ORGOR ωr³jωr² l. or³jor², stundom or³g- (o'rgo (g som [ORGOR .j]
j) WESTE;
å'rrjårr DALIN), sbst. pl. (
VarRerV 47 (
1538) osv.) ((†)
-ar (i ssg)
LUND- STRÖM LPGothus 1–2: 285 (i hand l. fr. 1630: orgarverket);
-er G1R 25: 576 (
1555) ,
MODIN Dikt. 82 (
1878;
i rim); best. orgona
BtÅboH l. 5: 41 (
1681) , orgonen
SWEDBERG SabbRo 1178 (
1681,
1712)). Anm. I
SCHRODERUS Dict. (
c. 1635) anföres singularen orga ss. uppslagsord.
[fsv.
orgha, vanl.
orghor, pl.; jfr fd.
orghe, orghen, ä. d.
orghe(r), orghen, nor. landsm.
orga, fvn.
organ, fr.
orgne; av kyrkolat.
organum, särsk. i
pl.-formen organa (se
ORGANOR o.
ORGANUM). Beträffande anv. av
pl.-form jfr ä. eng.
organs, fr.
orgues]
[ORGOR 1]
1) (
numera bl. arkaiserande,
i sht i vitter stil)
orgel. Spela på, förr äv. i orgor, äv. (med syftning på äldre spelsätt) slå på orgor [jfr ä. t. die orgel schlagen]
. VarRer V 47 (1538). Bleff be- slutidh, att Byrge smed skall tröda (dvs. trampa) årgerne ett åår omkring. VadstÄTb. 1: 106 (
1585).
(Vid kröningshögtiden) sungo discantatores, spelades i orgor och trumpeter, at thet var lust at höra.
RA I. 3: 294 (
1594).
Organist, som slår på Orger. Linc. Eee 2 a (
1640).
Musiquen på Orgorne, eller med andre Instrumenter, måste intet så långt utdragas, at Församlingen ther af, i sin sång blifver hindrad. Kyrkol. 13: 2 (
1686).
Dofva orgors brus / Högtidligt vandrade i pelarhvalfven. STAGNELIUS (SVS) 4: 202 (
c. 1820).
Sebastian Bach, den störste som spelat på orgor. STRINDBERG Fagerv. 312 (
1902).
Och orgorna spelte Den blomster- tid. KARLFELDT Hösth. 80 (
1927). jfr
KAMMAR-,
VATTEN-,
VÄDER-ORGOR m. fl. – särsk.
[ORGOR 1.a]
a) (
†)
i uttr. orgorna gå o. d., det spelas på orgel. Som ingen af de 3 Stånden sig infunno .. gingo Orgorne en half timma. AllmTidn. 1772,
s. 125.
MURBERG FörslSAOB 6Bih. (
1791).
[ORGOR 1.b]
b) (
†)
i uttr. det går som orgor, det går lätt, jämnt o. oavbrutet. MURBERG FörslSAOB Bih. (
1791) .
[ORGOR 1.c]
c) bildl. Ja, när känslans klara orgor tona, / Lifvet är en öfversinnlig lust. HEDBORN 1: 79 (
1835) . Blott havet slog tungt sina orgor därtill i en flämtande fuga.
VÄRING Frost. 81 (
1926).
[ORGOR 1.c.slutet]
särsk. (
förr)
i uttr. stämma orgor, om lek, där de deltagande fingo sig tilldelade var o. en sin särskilda ton, som de hade att sjunga. SvForns. 3: 445 (
1842).
[ORGOR 1.d]
d) (
†)
över- gående i bet.: orgelspel. Biskoparna skole affskaffa vthur Kyrkiorne een sådan Music, hwar medh man anten vthi Orgorna, eller vthi Sången inmänger någet, thet som otuchtigt eller ohöfwe ligit är. SCHRODERUS Os.III. 2: 126 (
1635).
RUDBECK Bref 36 (
1664).
[ORGOR 2]
2) [jfr motsv. anv. i fr.]
