PASSION paʃω⁴n, r. l. f. ((†) m. VDAkt. 1725, nr 440, LINDFORS (1824)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -er. ( passion (-sz-, -ssj-) 1582 osv. pastion 1708) [jfr t., eng. o. fr.
passion, ävensom mlt. o. holl.
passie; av lat.
passio (gen. -ōnis), till stammen i
passus, p. pf. av
pati, lida. – Jfr
KOMPASSION,
PASSIONAL,
PASSIONELL,
PASSIONERA,
PASSIONERAD,
PASSIONIST,
PASSIONLIG,
PASSIV, adj.,
PATIENS,
PATIENT]
[PASSION 1]
1) teol. Kristi lidande i samband med hans död på korset. PERICI Musæus 5: 34 a (
1582).
Kristi passion står för den kristna tron såsom ett renande världsfaktum. SÖDERBLOM UrRelH 58 (
1915). – särsk.
i utvidgad anv. a) (†) om berättelsen om Kristi lidande, Kristi lidandes historia, passionshistoria. I fastan läses (om söndagarna) passionen. ConsEcclAboP 19 (
1656).
BÆLTER Cerem. 280 (
1760).
jfr: När Hin håle Predikar Passionen, så är han illa troendes. GRUBB 595 (
1665).
b) mus. musikaliskt värk (oratorium l. dyl.) med text behandlande Kristi lidandes historia. HÖIJER (
1864).
MOBERG TonkHVästerl. 2: 56 (
1935).
jfr KORAL-, MOTETT-PASSION. c) konsthist. konstnärlig framställning med motiv från Kristi lidandes historia. UPMARK Lübke 720 (
1872).
[PASSION 1.d]
d) [efter t. motsvarighet; jfr mlt. mit ēnem de passien spelen]
(
†)
bildl., i uttr. spela passion med ngn, låta ngn undergå en plågsam l. skymfande behandling (liknande Kristi lidande o. död), (försöka) döda ngn, plåga l. skymfa ngn l. dyl.; jfr 3. Saul, Doegh, Ahitophel, Absalon och Simei haffue medh Dauid speelat Passion. LÆLIUS Bünting Res. 1: 130 (
1588).
Weise 210 (
1697).
[PASSION 2]
2) teol. om en martyrs o. d. lidande i samband med hans martyrdöd l. om framställningen därav. Perpetuas passion. SvTeolKv. 1933,
s. 371.
[PASSION 3]
3) (
†)
kroppsligt lidande (förorsakat av sjukdom o. d.), smärta, värk; äv. dels om (plågsam) sjukdom, dels om anfall av sjukdom l. värk l. smärtor. HSH 25: 313 (
1654).
(Hon) hade sina största passioner aff Magan, Miälten och (liv)Modren. HIÄRNE Suurbr. 192 (
1680).
De tvänne passioner af sten och podager. 2RARP 12: 21 (
1740).
2VittAH 9: 448 (
1804,
1811).
DALIN (
1855). jfr
BRÖST-,
GIKT-,
HUVUD-,
MAG-,
MJÄLT-,
MODER-,
NJUR-,
STEN-,
ÖGON-PASSION m. fl.
B om känslotillstånd o. d. [PASSION 4]
4) (
†)
sinnesrörelse, affekt, upprördhet; företrädesvis om olustbetonad affekt, förargelse, ovilja o. d.; jfr 5, 6, 7. Som dhe läte K. M:t förnimma huru Skattebönderne stå emot K. M:tz giorde Ordning .. togh K. M:t sådant opp icke uthan någen passion. RARP V. 1: 89 (
1652).
Passionens accent. HÖIJER 4: 46 (
1812).
CAVALLIN (
1876). – särsk.
[PASSION 4.a]
a) om lustbetonad affekt, glädje, "rörelse". De twänne prostarne inberättade .. de glädjande frukterna af A:s berömliga nit .. huru man "icke utan högsta passion" kunde höra de välsignelser, som socknefolket uttalade öfver sin prest. CAVALLIN Herdam. 2: 205 (
cit. fr. c. 1685). För sann Gudsfruchtan med Passion betrachtad här.
MGGYLLENSTIERNA (
1730) hos
BRENNER Dikt. 2: 160 (bet. icke fullt klar).
b) om omdöme om l. utfall mot ngn vilket har sin grund i ovilja mot honom. Att alla felande tydningar skulle tillsättias och hans passioner emot andra uthelyckas.
SCHÜCK WittA 3: 134 (
i hand l. fr. 1682).
