PALISSAD pal¹isa⁴d, r. l. m. l. f.;
best. -en; pl. -er (RP 5: 208 (1635) osv.) ((†)
-rar NorrlS 1–6: 99 (1798).
( pales- (palles-) 1630 (: Palesade pinner) –1710 (: pallesaderade, p.pf). paliss- (pall-, -is-) 1635 osv. palliz- 1639–1679. palls- 1678. palz- 1702. -ad 1688 osv. -ade 1630 (: Palesade pinner), 1716–1868. -ader, pl. 1635 osv. -at(h) 1645–1710) [jfr t.
palisade, eng.
palisade; av fr.
palissade (l. span.
palizada); jfr prov.
palissada, it.
palizzata (varav de sv. formerna med -at); till det ord som föreligger i fr. (o. ffr.)
palis, pålvärk, avledn. av lat.
palus, påle (se
PÅLE). Jfr
PALISSERA]
[PALISSAD 1]
1) (
i sht om äldre l. utländska förh.)
till försvar l. skydd anlagt stängsel (särsk. förskansning l. stormhinder) bestående av en rad tämligen tätt intill varandra i marken nedgrävda (l. i sjöbottnen nedslagna l. i ett underlag av trä o. d. intappade l. fästa), i den fristående ändan till spetsade pålar; skansvärk av pålar; pålvärk; i pl. ofta svårt att skilja från 2. Pallisaderne kringh om Staden. HSH 5: 92 (
1644); möjl. till
2. Pallisader .. ära aff starcka Påhlar.
RÅLAMB 8: 56 (
1691).
Palissader kunna jämväl ingå i en sjöfästnings stängsellinier. NF (
1888); jfr
2. Att denna residensort för vida berömda ärkebiskopar
(dvs. Lund på 1100-talet) endast är befäst med en högst vanlig palissad.
TurÅ 1942,
s. 172. jfr
RUST-,
SJÖ-,
STOCK-,
TVÄR-PALISSAD.
[PALISSAD 2]
2) (i sht om äldre l. utländska förh., numera mindre br.) påle avsedd för l. använd i palissad (i bet. 1); palissad- påle; skanspåle; stormpåle; vallnål; i pl. ofta svårt att skilja från 1. RP 5: 208 (
1635).
At af hwar gård framföres sex Palisader uthan Cronans bekostnad. RARP 6: 283 (
1656).
Palissader äro hvässade pålar af 3–4 m. längd. ZETHELIUS Fältarb. 54 (
1892).
SvUppslB (1934). [PALISSAD 3]
3) [jfr motsv. auv. i fr.]
(
†)
i utvidgad anv.: häck. Mollet Lustg. B 1 b (
1651).
EKBOHRN (1868).
[PALISSAD 4]
4) i bildl. anv. av 1 o. 2, om ngt som liknar l. påminner om palissad(er), l. (i sht i vitter stil) allmännare, om ngt som omger l. kringgärdar ngt ss. skydd l. försvar o. d.; förr äv.: skrank av (med varandra förbundna) pelare, kolonnad o. d. LejonkDr. 217 (
1688;
om kolonnad l. skrank).
(G. III:s) palladium säkerhetsacten
(omgavs) med nya pallisader.
HH XXV. 2: 180 (
1809).
Bland de henne (dvs. en baldrottning) omgifvande lefvande palisader, utmärkte sig både för sitt ansigte och sin resliga växt, en ung man. BLANCHE Tafl. 206 (
1845).
Underliga pallisader av torr vass. FUNCH Resk. 239 (
1928).
[PALISSAD 4.slutet]
särsk. (
föga br.)
bot. Palissadcell; i sht i pl. TurÅ 1900,
s. 75.
2NF 3: 620 (1904).
Ssgr (i allm. till
1): –
PALISSAD-ANLÄGGNING ~020. (i sht om äldre l. utländska förh.) vanl. konkret.
2NF 38: 864 (
1926;
konkret; om ä. förh.).
–
PALISSAD-BYGGNAD särsk.
etnogr. byggnad med palissadväggar. Fatab. 1930,
s. 143.
– (
1,
2)
PALISSAD-CELL.
[jfr t. palisadenzelle]
bot. cell i palissadvävnad.
1LUÅ XV. 2: nr 3, s.
29 (
1879).
–
PALISSAD-FÄSTE (
i sht förr)
av palissader skyddat fäste. SCHYBERGSON FinlH 1: 315 (
1887).
–
PALISSAD-GRAV (
i sht förr)
mil. med palissader försedd grav (se grav, sbst.¹ 2 b); jfr pål-grav. KrigVAT 1847,
s. 246. – (
jfr 1) –
PALISSAD-LINJE. (
i sht om äldre l. utländska förh.)
