PASTA pas³ta², r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. (i fackspr.) PAST pas⁴t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (i ä. tid äv. att hänföra till PASTA) ((†)
== (HovförtärSthm 1660, Verif. 1 a,
Därs. 1722 A, s. 1574)
). ( past 1722–1892. pasta 1775 osv.) [jfr d.
pasta, äv.
paste, mnl.
paste, past, t.
pasta, paste, eng.
paste, ffr.
paste (fr.
pâte), it.
pasta; av senlat.
pasta, av gr. πάστη, maträtt av hoprörda rester, l. πάστα, pl., korngröt, maträtt av ost o. mjöl, till πάσσειν, strö, utsprida. Jfr
IMPASTERA]
[PASTA 1]
1) kok. med socker hårt inkokad marmeladaktig massa av vissa frukter; särsk. om fastare o. ngt finare marmelad. Mos, past, ell Marmelad. DÜBEN Boileau Sat. 77 (
1722).
Pasta är blott en fastare och något finare marmelad, som erhålles genom starkare afdunstning eller hopkokning. HAGDAHL Kok. 1055 (
1879).
Af röda vinbär med mycket strösocker, kan man göra "pasta", tjänlig till dessert och i sjukdiet. 2NF 32: 623 (
1921). –jfr
APELSIN-,
CITRON-,
POMERANS-,
SMULTRON-,
ÄPPEL-PAST(A) m. fl.
Anm. Ordet förekommer tidigast i uttr.
past(a) de Genua, genuesisk pasta.
TullbSthm 17/7
1581.
HovförtärSthm 1658, Verif. 9.
[PASTA 2]
2) (
i fackspr.)
massa, framställd gm blandning av olika ingredienser, som i icke hårdnat tillstånd är degliknande, mjuk o. plastisk. (Kam- rarnas) golf är af den vanliga pastan som Neapolitanerne bruka til samma behof i sina hus.
VetAH 1775,
s. 338.
Riven till en tjock pasta i olja spelar krita en stor roll i form av kitt. HantvB I. 1: 43 (
1934).
(Slätt färgade tyger) få mönster påtryckt med en pasta, vilken innehåller färgförstörande kemikalier. Form 1941,
s. 140. jfr
FÄRG-,
GLAS-,
LÖD-PASTA – särsk.
a) kok. om mjuk massa som är tillredd av födoämnen (o. ingår i maträtt). En Past til Mandel-Miölk.
WARG 639 (
1755).
StKokb. 127 (
1940).
[PASTA 2.b]
b) om massa som är lämplig för avtryck av graverade stenar o. d.; äv. om dylikt avtryck. Vid pass halfftannat tusend paster, tagne på gamla pierres gravées. SCHÜCK VittA 5: 335 (
i handl. fr. 1771).
SYNNERBERG (
1815).
På en antik pasta uppreser .. (Amor) skrattande ett tropæum framför en blyg flicka. (CAVALLIN o.) LYSANDER 43 (
1854).
[PASTA 2.c]
c) (
†)
(past) konst. om stift framställt av färgpasta. Miniatursk. 82 (1784). d) farm. om salva med relativt fast konsistens; äv. om fast massa med tillsats av droger som är avsedd för invärtes bruk; numera vanl. ss. efterled i ssgr. OxBr. 11: 755 (
1640).
FORSHÆLL OrgPharm. 130 (
1836).
GENTZ Lindgren (
1930).
jfr ALTE(A)-, ARSENIK-, MANDEL-, ZINKOXID-PASTA m. fl. e) om mjuk sammansatt massa som är avsedd att utgnidas på huden ss. skönhetsmedel l. att tjänstgöra ss. rengöringsmedel o. d.; vanl. ss. efterled i ssgr. 2NF 25: 1384 (
1917).
Pastor, krämer, essenser och parfymer. SIWERTZ Sel. 2: 8 (
1920). jfr
NAGEL-,
TAND-PASTA m. fl.
Ssgr:
A
:
– (
1)
PAST-KOK.
kok. En för pastkoket passande mängd apelsinrasp.
GRAFSTRÖM Kond. 108 (
1892).
B