitter stil) till I 1, 2 a: dansa runt omkring (ngn); äv. oeg. o. bildl. PoetK 1813, Suppl. s. 276 (bildl.). Snart från en klippa Siaren vi sågo, / Omdansad af Bacchanter närmas staden. STAGENLIUS (SVS) 4:278 (1822). ARWIDSSON Dahlgren VI (1847). 2) (numera mindre br.) dans. till III 2 a o. b: svänga om i dans 8med ngn); dansa ett l. flera varv l. viss del av ett varv (med ngn); äv.: dansa ett l. flera varv på samma ställe; äv.: dansa i ring. FoF 1914, s. 96 (c. 1750: omdansning). Så gör bägge Paren Promenade upåt igen, och Omdansning hvaar med sin Moitie en hel Tour. WALCKE Dansk. 2:10 (1785). Leken slutas .. med en omdansning i ring. Sv Forns 3:173 (1842). Lekstug. 1:18 (1897).

– (III 7)OMDATERA, --ing. dater om (ngt). THOLANDER Ordl. (c. 1875). Fornv. 1939, s. 253 (: omdatering).

– omdaterings-försök.

– (I 25)OMDEBATTERA, -ing. (livligt, under framförande av skilda l. motsatta uppfattningar) debattera (ngt). RIBBING VarnFostr. 103 (1892). Öfverhufvudtaget äro inom språkvetenskapen få frågor mera omdebatterade .. än den om språkets förändring. FoU 16:14 (1903).

– (III 7)OMDEFINIERA, -ing. definiera (ngt) på nytt (på annnat sätt). ÖSTERGREN (cit. fr. 1921).

– (III 7)OMDEKORERA, -ing. dekorera om (ngt). meddSlöjdF 1890, s. 94. STIERNSTEDT Mitt 1:70 (1928: omdekorering).

– (III 7)OMDESTILLATION. omdestillering. TT 1871, s. 37.

– (III 7)OMDESTILLERA, -ing. ( -destill- 1747 osv. -distill- 1755–1872) destillera (ngt) på nytt. WALLERIUS Min. 221 (1747). Flera gånger omdestilleradt vatten. Sv Merc. 1762, s. 331. 2 NF 30:500 (1920).

– OMDIKA, -ning. 1) (numera knappast br.) till I 1, III 1: gräva diken runt om (ngt), kringdika. GADD Landtsk. 1.265 (1773). LINDFORS (1824). 2) till III 7: dika (ngt) på nytt, göra om dikningen av (ngt). MURBERG Försl SAOB (1791). WESTE (1807: Omdikning).

– (III 7)OMDIKTA, -ning; -are (RYDBERG Myt. 1: 141 (1886), A BRUNIUS hos ASPLUND o. SILFVERSTOLPE Vers 1:10 (1922)). gm diktning omgestalta (ett diktvärk); göra ämnet i (ett diktvärk) till föremål för förnyad o. omgestaltande diktning; äv.: översätta (ett på annat språk författat diktvärk) på ett fritt sätt (så att resultatet blir ett mer l. mindre självständigt diktvärk på det nya språket); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Eddasånger, omdiktade till folkvisor. WIESELGREN Sv SkL 2:428 (1834). Modernare omdiktningar af äldre stycken. SCHÜCK Sv LitH 375 (1888). Sagospelet Lycksalighetens ö, vari .. (Atterbom) omdiktat en gammal folksaga i nyromantisk anda. MJÖBERG Lb. 450 (1910). Fem dikter av Lenau i svensk omdiktning av Hjalmar Procopé. FinT 1925, !:106 (rubrik).

– (III 4 a)OMDIRIGERA, -ing. dirigera (trafik o. d.) åt annat håll l. i annan riktning.

– (I 25)OMDISKUTERA. jfr omdebattera. Det mycket omdiskuterade ämnet, huruvida sjöormen verkligen existerar. SödermLT 1894, nr 83, s. 3. Sv Folket 6:88 (1938).

– (I 1)OMDOFTA . (i poesi l. vitter stil) dofta l. sprida sin(a) doft(er) omkring (ngn l. ngt); äv. oeg. l. bildl. ADLERBETH æn 158 (1804). (Calderón är) en stor skald, som försätter oss från den prosaiska verkligheten in i en ny glänsande värld, där vi .. omdoftas av de härligaste blommor något folks poesi frambragt. SCHYBERGSON Estlander 48 (1916). jfr rosen-, viol-omdoftad.

– (II 6 III 7)OMDOP. förnyat dop, dop på nytt; äv. oeg. o. bildl. DÜBEN Lappl. 256 (1873). Det i somras beslutna omdop .., varigenom vårt norska broderlands huvudstad hödanefter skall heta Oslo, icke Kristiania. SvTidskr. 1925, s. 37.

– OMDRAGA, v.¹ -else (O PETRI Sacr. 19 b (1528: vmdragilse)). -ning (MURBERG Försl SAOB (1791)). ( om- 1534–1791. vm- 1528) (†) 1) till I 1, III 1: omge l. överdraga (ngt med ngt). Himmelen öfwer båren och stålperne wore omdragne medh swart sammet. RA II. 1:141 (1612). MURBERG Försl SAOB (1791). 2) till III 2 a: bringa (ett huul) att gå runt. RISINGH LandB 31 (1671). Hjulets omdragande. MURBERG Försl SAOB (1791). 3) till III 2 b: bära l. föra omkring (ngn l. ngt); äv. intr.: draga omkring (i ett land). Om Christi lekamen j brödhit skal settias j monstrancien eller vmdraghas j processe. O PETRI Sacr. 19 a (1528). Sv Tr. 4:156 (1534). PP GOTHUS Und. L 5 a (1590).