OKTOBER oktω⁴ber, r. l. m.; pl. (föga br.) -brar ⁰⁴⁰, stundom ⁰³² (MURBERG FörslSAOB (1791)) († -brer WESTE (1807)). (förr äv. oc-. -ber 1549 osv. -bor 1660. Anm. I ä. tid förekommer ordet med lat. böjningsänd. i gen. sg., t. ex.: Then 5 Octobris Anno 42. G1R 14: 277 (1542); jfr a. Vthi Octobris månat. SVART G1 75 (1561); jfr b. Then nijonde octobris dagh. HB 1: 116 (1629). MURBERG FörslSAOB (1791; i juridisk stil))

[fsv. october (Läk. 62); jfr t. oktober, eng. october, fr. octobre; av. lat. october, eg.: den åttonde (näml. månaden, räknat från mars, med vilken månad romarnas år urspr. började), avledn. av octo, åtta, etymologiskt identiskt med ÅTTA. Jfr DECEMBER, NOVEMBER]

den tionde månaden i året; jfr SLAKT-MÅNAD. En vacker oktober. I början, mitten, slutet av oktober. Ps. 1549, Kal. s. 10 b. Våra ynglingar sitta som flugor i oktober, då hela det öfriga Europa spritter af lif. SYLWAN FyrtiotStud. 246 (i handl. fr. 1848). Oktober blev grann och molnfri. LAGERLÖF Sten. 19 (1914). Oktober, de brusande floders regent. KARLFELDT Hösth. 7 (1927). – särsk.

[OKTOBER .a]

a) med ordningstal (l. adj. sista) ss. attribut betecknande viss dag i månaden. Thet möte på grentzen nu then 1 octob. derammat är. RA I. 3: 168 (1593; möjl. med avsedd lat. böjning). Kongl. May:tz .. Stadga .. Huru med Tiggiare .. förhållas skal. Daterad Stockholm den 21 October. (1698; i titel). För hyresgäst är f(ardag) antingen 1 april eller 1 okt. 3NF 7: 113 (1927).

[OKTOBER .b]

[efter förb. med lat. gen.; jfr anm. ovan]

attributivt, i uttr. oktober månad. Den kulna october månad. MURBERG FörslSAOB (1791).

[OKTOBER .c]

c) (i vitter stil, mera tillf.) bildl., om period av nedgång l. avmattning o. d., "höst"; särsk. om ngns (begynnande) ålderdom; jfr MAJ sbst.¹, d. BREMER Brev 2: 476 (1845). Hon var redan inne i sitt lifs Oktober. LUNDEGÅRD LaMouche 286 (1891).

– OKTOBER-AFTON.

SCHWARTZ Pos. 113 (1863).

– OKTOBER-DAG

ATTERBOM Minn. 131 (1817).

– OKTOBER-DIMMA, r. l. f. BROOCMAN Hush. 3: 72 (1736).

– OKTOBER-FET. (†) om kreatur: som har mycket gott hull (eg.: ss. i oktober efter sommarens o. höstens betesgång). EP 1792, nr 55, s. 2.

– OKTOBER-FLUGA om fluga som visar sig i oktober; i sht i jämförelser; jfr höst-fluga. Matta som Oktoberflugor. AJourn. 1813, nr 165, s. 4.

– OKTOBER-FLYTTNING flyttning (se d. o. 4 a) den första oktober (l. ngn av dagarna närmast omkring detta datum). LD 1900, nr 228, s. 2.

– OKTOBER-HÄFTE av tidskrift. KrigVAH 1840, s. 139.

– OKTOBER-KVÄLL. SPARRE Frizegl. 3: 158 (1832).

– OKTOBER-MANIFEST(ET).

[jfr t. oktobermanifest]

hist. om det av den ryske tsaren Nikolaus II utfärdade, den 30 oktober 1905 daterade manifest vari bl. a. duman tillerkändes rätt att deltaga i lagstiftningen. 2NF 20: 567 (1914).

– OKTOBER-MORGON. BACKMAN Dickens Pickw. 2: 389 (1871).

– OKTOBER-NATT C F DAHLGREN 2: 306 (1819).

– OKTOBER-REVOLUTION (EN).

[jfr t. oktoberrevolution; efter ry. oktjabrskaja revolutsija]

hist. den revolution i Ryssland i november (enl. den i Ryssland använda gamla stilen: oktober) 1917 varigm bolsjevikerna övertogo makten. 3NF (1931).

– OKTOBER-RUSK (ngt vard.)

– OKTOBER-RÄGN C F DAHLGREN 1: 90 (1825; dikttitel).

– OKTOBER-SKYMNING (i vitter stil) HANSSON Nott. 110 (1885).

– OKTOBER-STÄMNING (i vitter stil) V BENEDICTSSON (1885) hos LUNDEGÅRD Benedictsson 247.

Avledn.:

– OKTOBRIST ¹⁰⁴, m.||ig.

[jfr t. oktobrist, eng. octobrist, fr. octobriste; av ry. oktjabrist]

hist. anhängare av ett 1905 grundat ryskt politiskt parti, som erkände oktobermanifestet ss. grundval för Rysslands konstitution; i sht i pl. best., om detta parti. SvD(L) 1906, nr 96, s. 2.