[PASSION 5]
5) (
†)
förhållandet att man låter sig påvärkas i sitt omdöme l. sitt handlande av en viss (i sht olustbetonad) affektinställning gentemot ngn l. ngt; äv. närmande sig bet.: partiskhet. Döma vthan passion hwadh wij sij och höra. AOXENSTIERNA Bref 4: 485 (
1648).
Brors .. förtjenster omröras i förslaget (till matematikprofessuren) ganska legert, och med synbarlig passion. PORTHAN BrSamt. 1: 7 (
1774).
BIBERG 3: 17 (
1823).
[PASSION 6]
6) (
†)
känslotillstånd; stark känsla; lust; drift; jfr 4, 7. PALMCHRON SundhSp. 180 (
1642).
De aldrastörste passioner hos alla diur, är Lust och Hunger. KLING Spect. Ii 1 b (
1735).
Sorgen (är) en passion .. Deremot är saknaden en vis och stilla känsla. KELLGREN (SVS) 5: 6 (
1785,
1796).
Svartsjukan är ju den mest egoistiska af alla passioner. VASENIUS Världsb. 86 (
1900).
[PASSION 7]
7) lidelse; lidelsefullt intresse l. begär, våldsam entusiasm l. kärlek; i ä. ex. stundom svårt att skilja från
4 l.
6. Utan passion för en sak tröttnar man uppå halfva vägen. HÖPKEN 2: 164 (
1750).
Passion .. kallas hvar och en herrskande känsla, såsom herrskande. THORILD (SVS) 1: 53 (
1781).
Noriges kustboer älska hafvet med passion. PALMBLAD Norige 69 (
1846).
(Den patetiska tron) griper mina känslor, och den kan ta sig uttryck i passion och regera mitt beteende. HEDENIUS TroV 44 (
1949). jfr
SAMLAR-,
SPEL-PASSION. – särsk.
a) sexuell lidelse, lidelsefull kärlek.
(Josef) stridde .. / Moot Sinnens Passion.
ACHRELIUS Jos. B 2 b (
1692).
För en del är kärleken blott en vild hejdlös passion. CARLÉN Köpm. 2: 330 (
1860).
Marias uppflammande passion för Bothwell. GRIMBERG VärldH 9: 373 (
1940).
jfr KÄRLEKS-PASSION. [PASSION 7.b]
b) (numera bl. tillf.) i uttr. passion (för) att göra ngt, stark l. våldsam lust att göra ngt. Konungens passion att fortsätta kriget. SvRiksd. 1719–72, Bih. s. 230 (
1719).
Alla ha nu gripits af en fullkomlig passion för att dansa polka. Solnedg. 1: 353 (
1844).
WIKNER Pred. 497 (
1881).
[PASSION 7.c]
c) konkret(are). α) om person som är föremål för ngns lidelsefulla kärlek. ANDERSSON (
1845).
Den lilla frun var hans stora passion för säsongen. LUNDEGÅRD Prom. 1: 35 (
1893).
β) om ngt som ngn omfattar med lidelsefullt intresse o. d. 2VittAH 10: 264 (
1812,
1816).
Musiken blev senare Gustav Philips stora passion. CASTRÉN Creutz 6 (
1917).
Ssgr (i allm. till 1; i sht kyrkl.):
A
(
†):
B
–
PASSIONS-ANDAKT ~⁰² l. ~²⁰. (i sht katolsk) andaktsstund under passionstiden; äv. om andaktsbok innohållande passionsbetraktelser. Passions-andackt. SPEGEL (
1680;
boktitel).
–
PASSIONS-BETRAKTELSE.
[jfr t. passionsbetrachtung]
religiös betraktelse över Kristi lidandes historia. SP 1792,
nr 32, s. 4.
Den heliga lidandesvägen. Passionsbetraktelser af W. Rudin. (1918; boktitel). –
(jfr 1 c) PASSIONS-BILD konst. om bild med motiv hämtat från Kristi lidandes historia. UPMARK Lübke 397 (
1872).
–
PASSIONS-BLOMMA r. l. f. [jfr t. passionsblume, eng. passion-flower, fr. fleur de la passion, ävensom det nylat. släktnamnet; jfr språkprovet från
1942 nedan]
bot. o.
trädg. växt av släktet Passiflora Lin., i sht arten Passiflora c(oe)rulea Lin., i Sv. odlad ss. prydnadsväxt; stundom med tanke enbart på blomman; jfr
kors-blomma 1 b,
grenadill 1. DAHLMAN Trädg. 182 (
1728).
Vi .. börja ana, hur namnet passionsblomma kommit till: blommans inre påminner starkt om korsfästelsens symboler. De tre märkena kunna tolkas som spikarna, ståndarknapparna som såren (osv.). PETERSÉN VänlFönst. 112 (
1942).
