PASTEJ pastäj⁴, sbst.¹, förr äv.
POSTEJ,
sbst.¹, r. l. m. l. f. ((†) n.
RUDBECK Atl. 1: 647 (
1679),
STJERNSTOLPE Pope BortrHårl. 31 (
1819)
); best. -en ( ss. n. -et); pl. -er ( (†) (
WIVALLIUS Dikt. 75 (
1631),
GIESE Sprachm. 4–
5: 152 (
1731))); förr äv.
PASTEJA,
r. l. f.; pl. -or (Salé 108 (1664), KKD 5: 258 (1711)); förr äv.
PASTE (sannol. med tonvikt på senare stavelsen; jfr
LUCIDOR (SVS) 219 (
1672)), n.; pl.
== (
HovförtärSthm 1629, s. 242) l.
pasteer (
KryddRSthm 1559 A,
s. 53,
HovförtärSthm 11/5
1636 C, D (:
oxekiötpasteer)) l.
paster (sannol. med tonvikt på senare stavelsen,
HovförtärSthm 1619,
s. 193,
Därs. 3/5 1636 C, D); förr äv.
PASTI,
n.; förr äv.
PASTET,
r. l. f. l. n.; best. ( ss. n.) -et (EGERIN Kokb. 135 (1733)); pl. -er. ( bastej (-eij) 1557–1559. pastaj (-aij, -ay) 1755–1771. paste 1552 (: pastee panne), 1559 (: pasteer, pl.), 1624–1672. pastej (-ei, -eij) 1538 osv. pasteja (-ey-) 1740–1750. pastet (-ete) 1559–1765. pasti (-j, -ij, -) 1625 (: Pastiebagar), 1636 (: Oxtungepastÿ)–1695. posteer, pl. 1600. postej (på-, -eij, -ey, -äj) 1555 (: posteÿ melk)– 1862 (: hönspostei). påsteck 1570) [jfr ä. d.
pastej, pastet(e), poste(e)g, posteje, d.
postej; av mlt.
pasteide, posteide, posteie resp. mnl.
pasteide, pasteie, pastede, posteide resp. mht.
pastēte, pastede resp. t.
pastete; av ffr.
pastée (fr.
pâté; jfr eng.
pasty), till mlat.
pastare, knåda deg, till senlat.
pasta (se
PASTA)]
[PASTEJ.sbst1 0]
kok. bakvärk av smördeg som är avsett att förses med fyllning av (stuvat) kött av olika slag l. av fisk, skaldjur, frukter, ris o. d. (jämte kryddor); äv. om i form bakad färs, i sht av lever. Pastej på hare. Pastejer med fiskstuvning. Buljong med pastejer. VarRerV 28 (
1538).
Pasteyer med skogzfogler. BOLAVI 74 a (
1578).
Paste mått' vara mäd (ss. traktering på bröllopet) ok allahanda arter, / Konstskurne trind, aflång Prunell- ok Mandel-Tarter. LUCIDOR (SVS) 219 (
1672).
Champignoner och Murcklor göra Frikasie och Pastejer angenäma, på de Förnämas bord. CEGEDNER (1753) hos LINNÉ Skr. 2: 138. Ha! ett fat gudomliga pasteyer.
LEOPOLD 1: 465 (
1814).
HÖGSTEDT KokB 296 (
1920). jfr
ANK-,
ANSJOVIS-,
DUV-,
FISK-,
GÅSLEVER-,
GÄDD-,
HJORT-,
HUMMER-,
HÖNS-,
JÄRPER-,
KALOPS-,
KALVBRÄSS-,
KARUSSE-,
KYCKLING-,
LAX-,
LEVER-,
MOROTS-,
MOSAIK-,
MÄRG-,
OSTRON-,
SURKÅLS-,
VILT-,
ÅL-,
ÄPPEL-PASTEJ m. fl.
A
–
PASTEJ-BAGARE.