(
†)
orgelläktare. Musicanterne wore på Orgorne. WIDEKINDI KrijgH 919 (
1671).
ANNERSTEDT UUH II. 2:356 (
cit. fr. 1698).
[ORGOR 3]
3) (
†)
== ORGEL-VÄRK 4. RÅLAMB 8: c 1 a (
1691).
[ORGOR 4]
4) (
i fackspr.)
om långa bjälkar l. stolpar som äro placerade i vertikalt läge. Tvenne standare, eller så kallade Orger, af fogade 12 tums bjelkar. RINMAN 1: 349 (
1788 :
i borrinrättning för kanonrör). jfr: Orger är et Vallonskt namn på en halfrund guten järnstolpe, som vid Vallonsmide står uprätt uti
smältare-härden. DENS. (
1789).
Ssgr (till
1):
A
(numera bl. arkaiserande, i fråga om ä. förh. l. i vitter stil):
–
ORG-ACKOMPANJEMANG. (
†)
orgelackompanjemang. VOGLER 2Lect. 1 (
1800).
–
ORG-BYGGARE.
( org- 1655–1940. orga- 1689. orge- 1647–1677. orgo- 1677) orgelbyggare. ConSAcAboP 1: 251 (1647). KyrkohÅ 1940, s. 84. Ssg:
–
ORG-BYGGNAD.
( org- 1773–1850. orge- c. 1745) (
†)
orgel- byggnad, orgel bygge. POLHEM Test. 114 (c. 1745).
DRAKE Töpfer 5 (
1850).
–
ORG-BÄLG, förr äv.
-BÄLGA , r. l. f. (org- 1738–1885. orge- 1670. orgo- 1662 – 63) orgelbälg. VDR 1662 – 63, s. 70
–
ORG-DRAGARE.
[jfr orgel-drejare]
(
†)
Om positivhalare. WALLENBERG (SVS)
1: 103 (
1769).
–
ORG-KONSERT. (
†)
orgelkonsert. DA
1793,
nr 274, s. 3.
VOGLER 1Lect. 6 (
1799).
–
ORG-KOR. (
†)
om platsen för orgeln, orgelläktare. DRAKE Töpfer 201 (
1850).
–
ORG-LEKARE.
( org- 1773. orga- 1787, 1791. orge- 1541–-c. 1580. orgo- 1528) (
†)
orgelspelare, organist; jfr orge-lek. OPETRI Tb. 225 (
1528).
2VittAH 2: 242 (
1787,
1791;
om medeltida förh.).
–
ORG-LÄKTARE.
( org- 1783–1871. orga- c. 1730. orge- 1690–1740) (
†) orgelläktare.
AbSvUndH 58: 106 (
1690).
LJUNGGREN Resa 38 (
1871).
–
ORG-MAKARE.
( org- 1739 --c. 1755. orge- 1547–1700) [fsv. orgho makare]
(
†)
orgelbyggare. G1R 18: 608 (
1547).
SCHULTZE Ordb. 2950 (
c. 1755).
–
ORG-PIPA,
r. l. f. (org- 1677–1851. orga- 1541. orge- 1576–1757. orgo- 1538) (†) = orgel-pipa 1. VarRerV 47 (
1538).
En förfärlig Jätte .. som böd mig vara välkommen med så grof röst, at jag mente mig höra den största orgpipan i Storkyrkan. DALIN Arg. 1: 300 (
1733,
1754).
EDLUND Årsb VetA 1851, s. 18 –
ORG-PUNKT. (
†)
orgelpunkt. ENVALLSSON 242 (
1802).
–
ORG-REGISTER. (
†)
orgel- register. LIND 1: 1239 (
1749).
–
ORG-SPEL.
( org- 1791–1862. orge- 1659–1753. orgo- 1566) (
†) orgelspel. Orgospeel .. holler man icke heller olijdeligit
j kyrkionne, ändock man och slijkt wäl kan ther vmbära.
LPETRI Kyrkiost. 64 b (
1566).
