ORMBUNKE ωr³m~buŋ²ke, äv. (numera i sht koll. o. i vers) ORMBUNK ~buŋ²k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. ( orm- 1639 osv. orma- c. 1550–1762. orme- 1640–1682. -bunge- 1709,1727 (: Ormbungerot). -bunk 1640–1940. -bunka (-ck-, -gk-) 1639 – 1776. -bunke (-ck-) c. 1550 osv.) [sv. dial. ormbunke; av
ORM o.
BUNKE. Det är ovisst till vilken bet. av
ORM ordets första ssgsled ansluter sig. Rotstocken av vissa ormbunkar användas ss. medel mot inälvsmaskar (jfr
ORM 7); jfr dock d.
hugormekaal ss. namn på ormbunken Pteridium aquilinum (Lin.) Kuhn (
). I fråga om senare ssgsleden se
HESSELMAN MarLångh. 2, 34 (
1922,
1935)]
[ORMBUNKE 0]
växt tillhörande avdelningen Fili- cinæ, bräkenväxter, bland kärlkryptogamerna; ofta i inskränktare anv., om växt tillhörande ordningen Filicales, äv. kallade egentliga ormbunkar; särsk. om växt tillhörande familjen Polypodiaceæ; bot. äv. i vidsträcktare anv., om kärlkryptogamer över huvud, ormbunksväxter. IERICI Colerus 1: 265 (
c. 1645).
Ormbunka är .. et ödande ogräs af jord-musten. SERENIUS EngÅkerm. 49 (
1727).
Trädartade ormbunkar. FRIES Växtr. 61 (
1884).
Snår af törne, ormbunk, caprifol. ULLMAN Capr. 22 (
1905).
ASPLUND BrinnEld 79 (
1940).
jfr RAMSAY GeolGr. 284 (1909: fröormbunkar). – jfr
BLAD-,
BÄRGS-,
EK-,
KÄRR-,
STENKOLS-,
TRÄD-, VATTEN
-ORMBUNKE. – särsk.
om vissa arter bland ormbunkarna. [ORMBUNKE .a]
a) Polypodium vulgare Lin., stensöta. WAHLENBERG FlSv. 668 (
1826;
samman- fattande, om Polypodium vulgare o. vissa andra ormbunkar). ASFFlFXL.
4: 26 (
1915; fr. Åland).
[ORMBUNKE .b]
b) art av släktet Polystichum Roth, taggbräken. Hartman ExcFl. 164 (
1866).
SUNDÉN (
1888) .
[ORMBUNKE .c]
c) Dryopteris filix mas (Lin.) Schott (Polystichum filix mas (Lin.) Roth), träjon. 2LinkBiblH 4: 23 (
c. 1550).
EKBOHRN 1: 255 (
1868).
[ORMBUNKE .d]
d) Dryopteris spinulosa (O. F. Müll.) O. K., skogsbräken. THEDENIUS Skolherb. 83 (
1868)
ASFFlFXL. 4: 26 (
1915; fr. Åland).
[ORMBUNKE .e]
e) Athyrium filix femina (Lin.) Bernh., majbräken; äv. i uttr. finbladig ormbunke. LILJA SkånFl. 773 (1870: Finbladig Ormbunke). ASFFlF
XL. 4: 15 (
1915; fr. Åland).
[ORMBUNKE .f]
f) Pteridium aquili- num (Lin.) Kuhn (Pteris aquilina Lin.), örn- bräken. FRANCKENIUS Spec. C 1 b (
1638) . LINNE' Fl.
nr 843 (
1745)
ASFFlFXL. 4: 27 (
1915;
fr. Åland).
Ssgr:
A
:
–
ORMBUNK-SÅDD,
r. l. f. trädg. Den jord man använder till ormbunksådd. HbTrädg. 1: 34 (
1872).
B
(
†):
C
(
numera knappast br.)
:
VetAH 1817,
s. 53.
–
ORMBUNKE-OLJA,
r. l. f. ormbunksrotextrakt; jfr ormbunke c. BERLIN Farm. 2: 498 (
1851).
EKBOHRN 2: 101 (
1868) .
–
ORMBUNKE-VEGETATION, se D.
D
–
ORMBUNKS-ARTAD,
p. adj. ( -bunk- 1885–1934. -bunks- 1884–1934) FRIES Växtr. 251 (
1884).
Ormbunkartade fröväxter. VetAÅb. 1912,
s. 312.
–
ORMBUNKS-ASKA.
( -bunk- 1813. -bunke- 1788. -bunks- 1912 osv.) aska av ormbunkar, använd bl. a. vid tillvärk- ning av glas. RINMAN 1: 593 (
1788).
EIDEM ÄGlasH 85 (
1912).
–
ORMBUNKS-BLAD.
( -bunk- 1900–1923. -bunke- c. 1645–1892. -bunks- 1876 osv.) IERICI Colerus 1: 301 (
c. 1645).
