PALM pal⁴m, sbst.¹, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er³² (L. PAULINUS GOTHUS Pest. 38 a (1623) osv.) ( (†)
-ar Upp. 7: 9 (
NT 1526),
HEDENBORG Resa 1: 162 (
1843)).
[fsv. palmber, palmkvist, y. fsv. palma, palm (PMSkr. 347); jfr t. o. fr. palme, eng. palm; ytterst av lat. palma, utbredd hand, palmkvist, palm (benämningen syftar på bladens form); till en rot pel, pol, som också föreligger i FÄLT, PLAN, adj.]
[PALM.sbst1 1]
1) (i vitter stil samt i bibeln l. av bibeln påvärkat spr.) blad av palm (i bet. 2); särsk. dels med syftning på att man i antiken plägade ge segrare en palmkvist som äretecken, dels med syftning på det gamla judiska bruket att bära palmkvistar i händerna l. strö ut palmblad på vägar o. d. vid festliga tillfällen; särsk. i fråga om de palmkvistar som den judiska menigheten strödde i Jesu väg vid hans intåg i Jerusalem; ofta övergående i bet.: segertecken, äre- l. utmärkelsetecken, pris o. d.; särsk. i uttr. stå l. sitta o. d. med palmer i händerna, särsk.: triumfera. Upp. 7: 9 (
NT 1526).
Strö palmer på den stig, Der Herren nalkas dig. Ps. 1819,
51: 6.
Snart ditt Canaan skall hinnas, Kronan räckas, palmen vinnas. Därs. 210: 11.
(Nazisterna i Ungern o. Finland) hade stått med palmer i händerna, om det nazistiska barbariet besegrat ..
(försvararna av) den västerländska kulturen.
GHT 1945,
nr 29, s. 11.
Här satt .. (N. N.) med palmer i händerna. COLLINDER Rättsskand. 25 (
1951). – särsk. i vissa uttr. som syfta på palmkvisten ss. en symbol för segern; särsk.
ge, räcka, tillerkänna ngn palmen o. d., särsk.: beteckna l. erkänna ngn som den förnämste o. d. Han, hvilken ryckt palmen ur alla andras hand.
E BENZELIUS D. Y. (
1720) hos
HAGSTRÖM Herdam. 1: 126.
Att .. tillerkänna palmen åt Cicero. BERGQVIST o. KJEDERQVIST Ziegler 67 (
1898).
Lämna palmen ifrån sig. BENGTSSON Silv. 300 (
1931).
[PALM.sbst1 2]
2) växt tillhörande familjen Palmæ, vars arter ha en toppställd krona av skaftade, fjäderformigt l. handlikt delade blad. VocLib. avd. 11 (
1580;
möjl. till 1).
SCHEODERUS Dict. 98 (
1635). En skiön .. Lund .. utaf Palmar.
RUDBECK Atl. 1: 562 (
1679).
HASSELQUIST Resa 28 (
1750;
om dadelpalm). Så hett skiner solen på Nilvågen ner, / och palmerna ge ingen skugga mer.
TEGNÉR (WB) 2: 96 (
1812).
Våra hem prydde vi med palmer. NYBLOM Kvinna 198 (
1948). jfr
DADEL-,
KOKOS-,
OLJE-,
VAX-PALM. – särsk.
a) (
i vitter stil)
om palm ss. symbol för segern l. därigm vunnen fred o. d. (jfr 1). Fredsens Palmer. FRESE VerldslD 133 (
1717,
1726).
En .. (politisk byggnad) beskuggad af segerns palmer och fredens oliv. 2SAH 5: 108 (
1808).
JOHNSON Slutsp. 156 (
1937).
[PALM.sbst1 2.b]
b) (i fackspr.) i oeg. anv., om ett slags stillastående fyrvärkeripjäs i form av ett mer l. mindre palmliknande träd.
AHB 66: 135 (
1871).
