© Svenska Akademien. SAOB spalt: O1077; tryckår: 1950
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
O- :
– ORAPPAD, p. adj. ¹
[till rappa, kalkslå, putsa]
om mur o. d.: icke beslagen med murbruk, icke rappad, icke putsad. KÖNIG Mec. 94 (1752) . Kyrkan (är) .. orappad utvändigt. UpplFmT 2: 21 (1872). Tre våningar i orappat tegel. HALLSTRÖM Händ. 31 (1927).
– ORAPPAD, p. adj. ² (o- 1524–1691. v- 1537–1544. oruppadh 1544)
[till rappa, roffa till sig]
(†) icke bortrövad l. fråntagen. OPETRI Tb. 18 (1524). The skulle låta blifwa the tompter orappade, som komma Nydala Closter till. HSH 21: 351 (1691).
– ORASERAD, p. adj. om byggnad o. d.: icke raserad l. riven. WIDEKINDI KrijgH 699 (1671) .
– ORASK. (numera bl. tillf.) om person: icke rask, svag. VERELIUS 302 (1681). HEIDENSTAM Folkung. 1: 150 (1905).
– ORASPAD, p. adj. icke raspad. FISCHERSTRÖM 3: 360 (1787). Färgträ, helt och oraspadt. SFS 1906, nr 38, s. 12.