–
PASSIONS-BLOMSTER (
numera mindre br.)
bot. o.
trädg. ==
-blomma. Oldendorp 1: 198 (
1786).
HimHavJord 5: 119 (
1927).
–
PASSIONS-BOK;
pl. -böcker. andaktsbok med passionsbetraktelser.
SP 1792,
nr 68, s. 4.
– (
7)
PASSIONS-BROTT.
[jfr fr. crime passionel]
(
mera tillf.)
brott begånget under inflytande av en stark (sexuell) lidelse. SvD(B) 1927,
nr 193, s. 3.
–
PASSIONS-BÖN om vissa böner som läsas vid gudstjänster under passionstiden. Hb. 1811,
s. 37.
–
PASSIONS-DRAMA drama framställande Kristi lidandes historia; jfr -spel; äv. bildl. Minnet omskapar liksom i en trollspegel .. (Huysmans') gångna lefnadsöden till .. passionsdramer. LEVERTIN Diktare 205 (
1898).
MONTELIN VLittH 3: 8 (
1933).
–
PASSIONS-FRI.
( passion- 1835–1885. passions- 1828 osv.) [PASSIONS-FRI.ssg 1]
1) till 5: som icke låter sig påvärkas i sitt handlande l. omdöme av sina subjektiva känslor l. sin affektinställning gentemot ngn l. ngt; opartisk; numera bl. tillf., med nära anslutning till 2. Ett passionsfritt omdöme. BIBERG 1: III (
1828).
Genom sin alltid passionsfria hållning tillvann sig A(rmfelt) .. (de ryska kejsarnas) förtroende. 2NF 2: 29 (
1904).
ÖSTERGREN (
1934).
[PASSIONS-FRI.ssg 2]
2) till 7: lidelsefri; lugn, sansad. ALMQVIST Sätt. 13 (
1835). Lifvad af sitt ämne, så mycket hans passionsfria natur det tillät, iakttog han med lugn andras hänförelse.
CRUSENSTOLPE Ställn. 13: 139 (
1848).
SCHÜCK AllmLittH 1: 294 (
1919).
– (
7)
PASSIONS-FRIHET ~⁰² l. ~²⁰. ( passion- 1842. passions- 1852 osv.) lidelsefrihet, lugn, sans. ALMQVIST TreFr. 2: 143 (
1842).
– (
7)
PASSIONS-FULL. (passion-
1809–1852.
passions- 1819–1822)
[jfr eng. passionful]
(
†)
lidelsefull, passionerad. ELGSTRÖM Frunt. 43 (
1809).
Den passionfulla häftighet, som är det sydländska lynnet medfödd. KULLBERG Domaren 20 (
1842).
SvT 1852,
nr 169, s. 2.
– (
7)
PASSIONS-FULLHET. (
†)
lidelsefullhet. STURZEN-BECKER 1: 80 (
1845,
1861).
– (
7)
PASSIONS-FYLLD,
p. adj. ( passion- 1895. passions- 1904 osv.) fylld av lidelse; lidelsefull, passionerad. HILLMAN Palacio Valdés MoM 10 (
1895).
SvH 8: 73 (
1904).
–
PASSIONS-GUDSTJÄNST ~⁰² l. ~²⁰. gudstjänst (under passionstiden) till åminnelse av Kristi lidande. ÅbSvUndH I. 3: 35 (
1890).
–
PASSIONS-HISTORIA.
[jfr t. passionsgeschichte]
[PASSIONS-GUDSTJÄNST.ssg 1]
1) kyrkl. till 1: berättelse(n) om Kristi lidande i samband med hans död på korset (enligt evangelierna), Kristi lidandes historia; särsk. om den sammanställning (i sex akter) av evangeliernas berättelse som ingår i den sv. evangelieboken. GT 1788,
nr 109, s. 3.
SFS 1942,
s. 2003.
[PASSIONS-GUDSTJÄNST.ssg 2]
2) (
i vitter stil)
i bildl. anv. av 1: berättelse om ngns lidande, ngns lidandes historia; äv. övergående i bet.: lidande. STRINDBERG Påsk 56 (
1901).
De marter, som Polens folk under sin långa passionshistoria haft att utstå. 2NF 33: 741 (
1922).
[PASSIONS-GUDSTJÄNST.ssg 3]
3) (
tillf.)
till 7: kärlekshistoria. BERGMAN JoH 266 (
1926).
–
(jfr 1 b) PASSIONS-KANTAT.
mus. kantat med motiv från Kristi lidandes historia. BAUCK 1MusH 120 (
1862).