[PALM.sbst1 3]
3) [jfr liknande anv. i d., nor., isl., t. o. eng.; blommande salixkvistar förekomma ofta i romersk-katolska kyrkor i st. f. palmkvistar på palmsöndagen (i sht i länder där palmer icke äro inhemska)]
(
i vissa trakter,
bygdemålsfärgat)
om (del av) träd l. buske tillhörande släktet Salix Lin. a) om salixkvist med (han)hängen; särsk. om sälgkvist; i sht i pl. OoB 1894,
s. 217. Sälgkvistar, som togos in palmsöndagen kallades palmer.
FoF 1938,
s. 153.
Anm. till
3 a. Sannol. avses i följande språkpr. sälgkvistar l. dyl.; jfr
etymologiska parentesen ovan. Palm vijes icke, ey heller brukes ther til at han skal hafva besynnerlig mact.
RA I. 1: 120 (
1529).
jfr O PETRI GudzOrdh D 4 a (
1528).
[PALM.sbst1 3.b]
b) (han)hänge på en salixkvist (i sht om sälghänge); i sht i pl. LINNÉ Fl. nr 900 (
1755).
Väderleken var i dag ej särdeles vårlik, och inga palmer torde varit synbara. TOPELIUS Dagb. 1: 198 (
1834).
CANNELIN (
1921). särsk. (
†)
handarb. oeg., om ett slags garnering (på klädesplagg) liknande ett hänge. KonstNyhMag. 4: 28 (
1822).
[PALM.sbst1 3.c]
c) (blommande) individ l. art av släktet Salix Lin.; i sht om S. caprea Lin., sälg. Bergv. 2: 207 (
1741).
LINNÉ Fl. nr 811 (
1745;
fr. Småland).
Sälg .. kallas .. (i Göteryd) Palm. HALLENBERG Hist. 1: 127 (
1790).
OoB 1896,
s. 14.
[PALM.sbst1 4]
4) [jfr motsv. anv. i d.]
(
†)
om visst mer l. mindre palmbladsliknande tecken på häst. Nu haar iag åther, en ungh skiön vagnhäst, med sina palmer. VDAkt. 1689,
nr 733.
[PALM.sbst1 5]
5) i l. elliptiskt för vissa ssgr. a) (
†)
elliptiskt för: palmsöndag. Torsdagh[e] n for palm. O PETRI Tb. 266 (
1529).
[PALM.sbst1 5.b]
b) ss. förled i ssgrna PALM-LÖRDAG, -MÅNDAG, -VECKA, -ÅSNA.
Ssgr (i allm. till
2): A
:
–
PALM-ALLÉ. (om utländska förh.)
BREMER NVerld. 3: 178 (
1854).
–
PALM-BLAD ( palm- 1776 osv. palme- 1675) [PALM-BLAD.ssg 1]
1) blad av palm. Amer. 32 (
1875).
[PALM-BLAD.ssg 2]
2) handel. i oeg. anv., om till kransbindning o. d. använda blad av vissa växter tillhörande familjen Cycadaceæ. FRIES SystBot. 228 (
1891).
– (
1)
PALM-DAG.
( palm- 1555 – 1645. palme- 1566) [fsv. palma dagher]
(
†)
palmsöndag. L PETRI 2Post. 203 b (
1555). Om Lögerdagen För PalmDag.
VinkällRSthm 1555. Thet betyder icke godt om Palmdagen kommer medh ondt Wäder.
I ERICI Colerus, 1: 47 (
1645).
–
PALM-EKORRE ~⁰²⁰. zool. den i sydöstra Asien inhemska ekorren Funambulus palmarum Lin. (som ansetts med förkärlek uppehålla sig i palmer). GRAVANDER Buffon 2: 124 (
1806).
–
PALM-FETT särsk.
(i sht handel.): fett från oljepalmens fruktkött; jfr -olja, ävensom kokos-fett. AHB 54: 20 (
1871).
–
PALM-GREN [y. fsv. palmgren (JMÖ 153)]
jfr -blad, -kvist. MÖLLER 1: 1079 (
1745).
–
PALM-GÅRD (med prägel av fackspr.; om utländska förh.) samling l. lund av (odlade) palmer. Cellarius 136 (
1699).