BAUCK 1MusH 47 (
1862).
–
ORG-SPELNING. (
†)
orgelspelning. VOGLER Org. 1: 19 (
1798).
–
ORG-STOL. (
†)
[jfr spelstol]
orgelbord. LINDBERG Beskr. 12 (
1873).
–
ORG-STÄMMA,
r. l. f. (
†)
orgelstämma. NORDFORSS (
1805).
DRAKE Töpfer 114 (
1850).
SvTyHlex. (1851, 1872). –
ORG-TON.
== orgel-ton 1; särsk. bildl. Lyssna än på djupa vallhorn och på humlans orgton än. CVASTRANDBERG 1: 318 (
1864).
–
ORG-TRAMPARE.
( org- 1687–1935. orge- 1666–1838. orgo- 1679) orgeltrampare. BtÅboH l. 5: 33 (
1679).
KARLFELDT FlBell. 34 (
1918).
KyrkohÅ 1935, s. 56 (om förh.
1673).
–
ORG-VÄRK,
n. (org- 1664–1935. orga- 1638. orgar- 1630. orge- 1547–1771. orger- 1667. orgo- 1561–1596) 1) orgelvärk (se d. o. 1), orgel. G1R 18: 653 (1547). Orgwerk är det fullkomligaste ibland alla Instrumenter. HÜLPHERS Mus. 302 (
1773).
Jag fattar nästan ingenting af predikningarne; deremot gör det mig så godt att höra orgverket. ALMQVIST DrJ 436 (
1834).
Handbok om Orgverket. LINDBERG (
1850;
boktitel).
KARLFELDT Hösth. 137 (
1927).
KyrkohÅ 1935, s. 49. jfr
kyrko-orgvärk.
[ORGLA-VÄRK.ssg 2]
2) (
†) orgelläktare; jfr orgor 2.
ANNERSTEDT UUH II. 2: 356 (i handl. fr. 1698).
Min k. hustru med vår son Albrecht .. stod på gamla org-vercket, at beskoda acten (dvs. doktorspromotionen i domkyrkan). SWEDBERG Lefv. 521 (
1729).
[ORGLA-VÄRK.ssg 3]
3) (
†)
i uttr. koral- liskt orgvärk, om orgelkoraller; jfr orgel-värk 3. WALLERIUS Min. 345 (
1747).
[ORGLA-VÄRK.ssg 4]
4) (
†)
== orgel-värk 4. STURTZENBECHER (
1805).
Ssgr (till org-värk 1, †):
–
orgvärks-konst.
orgelkonst (se d. o. 2). HÜLPHERS Mus. 149 (
1773).
–
orgvärks-stämma,
r. l. f. orgelstämma. HÜLPHERS Mus. 88 (
1773).
MECKLIN Beg- Tonk.
82 (
1802).
B
(
†):
–
ORGA-MÄSTARE.
( orga- 1787–1878 arkais.). orge- 1559–1716. orgo- 1569) [fsv. orghomästare]
[ORGA-MÄSTARE.ssg 1]
1) orgel- byggare. G1R 29: 116 (
1559).
KyrkohÅ 1935, s.
52 (
1637) .
[ORGA-MÄSTARE.ssg 2]
2) orgelspelare, organist. KKD 6: 355 (
1716;
trol. denna bet.).
2VittAH 2: 242 (
1787,
1791).
Hvarför komma icke bröderna i messan Orgamästaren väntar! STRINDBERG MOlof 16 (
1878).
C
(
†):
D
(† utom i
-lek):
–
ORGE-BÖSSA.
orgelbössa. LMil. 2: Föret. 19 b (
1765).
–
ORGE-LEK.
[fsv. orgho leker]
orgelspel; numera bl. (enst.) i pl. med viss anslutning till lek, sbst. OmPåfv. Förspr. 12 b (c. 1570).
I bruset af en psalm / från evinnerliga orgelekars värld. KARLFELDT FridLustg. 99 (
1901).
E
(
†):
F
(†: