OPERETT ω¹perät⁴ l. ωp¹-, äv. op¹-, vard. äv. ωprät⁴ l. op-, r. l. f.; best. -en; pl. -er. ( oper- 1792 osv. opr- 1885–1904, -ett (-ätt) 1802 osv. -ette 1792–1832) [jfr t. operette, eng. operetta, fr. opérette; av it. operetta, diminutivum av opera (se OPERA)]
[OPERETT 0]
mer l. mindre operamässig musik- pjäs med genomförd, enhetlig handling o. med komiskt, burleskt, sentimentalt l. romantiskt innehåll, i allm. med talad dialog o. vanl. med enklare, lättare musik än i operan; urspr. om en (og. kort) komisk opera (särsk. med taldialog); äv. om den speciella konstart som representeras av dylika teaterpjäser; motsatt dels: talpjäs, dels: opera, sångspel, revy. Spela operett. Ge, spela, uppföra en operett. På Svenska Comiska Theatern. I morgon Onsdag .. gifves: Bajocco och Serpilla, Operette i S Acter. SP 1792,
nr 2, s. 3.
Det hade (på 1870-talet) kommit en ny tid – den muntra, frivola operettens. HELLANDER Teat. 186 (
1898).
Franz Lehárs operett "Den glada änkan". SvD(A) 1907,
nr 22, s. 6.
WRANGEL Dikten 278 (
1912). –
j fr
FARS-,
WIENER-OPERETT.
Ssgr:
–
OPERETT-AKTIG,
adj. som har karak- tären av operett; Som liknar en operett l. så- dant son, förekommer 1 operetter; ofta ngt nedsättande, särsk. betecknande ngt ss. en aning uppstyltat l. löjligt l. värklighetsfrämmande. HEIDENSTAM Tank. 176(
1899) , Ett myller av rövare med operettaktigt utseende.
JENSEN Benson IpsR 87 (
1925).
–
OPERETT-BITEN,
p. adj. (
vard.)
som har ett mycket stort intresse för operett. SvD(A) 1931,
nr 80, s. 9.
–
OPERETT-DANSÖS.
dansös som dansar i baletten vid en operetteater. –
OPERETT-DIVA.
framstående ope. rettskådespelerska. VALLENTIN London 212 (
1912).
–
OPERETT-FILM.
musikfilm med musik o. innehåll från en operett l. motsvarande en operetts. BARTHEL Colón
166 (
1932).
–
OPERETT-FÖRESTÄLLNING ~⁰⁰²⁰.
–
OPERETT-KOMPOSITÖR.
kompositör som skriver operettmusik. –
OPERETT-KUNG.
kung i en operett; operettaktig kung. 2NF 18: 489 (
1912).
–
OPERETT-LAND.
operettaktigt land. SDS 1904,
nr 343 B,
s. 1 –
OPERETT-LIBRETT(O).
librett till en operett. –
OPERETT-MELODI.
melodi som ingår i en operett. BJÖRKMAN (
1889).
–
OPERETT-POTPURRI.
potpurri av melodier l. sånger ur en operett l. ur olika operetter. VALLENTIN London 142(
1912).
–
OPERETT-PRINS.
jfr -kung. BUERGEL Goodwin HHögh. 24 (
1925).
–
OPERETT-SCEN.
[OPERETT-SCEN.ssg 1]
1) om scenen på en operetteater; ofta metonymiskt för: operetteater. LAURIN 2Minn. 154 (
1930).
[OPERETT-SCEN.ssg 2]
2) scen i l. ur en operett. –
OPERETT-SKÅDESPELARE ~⁰⁰²⁰⁰. jfr -artist.
–
OPERETT-SKÅDESPELERSKA ~⁰⁰²⁰⁰. jfr
-artist.
–
OPERETT-STJÄRNA,
f.||(ig.). (vard.) framstående operettskådespelare l. (vanl.) operettskådespelerska. DAHLGREN Lyr. 80 (
1913) .
–
OPERETT-SÄLLSKAP ~⁰² l. ~²⁰. teatersällskap som spelar operett. –
OPERETT-TEATER.
teater på vilken det spelas operett; äv. om dylik teater ss. institution. DAHLGREN Theatr. 89 (
1866) .
–
OPERETT-TEXT.
== -librett(o). –
OPERETT-TRUPP.
== -sällskap. MÖRNE Katz VitMänn. 32 (
1928).