Att äga stora palmgårdar är en rikedom (i Persien). HEDIN Pol 1: 112 (
1911).
–
PALM-HONUNG (med prägel av fackspr.) till sirapskonsistens inkokt saft från stammen av vissa palmer, i sht den i Sydamerika inhemska palmen Jubaea spectabilis H.B.K. (honungspalm). B BERGIUS PVetA 1780,
1: 57 (i Algeriet). JÖNSSON Gagnv. 39 (
1910).
–
PALM-KAKA handel. foderkaka av frön av oljepalmen (från vilka palmkärnoljan avlägsnats); jfr palmkärnkaka,
palmolje-kaka.
SydsvD 1870,
nr 1, s. 4.
– (
1,
2)
PALM-KAPITÄL.
konst. (ett först i Främre orientens byggnadskonst förekommande) kapitäl med ornament av stiliserade palmblad.
NF 4: 224 (
1880).
–
PALM-KVIST ( palm- 1526 osv. palme- 1566 – 1700) [fsv. palma qvister, palmqvister]
== palm
1; jfr
-blad.
-gren.
Joh. 12: 13 (
NT 1526). särsk.
a) i sht
herald. samt
konst., om (stiliserad) avbildning av ett palmblad.
UGGLA Herald. 86 (
1746).
[PALM-KVIST.ssg 2.b]
b) (
†)
bildl., om älskad kvinna. WIVALLIUS Dikt. 55 (
1630).
Därs. 83 (
1631).
–
PALM-KÅL [PALM-KÅL.ssg 1]
1) (om förh. i (suh)tropiska länder) maträtt av knoppar l. späda blad av vissa palmer. SYNNERBERG (
1815).
JÖNSSON Gagnv. 39 (
1910).
jfr: Stammens öfra del innehåller en .. lös märg, hvaraf .. Palmkolen tillagas. Oldendorp 1: 196 (
1786).
[PALM-KÅL.ssg 2]
2) (
†)
bot. o.
trädg. palmträdkål.
MÜLLER FruktTräd. 218 (
1850).
HbTrädg. 6: 32 (
1876).
–
palmkärn-fett.
AHB 128: 31 (
1887).
–
palmkärn-mjöl.
(mjölliknande) massa bestående av oljepalmsfrön ur vilka palmkärnoljan avlägsnats. JUHLIN-DANNFELT (
1886).
–
palmkärn-olja,
r. l. f. pressad l. extraherad ur frön av (olje)palmer. (EKENBERG o.) LANDIN (
1894).
–
PALM-LILJA .
bot. o.
trädg. växt av det i Amerika inhemska släktet Yucca Lin., varav flera arter till stam o. blad likna palmer; särsk. om den äv. i Sverige odlade växten Y. filamentosa Lin.
HbTrädg. 7: 328 (
1883).
–
PALM-LJUS n. (
förr)
ljus (se ljus, sbst., 4 c) tillvärkat av (ett destillat av) fettsyror ingående i palmolja; jfr palmitin-ljus. ÅSTRAND (
1855).
NORDMANN BorgåBarn 34 (
1906;
om ä. förh.).
–
PALM-LUND.
( palm- 1816 osv. palme- 1821) (i sht i vitter stil) om dunge l. samling av palmer. PoetK 1816,
s. XIII.
–
(5 b) PALM-LÖRDAG.
( palm- 1521–1920. palme- (-æ-) 1585–1703) [y. fsv. palmalögerdag (SthmSkotteb.
2: 152 (1504)); jfr d. palmelørdag] (numera bl. arkaiserande, föga br.) lördagen före palmsöndagen; särsk. i obest. form, i sådana uttr. som han kom palmlördag, han kom på lördagen före palmsöndagen. Scriffuith i Henemora palm lögerdagb. G1R 1: 2 (
1521).
Om Wårfrudagh i Fastone faller i Dymbelwekan, tå skal han sättias tillbaka på Palm lögerdagh. KOF II. 2: 130 (
1655).