2NF 37: 272 (
1924; om ä. förh.).
–
PALISSAD-MASK; pl.
-ar. [jfr t. palisadenwurm, eng. palisade-worm]
zool. den i njurbäckenet hos vissa djur levande rundmasken Eustrongylus gigas Rud., som har palissadfor- migt anordnade papiller längs bägge sidolinjerna; äv. allmännare, om trådmask tillhörande familjen Strongylidæ. LEVERTIN Eschricht 1: 74 (
1858;
om E. gigas).
WRANGEL HbHästv. 957 (
1886;
om Sclerostomum equinum Duj.).
Den lilla pallisadmasken. VerdS 94: 19 (
1900;
om Anchylostomum duodenale Dubini).
BonnierKL 4: 1054 (
1924;
om Syngamus trachealis v. Sieb.).
–
PALISSAD-MUR (
numera föga br.)
bef. på gravbottnen kring en fästning uppförd, fristående mur utan skottgluggar, avsedd ss. stormhinder framför huvudvallen.
BUSCH Fästn. 8 (
1880).
3NF (
1931).
–
PALISSAD-PARENKYM [jfr t. palisadenparenchym]
bot. palissadvävnad. BotN 1874,
s. 1.
–
(jfr 2) PALISSAD-PINNE. (
†)
== -påle. HH 29: 195 (
1630).
–
(jfr 2) PALISSAD-PÅLE. (i sht om äldre l. utländska förh.) == palissad 2.
BJÖRKMAN (
1889).
SvUppslB 20: 1177 (
1934;
om ä. förh.).
– (
2)
PALISSAD-SKJUL.
(i sht förr) skjul för förvaring av palissadpålar. STÅHLSVERD 112 (
1755).
– (
2)
PALISSAD-STOCK. (i sht om äldre l. utländska förh.) jfr
-påle.
SUNDSTRÖM HjältSöderh. 91 (
1931;
om ä. förh. på Söderhavsöarna).
–
PALISSAD-STÄNGSEL. (
mera tillf.)
stängsel byggt ss. en palissad; äv. (i sht om äldre l. utländska förh.) om palissad. BtRiksdP 1901,
I. 1: nr 76, s. 13.
Almquist VärldH II. 2: 343 (
1931:
om ä. förh.).
–
PALISSAD-VÄGG [jfr t. palisadenwand]
etnogr. vägg bestående av i marken nedslagna plankor l. stavar (vilka upptill infogats i en bjälke). HantvB I. 6: 398 (
1938).
–
PALISSAD-VÄRK, n.
[jfr t. palisadenwerk]
(
i sht om äldre l. utländska förh.)
palissad (se d. o. 1), pålvärk. HALLENBERG Hist. 1: 314 (
1790).
–
PALISSAD-VÄVNAD.
[jfr t. palisadengewebe]
bot. i blad, fröskal o. d.: vävnad bestående av långsträckta, mer l. mindre cylindriska, intill varandra o. vinkelrätt l. snett mot bladets osv. yta ställda parenkymatiska celler (i ett l. flera skikt); jfr
-cell,
-parenkym. 1LUÅ X
V. 2: nr 3, s.
28 (
1879).
Avledn.:
–
PALISSADERA ,
v., -ing. [jfr t. palisadieren, fr. palissader]
[PALISSADERA.avl 1]
1) (i slit om äldre l. utländska förh.) till 1 o. 2. a) förse l. om giva l. befästa (ngt) med palissader l. pålvärk; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; äv. oeg. l. bildl.; jfr förpåla a. Skantzen som .. (fienden) hade i hasten rundt om kringh låtit Pallizadera. HSH 31: 347 (
1662).
GOSSELMAN SN Amer. 2: 133 (
1833;
bildl.).
Katete, en palissaderad och följaktligen rik by (i Afrika). ERIKSSON Afr. 159 (
1932).
jfr förpalissadera. särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: palissad (se d. o. 1); pålvärk. HA 7: 107 (
1720).
2NF 32: 795 (
1921;
om ä. förh.).
[PALISSADERA.avl 1.b]
b) (
numera knappast br.)
refl.: förskansa sig med palissader; jfr förpåla b. SWEBILIUS S G Helmfeldt P 1 a (
1678).
DALIN FrSvLex. 2: 219 (
1843).
[PALISSADERA.avl 2]
2) [jfr motsv. anv. i fr.]
(
†)
till 3: omgiva (ngt) med häckar; äv.: plantera (buskar o. d.) i häck. SvTrädgK 2: 50 (
1668).
EKBOHRN (
1868).