PARAFFIN par¹afi⁴n, r. l. m. (BERLIN Vextehem. 172 (1835) osv.) l. n. (NISBETH (1869) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (om olika slag av paraffin, i sht i bet. 2) -er. ( -affin 1831 osv. -afin 1879–1934) [jfr t. o. eng.
paraffin, fr.
paraffine; av lat.
parum, föga, o.
affinis, besläktad (jfr
AFFINITET); benämningen given
1830 av ämnets upptäckare, den tyske vetenskapsmannen L.
REICHENBACH, med tanke på dess indifferenta natur]
[PARAFFIN 1]
1) en vaxlik, färglös l. vit, lukt- o. smaklös, kristallinisk blandning av kolväten tillhörande metanserien, med användning bl. a. ss. material vid ljustillvärkning o. ss. impregnerings- o. isoleringsmaterial. Flytande paraffin, särsk. om renad paraffinolja använd inom medicinen (ss. avföringsmedel). BERZELIUS ÅrsbVetA 1831,
s. 310.
Ljuset man på bordet sätter / Af genomskinlig Paraffin. SöndN 1866,
nr 23, s. 4. Flytande paraffin.
SvFarm. 208 (
1901).
STARCK Kemi 230 (
1931).
[PARAFFIN 2]
2) kem. i utvidgad anv., ss. sammanfattande benämning på samtliga kolväten tillhörande metanserien. BLOMSTRAND OrgKemi 16 (
1877).
SMITH OrgKemi 33 (
1938).
Ssgr (i allm. till
1):
–
PARAFFIN-BAD.
[jfr t. paraffinbad]
[PARAFFIN-BAD.ssg 1]
1) med. inpackning av kroppen i uppvärmd paraffin (använd ss. avmagringsmedel o. ss. botemedel mot reumatism o. d.). SvD(A) 1931,
nr 18, s. 19.
[PARAFFIN-BAD.ssg 2]
2) kem. , tekn. bad (se d. o. 1 c) av smält paraffin vari ett föremål nedsänkes för viss teknisk behandling. KrigVAH 1888,
s. 130.
–
PARAFFIN-BEHANDLING särsk.
med. medicinsk behandling med användande av paraffin. SvUppslB (
1934).
–
PARAFFIN-FABRIK för framställning av paraffin.
MosskT 1890,
s. 47.
– (
1,
2)
PARAFFIN-FATTIG.
kem. om ämne o. d.: fattig på paraffin.
– (
1,
2)
PARAFFIN-HALTIG.
kem.
–
PARAFFIN-HINNA,
r. l. f. hinna av paraffin (t. ex. på en ost). LAHT 1910,
s. 490.
–
PARAFFIN-INBÄDDNING ~⁰²⁰. (i fackspr.)
inbäddning (av preparat o. d.) i paraffin. ARESCHOUG Trop Växt. 114 (
1905).
–
PARAFFIN-KLÅDA [jfr t paraffinkrätze]
med. ett slags med klåda förbunden infiammation i huden, förekommande ss. yrkessjukdom hos arbetare i paraffinfabriker.
SJÖVALL Sjukd. 90 (
1924).
–
PARAFFIN-KRÄFTA r. l. f. [jfr t. paraffinkrebs]
med. en form av kräfta som förekommer ss. yrkessjukdom hos arbetare i paraffinfabriker.
2NF 15: 145 (
1911).
–
PARAFFIN-LJUS n. [jfr t. paraffinkerze, -licht, eng. paraffin candle]
jfr
ljus sbst.,
4 c. JernkA 1861,
s. 244.
–
PARAFFIN-MASSA tekn. vid destillation av bärgolja uppkommande massa, varav paraffin erhålles.
2NF 34: Suppl. 863 (
1923).
–
PARAFFIN-OLJA,
r. l. f. [jfr t. paraffinöl, eng. paraffin oil]
(i sht i fackspr.) om olika oljor som erhållas gm destillation av petroleum, brunkol l. andra kolväten, med l. utan tillsats av andra ämnen; särsk. dels om dylik olja, renad från främmande beståndsdelar o. använd inom medicinen (ss. avföringsmedel), flytande paraffin, dels om vissa
(i allm. trögflytande) smörjoljor, dels (
förr)
om fotogen.
LIEDBECK KemTekn. 907 (
1868).
LINDGREN Läkem. (
1902).
–
PARAFFIN-PAPPER [jfr eng. paraffin paper]
papper indränkt med paraffin. TT 1898, M.
s. 75.
–
PARAFFIN-SALVA r. l. f. [jfr t. paraffinsalbe]
farm. hudsalva beredd av paraffin, vax vismutsubnitrat m. m.
LINDGREN Läkem. (
1902).
–
PARAFFIN-SPRUTA r. l. f. för insprutning av paraffin under huden.
SvD 12/2
1928, Bil.
s. 1.
–
PARAFFIN-STICKA r. l. f. (
i fackspr.)
== -tändsticka. TT 1900, K.
s. 53.
–
PARAFFIN-TÄNDSTICKA ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. (i fackspr.)
tändsticka som före anbringandet av tändsatsen neddoppats i paraffin.
KatallndUtstSthm 1897,
s. 133.
–
PARAFFIN-UGN (
i fackspr.)
ugn för användning vid paraffininbäddning av preparat o. d.
BtRiksdP 1895, 8Hufvudtit.
s. 49.
–
PARAFFIN-VAX. vaxartad blandning av olika paraffiner.
HALLSTÉN o. LILIUS (
1896).
AHLGREN Atomkrig 61 (
1946).
–
PARAFFIN-ÖVERDRAG ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. jfr
-hinna.
Avledn.:
–
PARAFFINERA ,
v., -ing. i slit tekn. till
1: indränka l. överdraga l. bespruta (l. på annat sätt behandla) med paraffin.
LEUFVENMARK Vin. 2: 163 (
1870).
Ett paraffineradt papper. TT 1890,
s. 88.
Paraffinering av tändstickor. STARCK Kemi 230 (
1931).