LINDERHOLM SvEvangB 350 (
1920).
–
PALM-LÖV (
numera föga br.)
(flik av) palmblad. H ASSELQUIST Resa 501 (
1752).
BREMER NVerld. 3: 128 (
1854).
–
PALM-MOSSA bot. mossan Climacium dendroides Web. et Mohr, vars grenar äro samlade i stjälkens topp.
Liljeblad Fl. 550 (
1816).
–
(5 b) PALM-MÅNDAG.
[fsv. palma manadagher, palmmanadagher]
(numera bl. arkaiserande, föga br.) måndagen efter palmsöndagen. ArbogaTb. 3: 361 (
1527).
LINDERHOLM SvEvangB 350 (
1920).
–
PALM-MÄRG (med prägel av fackspr.) jfr märg 3. NORDFORSS (
1805).
–
PALM-NÖT r. l. f. (med prägel av fackspr.) hård fruktkärna av vissa palmarter, i sht av oljepalmen; jfr
-kärna. NILSSON ÅrsbVetA 1831,
s. 4.
–
PALM-OLJA r. If. i sht handel. olja från frukter l. frön av palmer; numera i sht om olja från oljepalmens fruktkött. KANKEL Hemmersam 33 (1674). LINDERHOLM 1: 378 (
1802;
av bl. a. kokosnötter).
BOLIN VFöda 54 (
1933).
Ssg:
–
palmolje-kaka. (
numera föga br.)
handel. ==
palm-kaka.
NF 4: 1522 (
1881).
–
PALM-SAFT.
(med prägel av fackspr.) (sockerrik) vätska från stammen av (vissa) palmer. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1833,
s. 125.
–
PALM-SKOG ( palm- 1635 osv. palme- 1830) (om utländska förh.) SCHRODERUS Dict. 70 (1635).
–
PALM-SMÖR handel. (renad, smörliknande) palmolja. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1833,
s. 125.
–
PALM-SOCKER (med prägel av fackspr.) berett av palmsaft. WIKFORSS 2: 271 (
1804).
–
PALM-STAM . särsk.
bot. om den jämntjocka, oftast ogrenade o. med korta leder försedda stammen hos palmer o. trädartade ormbunkar.
PoetK 1817,
2: 43.
– (
1)
PALM-SÖNDAG ~²⁰ l. ~⁰². ( palm- 1522 osv. palme- 1525–1662) [fsv. palma sunnodagher, palmsunnodagher, motsv. dan. o. nor. palmesøndag, isl. palmsunnudagr, t. palmsonntag; efter mlat. dominica palmarum; med syftning på hur menigheten strödde palmkvistar i Jesu väg vid hans intåg i Jerusalem]
[PALM-SÖNDAG.ssg 1]
1) söndagen före påsk; särsk. (utom arkaiserande i sht i vissa trakter) i obest. form, i sådana uttr. som
han kom palmsöndag, han kom på palmsöndagen.
Scriffuit i Tuna PalmSöndagh (1522). G1R 1: 38 (
1522).
Blifwer Wädret Palme-Sondagh klart, / Tå får Kornet godh wäxt thet samma Åhr. Bondepract. B 1 b (
1662).
HELLERSTRÖM Liturg. 69 (
1932).
[PALM-SÖNDAG.ssg 2]
2) [anledn. till benämningen obekant]
(bygdemålsfärgat i Dalarne) i oeg. anv.: släde med plats för en person i sätet o. en bak på medarna; äv. dels om viss malmsläde, dels om vagn: "schäs". SvKulturb. 1–2:
53 (
1929).
Därs. 3–4: 52 (
1930).
–
PALM-TELNING särsk. (
†)
== -kvist. 3Mos. 23: 40 (
Bib. 1541).
SCHENBERG (
1739).
–
PALM-TJUV zool. den ostindiska eremitkräftan Birgus latro Hbst., som livnär sig på kokosnötter. STUXBERG (o. FLODERUS) 2: 250 (
1902).
–
PALM-TOPP.
