PARTERR partœr⁴, ngn gg -ä⁴r l. -œ⁴r partä'rr DALIN; jfr FRANZÉN Skald. 1: 355 (1824), där ordet rimmar med bär), r. l. m. ((†) n. Mollet Lustg. E 3 a (1651)); best. -en, äv. -n; pl. -er. ( parter 1773 (: parteren)– 1775 (: Partern, best.). parterr 1651 osv. parterre 1651–1925 (: Parterrebrottning). pater 1798. paterr 1798–1894. paterre 1762) 1) trädg. del av en trädgårdsanläggning som utmärkes av regelbunden stil o. strängt geometriska former o. som bildar en (vanl. horisontell) plan (ofta på en terrass); urspr. om en dylik anläggning som ligger närmast intill boningshuset o. i nivå med husets bottenvåning. Mollet Lustg. E 3 a (1651). En parterr för rosor. TT 1898, Byggn. s. 132. jfr BLOM-, BLOMSTER-PARTERR. 2) teat. viss del av en teatersalong; utom i fråga om ä. förh. numera bl. (föga br.) om den bakre delen av parketten (särsk. den rakt under första raden belägna delen); förr om hela den del av teatersalongen som (i motsättning till loger o. d.) utgjorde salongens golv (motsvarande det utrymme som numera upptages av parketten), vilken i äldre tid helt l. till en viss del saknade sittplatser (bl. hade "ståplatser"). SvTMusF 1919, s. 23 (1700). Trött var jag .. utaf .. att stå hela timmen der nere på Parterren. KEXÉL 1: 189 (1789). Hela parterren (i teatern) var full af studenter. MUNTHE Skizz. 65 (1888). BERGROTH FinlSv. 358 (1917). – särsk. a) (†) i uttr. stående, sittande parterr, om (del av) parterr utan resp. med sittplatser. Gick .. till spectaclet – satt på sittande parterr. TOPELIUS Dagb. 1: 9 (1832). Stående parterr. Därs. 151 (1833). LUNDIN StockhMinn. 1: 255 (1904). b) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., om den del av teaterpubliken som har sin plats på parterren; särsk. dels med tanke på parterren ss. plats för den mindre förnäma delen av publiken, dels allmännare, närmande sig bet.: (teater)publik(en). DALIN Vitt. 4: 130 (1740). Debutanten hade knappast öppnat munnen förrän hela parterren började storflina och hvissla. BLANCHE Bild. 3: 183 (1864). SYLWAN (o. Bing) 1: 213 (1910). 3) (numera bl. om utländska förh.) byggn. om den nedersta våningen (som ligger i nivå med markytan, omedelbart ovanför källaren) av en byggnad i flera våningar, bottenvåning, "nedre botten"; jfr PARTERE-VÅNING. Jern-, porcellain- och glasmagasinerna i parterren af Akademiens .. hus. SNELLMAN Tyskl. 358 (1842). 4) (i fackspr.) i vissa uttr. o. ssgr, ss. beteckning för att en kroppsrörelse l. ett akrobatiskt konststycke utföres på marken l. golvet; särsk. sport. i fråga om brottning varvid ena partnern intager knäliggande l. knäsittande utgångsläge. Grepp från parterr (i brottning). IdrIMar. 1935, s. 226. Anm. Med liknande bet. användes i sht förr det fr. adverbiella uttr. par terre. Grepp och parader, hvilka utföras par terre. IdrB 5: 36 (1907). LAURIN 2Minn. 148 (1930). IdrB 5: 43 (1907). AGRELL Tolstoj Kar. 2: 156 (1925). LINDFORS (1824).