–
ORMBUNKS-BLADIG.
( -bunk- 1934. -bunks- 1894 osv.) (
föga br.)
om växt: vars blad likna ormbunkarnas. MöllerPrisfört. 1894,
s. 23.
–
ORMBUNKS-GRÄS.
( -bunk- 1807. -bunka- c. 1645–1690. -bunke- 1727–1828. -bunks- 1754–1862) (
numera knappast br.)
ormbunke; i sht koll.; jfr gräs 3; särsk. om arten Pteridium aquilinum (Lin.) Kuhn (Pteris aquilina Lin.); jfr ormbunke f. IERICI Colerus 2: 144 (c. 1645).
STURZEN-BECKER 4: 112 (
1862).
–
ORMBUNKS-HED. (
tillf.)
bevuxen med ormbunkar. ATTERBOM LÖ 1: 39 (
1824).
–
ORMBUNKS-LIK,
adj. (-bunk- 1876. -bunks- 1893 osv.) Tredubbelt parbladiga, ormbunklika blad. HbTrädg. 6: 228 (1876) .
SVENSSON Kulturv. 624 (
1893).
–
ORMBUNKS-LIKNANDE,
p. adj. –
ORMBUNKS-PALM.
( -bunk- 1885. -bunks- 1891) (numera knappast br.)
bot. cykadé, kottpalm. LfF 1885,
s. 43.
STUXBZRG Haeckel 147 (
1891).
–
ORMBUNKS-RIK.
( -bunk- 1929. -bunks- 1934 osv.) Orm- bunkrika alkärr. ALMQUIST UpplVeg. 319 (
1929) .
–
ORMBUNKS-ROT.
( -bunk- 1835–1930. -bunke- 1698–1897. -bunks- 1759 osv.) Om rotstocken av vissa ormbunkar; särsk. om rotstocken av ormbunken Dryopteris filix mas (Lin.) Schott (Polystichum filix mas (Lin.) Roth), träjon, som användes som medel mot inälvsmaskar. ApotT 1698,
s. 63.
Ormbunkeroth .. är offta mächtig nog befunnen at dräpa then breda Matken. LINDESTOLPE Matk.
61 (
1714).
SVARTZ MatsmältnSj. 159 (
1932).
Ssgr (farm.):
–
ormbunksrot-extrakt, äv.
-rots-extrakt.
( -rot- 1897 osv. -rots- 1902) WRETLIND Läk. 5: 99 (1897). HEWE Välsign Växt. 141 (1939). -pulver. ( -rot-) (föga br.) pulveriserad ormbunksrot. KommentSvFarm. 943 (1905).
–
ORMBUNKS-SKOG.
( -bunk- 1894–1918. -bunke- 1841–1915. -bunks- 1921 osv.) [ORMBUNKS-SKOG.ssg 1]
1) (tillf.) under äldre geologiska perioder förekommande skog av trädartade ormbunkar.
Frey 1841,
s. 41.
RYDBERG 9: 344 (
1894).
[ORMBUNKS-SKOG.ssg 2]
2) skog i vilken markvege- tationen till stor del utgöres av ormbunkar. Fennia XLIII. 2: 7 (1921). [ORMBUNKS-SKOG.ssg 3]
3) oeg.: tätt ormbunks- bestånd; jfr -snår. HÖGBERG JesuBr. 2: 41 (
1915).
–
ORMBUNKS-SLÄKTE.
( -bunk- 1875–1906. -bunke- 1838) WIKSTRÖM Årsb VetA 1838, s. 47. Ett fossilt orm- bunkslägte.
NF 1: 395 (
1875).
–
ORMBUNKS-STAM.
om ovanjordisk stam på ombunke (i motsats till rotstock). ARESCHOUG LbBot. 350 (
1863).
–
ORMBUNKS-TRÄD.
( -bunk- 1845–1886. -bunke- 1778–1857. -bunks- 1900 osv.) trädartad ormbunke. SPARRMAN PVetA 1778, s. 11 Ymer 1940,
s. 21.
–
ORMBUNKS-VEGETATION.
(-bunke- 1843. -bunks- 1931 osv.) BotN 1843,
s. 28.
–
ORMBUNKS-VÄXT,
r. l. f. (-bunk- 1894–1913. -bunks- 1897 osv.) [ORMBUNKS-VÄXT.ssg 1]
1) bot. i pi., dels om kärlkryptogamer över huvud taget, dels om egentliga ormbunkar. NormFört.
40 (
1894).
FRIES SystBot. 239 (
1897; om
kärlkryptogamer). KROK o. ALMQUIST Fl. 2: 1 (
1898). SvUppslB (
1934;
om kärlkryptogamer). särsk.
( knap- past br.) i inskränktare anv., om växter tillhörande familjen Polypodiaceæ. LYTTKENS Växtn. 1565 (1913). [ORMBUNKS-VÄXT.ssg 2]
2) (
tillf.)
ormbunke. NoK 109: 123 (
1931).