ATTACK atak⁴, r. (m. LINDFORS (1815), DALIN (1850), LUNDELL); best. -en; pl. -er. [liksom t.
attacke, eng.
attack, af fr.
attaque, vbalsbst. till
attaquer (se
ATTACKERA), motsv. it.
attacco]
[ATTACK 1]
1) angrepp, anfall. – särsk.
[ATTACK 1.a]
a) om anfall med väpnad styrka, i sht med bibegrepp af snabbhet o. häftighet i utförandet; numera i sht om angrepp af beriden trupp. Oxenst. brefv. 8:13 (1627). SMOLL Fort. titelbl. (1693). Konung August .. ville afbida de Svenskas attaque på Fästningen NORDBERG 1:675 (
1740).
Vid Attaquen mot en förskantsad Armee. RICHARDSON Krigsvet. 2:275 (
1741).
Den attaquerade .. måste .. skilja en magt, på månge ställen, i synnerhet som han bör vänta en eller flere blinda attaqver. A. EHRENSVÄRD i VetAH 4:233 (
1743).
Attackens öfverlägsenhet öfver det passiva försvaret. LEFRÉN Förel. 1:242 (
1818).
Med dessa trupper kan man trotsa verlden, / Man väntar ej med dem attack, man gör. RUNEBERG 2:118 )1848). Ett krigsskepp, som går till attack.
FRÖDING N. dikt. 14 (
1894).
Attacken hade .. ridits för tidigt. KrigsvetAT 1898,
s. 235. (
Husar-)regementet (
står) .. uppstäldt, färdigt till attack.
ASA 1902,
nr 333, s. 2. jfr
FLANK-,
FLYGEL- ,
FRONT-,
KAVALLERI-ATTACK.
[ATTACK 1.b]
b) (
numera mindre br.)
i fråga om fäktning. Dessa attaquer verkställas då motståndaren ligger med (värj-)spetsen midt emellan mina ögon. F. WAHLFELT (1847) i Tidsk. i gymn. 2: 509; fjr ATTACKERA
1 b slutet.
[ATTACK 1.c]
c) i fråga om spel, i sht schack. Den fördelagtigaste Attaque sker med Bönder och Hästar. KÖNIGSTEDT schacksp. 28 (
1771).
[ATTACK 1.d]
d) [jfr fr. attaques (pl.) i motsv. anv.]
(
†)
bef. konkret: anfallsverk vid en belägring. När Fienden 3 attaquer föra kan. SMOLL Fort. 51 (
1693).
Fienden (kom) in mot Fästningen med 2:ne Attaquer. RICHARDSON Krigsvet. 3:458 (
1749).
[ATTACK 2]
2) mer l. mindre bildl. o. oeg.: angrepp, anfall.
Mygg, som göra städs attaquer. DALIN Vitt. 6:369 (
c. 1762). – särsk.
om angrepp i tal o. skrift. Attacken mot ministären vid dechargebetänkandets föredragning i första kammaren. DE GEER Minnen 2:169 (
1892).
[ATTACK 3]
3) anfall (af sjukdom o. d.); jfr ANFALL 3. P.J.BERGIUS i VetAH 23:14 (
1762; i fråga om gikt).
Grefvinnan fick på stund en ny attaque af gikten. LENNGREN 87 (
1796).
Nu har han sin attack igen och talar icke som om han vore riktigt slug. HAGBERG Shaksp. 11:334 (
1851).
Allt ifrån barndomen lider hon af nervösa attacker och konvulsioner. GADELIUS Tvångstankar 36 (
1896). – jfr
GRÅT-,
KVÄFNINGS-,
NERV-,
SJUKDOMS-,
SLAG-ATTACK.
[ATTACK 4]
4) [jfr fr. attaque d'une note]
tonk. ansättning (se d. o. II 2). Höjdtonerna äro väl preparerade med mjukhet och finhet i attacken. BEYER Sångunderv. 22 (1887). jfr
TON-ATTACK.
Ssgr Till samtliga här upptagna ssgt finnas motsvarigheter med
ANFALL ss. första led; dessa äro numera brukligare än ssgrna med
attack.
–
(1 a) ATTACK-ARTILLERI ⁰³~⁰¹⁰²] l. ~⁰⁰⁰². (Norrmännen lära) hafva ett attaque-artilleri, hvarmed de kunna tillfoga Göteborg en obotlig skada. ROSENSTEIN 3:357 (1788). ODHNER G.III 2:321 (
1896).
–
(1 c) ATTACK-DRAG ~². i fråga om schackspel. KINDBLAD (
1867).
–
(1 a) ATTACK-FRONT ~². RICHARDSON Krigsvet. 3:389 (
1749).
Svenske Generalerne .. förskansade de vigtigaste punkter på attackfronten. LERFÉN Förel. 2:96 (
1817).
–
ATTACK-STÄLLE ~²⁰. särsk. till 1 a: anfallspunkt. RICHARDSON Krigsvet. 3:421 (
1749).