–
PASSIONS-KORS [jfr t. passionskreuz, eng. passion cross]
(
†)
latinskt kors (av samma utseende som det kors hade varpå Kristus led döden). NF 9: 75 (
1885).
Ekbohrn 2: 7 (
1904).
– (
7)
PASSIONS-LÖS.
( passion- 1829–1843. pas- 1818–1928) (
numera bl. tillf.)
== -fri 2. ATTERBOM FB 279 (
1818).
Hans lugna, passionslösa ansikte. LEWENHAUPT Lagrelius KinR 192 (
1928).
–
PASSIONS-LÖSHET ~⁰² l. ~²⁰. [PASSIONS-LÖSHET.ssg 1]
1) (
†)
till 5: förhållandet att ngn icke låter sig påvärkas i sitt omdöme l. handlande av sina subjektiva känslor l. av affektinställning gentemot ngn l. ngt; opartiskhet. HÖIJER 3: 217 (
1810).
Vi antaga alltid, att regeringen handlar .. med fullkomlig passionslöshet. SC 3: 1 (
1822).
SvLittFT 1834,
sp. 321.
[PASSIONS-LÖSHET.ssg 2]
2) (
numera bl. tillf.)
till 7: lidelsefrihet, lugn, sans. THOMANDER 2: 27 (
1829).
–
(jfr 1 b) PASSIONS-MUSIK.
[jfr t. passionsmusik]
mus. 2RARP 6: 130 (
1731).
–
PASSIONS-MYSTERIUM.
== -spel. 2NF 19: 127 (
1913).
–
(jfr 1 b) PASSIONS-ORATORIU M. mus. HÖIJER (
1864).
–
PASSIONS-PLANTA r. l. f. (
†)
passionsblomma, passionsväxt. BREMER G Verld. 4: 72 (
1861).
–
PASSIONS-PREDIKAN förr äv.
-PREDIKA,
r. l. f. [jfr t. passionspredigt]
(under passionstiden hållen) predikan över text hämtad ur passionshistorien. VDAkt. 1740,
nr 403. I morgon .. predikar Kongl. Hof-Predikanten Axelson Passions-Predikan i Slotts-Kyrkan.
DA 1771,
nr 35, s. 3.
–
PASSIONS-ROS, r. l. f. (
i vitter stil)
== -blomma; vanl. bildl. WIRSÉN Sång. 254 (
1884;
i bild).
HALLSTRÖM Purpur
198 (
1895;
bildl.).
–
PASSIONS-SPEL ( passion- 1900. passions- 1880 osv.) [jfr t. passionsspiel]
religiöst skådespel framställande scener ur Kristi lidandes historia. Passionsspelen i Oberammergau. MÖLLER LbMus. 47 (
1880).
–
PASSIONS-SÅNG. (
numera bl. tillf.)
sång med motiv från passionshistorien. ConsEcclAboP 409 (
1660).
GT 1788,
nr 52, s. 4.
–
PASSIONS-SÖNDAG(EN) ~²⁰(⁰) l. ~⁰²(⁰). [jfr t. passionssonntag, eng. passion sunday; jfr -tid]
femte söndagen i fastan. KyrkohÅ 1932,
s. 273.
–
PASSIONS-TAVLA konst. (altar)tavla med motiv från passionshistorien.
CORNELL Gotik. 302 (
1935).
–
PASSIONS-TEXT om passionshistorien använd ss. text för predikan l. för musikalisk komposition. ConsEcclAboP 30 (
1657).
JEANSON (o. RABE) 1: 180 (
1927).
–
PASSIONS-TID(EN) .
[jfr t. passionszeit, eng.passion-tide]
tiden omedelbart före påsk; fasta(n), fastlag(en). GT 1788,
nr 13, s. 4.
–
PASSIONS-VECKA(N) .
[jfr t. passionswoche, eng. passion-week]
(
numera mindre br.)
dymmelvecka(n), påskvecka(n), stilla vecka(n). HALL KultInt. 9 (
i handl. fr. 1630).
MÖLLER LbMus. 40 (
1880).
–
PASSIONS-VÄRKTYG §
~⁰², äv. ~²⁰. [jfr t. passionswerkzeug]
om de i passionshistorien omnämnda föremål som kommo till användning i samband med Kristi korsfästelse (kors, påle, törnekrona, spjut, gissel, hammare, spikar) o. som ofta brukas ss. symboler för Kristi lidande. NF (
1888).
–
PASSIONS-VÄXT bot. o.
trädg. jfr
-blomma.
SDS 1902,
nr 305, s. 4.