KRUHS Jordkl. 2: 2 (
1882).
Jes. 9: 14 (öv. 1897;
äv. i Bib. 1917).
–
PALM-TRÄ ( palm- 1538 osv. palme- 1671 – 1690) [fsv. palmträ, palma trä, palm]
[PALM-TRÄ.ssg 1]
1) (
numera bl. ngn gg i pl. -trän)
till 1, 2, == -träd. VarRerV 57 (
1538).
Tiju lengd är lijk widh itt Palmträä. HögaV 7: 7 (Bib. 1541).
PALMBLAD Palæst. 65 (
1823).
jfr ÅSTRAND (
1855).
[PALM-TRÄ.ssg 2]
2) till 2: trä(virke) från palmstam(mar). TT 1897, K.
s. 68.
[PALM-TRÄ.ssg 3]
3) (
†)
till 3; om träd av släktet Salix Lin. l., inskränktare, om sälg. C EDMAN Bahusl. 50 (
1746).
– (
1,
2)
PALM-TRÄD.
( palm- 1675 osv. palme- 1667–1675) [fsv. palma trä, palmträ, palm]
(
numera bl. mera tillf.) palm.
BOLINUS Dagb. 28 (
1667).
Fornv. 1941,
s. 185.
Ssgr (numera föga br.):
–
palmträds-blad.
Fréville Söderh. 1: 235 (1776).
–
palmträds-kål.
(-träd-) trädg. högväxt bladkål med bladen samlade i toppen. HbTrädg. 2: 52 (
1872).
ELFVING Kulturv. 125 (
1895).
–
PALM-TVÅL. (
†)
ett slags tvål framställd av bl. a. palmolja.
BERZELIUS Kemi 4: 369 (
1827).
AHLMAN (
1872).
–
PALM-VAX handel. i sht om vax från (stammen l. bladen av) vissa palmer, i sht från Ceroxylon andicola Humb. et Bonpl. BERZELIUS Kemi 4: 322 (
1827).
–
(5 b) PALM-VECKA,
r. l. f. ( palm- 1650–1861. palme- 1666) [jfr d. palmeuge, t. palmwoche, ävensom fnor. palmsunnuvika]
(
†)
veckan mellan palmsöndagen o. påskdagen, påskveckan. RP 14: 453 (
1650).
Om palmewekan skär .. (trollpackan) stickor af stugutröskelen. BtFinlH 2: 272 (
1666).
ASScF 6: 113 (
1861).
–
PALM-VIDJA (enst., †) == -kvist. SCHEODERUS Os. 2: 32 (
1635).
–
PALM-VIN alkoholhaltig dryck beredd av saft som flyter ut, då man skär av l. gör snitt i blomkolvarna på vissa palmer; äv. om färsk sådan saft. KANKEL Hemmersam 36 (
1674).
VinkällR 1719,
s. 2.
Af Palmvin, i förening med ris och rörsocker destilleras Arrak. DÜBEN Vextr. 269 (
1841).
LbFolksk. 430 (
1868;
om nytappad saft).
Ymer 1925,
s. 180.
–
PALM-VIVEL entomol. skalbaggen Rhynchophorus palmarum Lin., vars larv angriper vissa palmer.
SCHEUTZ NatH 163 (
1848).
–
(5 b) PALM-ÅSNA.
[jfr t. palmesel]
(om förh. i romersk-katolska länder) en (på hjul rullande) åsna av trä som bär en kristusbild o. förs i procession på palmsöndagen. Weise 269 (
1697;
bildl.; t. orig.: Palm-Esel).
HELLERSTRÖM Liturg. 69 (
1932).
B
(
†):
– (
1)
PALME-VIGSEL.
(om romersk-katolska förh.) vigning av palm- l. salixkvistar o. d. på palmsöndagen. GIRS G1 104 (
1630).
Avledn.:
–
PALMA ,
v.¹ [sv. dial. palma]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) till 3; om vissa lövträd (särsk. sälg): få l. ha hängen. AntT VII. 2: 86 (
1883;
fr. Västergötl.).