( pastej- 1561 osv. pasteje- 1610–1669. pasteer- 1576. paster- 1584. pastera- 1577) (numera nästan bl. om äldre l. utländska förh.) person som yrkesmässigt bakar pastejer; konditor. RR 17/2 1561. Hos PasteiBagaren Keppe .. är en Öfver-våning ledig at hyra. GT 1788, nr 68, s. 4. ÖDMAN VårD 1: 101 (1881, 1887; om utländska förh.).
Ssgr:
–
pastejbagar(e)-fylling l.
-fyllning . (
†)
om fyllning(en) i pastejer. Salé 149 (
1664).
EGERIN Kokb. 150 (
1733).
–
pastejbagar(e)-konst. (i sht om äldre l. utländska förh.) konst(en) att baka pastejer.
RÅLAMB 14: Föret. (
1690).
Ekbohrn 2: 135 (
1904).
–
PASTEJ-BAGERI (
i sht om äldre l. utländska förh.)
om inrättning l. lokal för pastejbakning; förr äv. abstr.: pastejbakning, konsten att baka pastejer. Glasera (tårtor) läras uthi Pastei-Bakeriet. RÅLAMB 14: 85 (
1690).
LdVBl. 1843,
nr 41, s. 4.
–
PASTEJ-BAKNING WESTE (
1807).
–
PASTEJ-BOTTEN.
[PASTEJ-BOTTEN.ssg 1]
1) om bottnen till en pastej. Giör Pastey-Botn af grann Deegh. RÅLAMB 14: 116 (
1690).
[PASTEJ-BOTTEN.ssg 2]
2) (
†)
om pastejform av metall. BoupptSthm 1686, s. 213 a (
1685).
–
PASTEJ-DEG ( pastej- 1690 osv. pasteje- 1664 – 1710) Salé 125 (1664). HÖGSTEDT KokB 296 (1920).
–
PASTEJ-FANA (
förr)
fana anbragt ss. prydnad på en pastej. KlädkamRSthm 1612 A, s. 36 a.
Därs. 1619 B,
s. 138 b.
–
PASTEJ-FAT fat för servering av pastejer; fat med pastejer. BoupptSthm 19/12
1670.
BLANCHE Bild. 4: 179 (
1865).
–
PASTEJ-FORM; pl.
-ar. forIn (jfr d. o.
II 1) för bakning av pastejer o. d.
HovförtärSthm 1687 A
s. 2095.
LANGLET Husm. 207 (
1883).
–
PASTEJ-MAKARE (
†)
== -bagare. L. PAULINUS GOTHUS MonPac. 781 (
1628).
–
PASTEJ-MJÖLK. (
förr)
maträtt som bestod av mjölk med pastejer. Såcker .. kom til posteÿ melk 2 Lodh. KryddRSthm 1555,
s. 26.
–
PASTEJ-PANNA (pastej- 1658–1945. pasteje- 1552 – 1710. paster- 1577) (förr) panna för beredning av pastejer. G1R 23: 185 (1552). En Pasteye-Panna medh låck på, och en Pijp på låcket giordt, så ångan kan gå ther igenom. Kockeb. A 2 b (
1650).
VALLERIA Hush. 38 (
1710).
KARLSON Ståt Vard. 601 (
1945;
om förh. på 1600-talet).
–
PASTEJ-SKORPA (
numera bl. tillf.)
om höljet av smördeg på en pastej. Salé 106 (
1664).
BERZELIUS Kemi 6: 786 (
1830).
–
PASTEJ-TERRIN (
förr)
terrin för pastejer. ExposSlöjdprodSthm 1847,
s. 29.
STRÅLE RörstrH Bil. 67 (
1879).
–
PASTEJ-UGN för bakning av pastejer. NORDFORSS (
1805).
Konditorn .. som då ännu sysslade vid pastejugn ocl4 karamellkittel. WARBURG Rydbg 1: 499 (
1900).
–
PASTEJ-VÄRK n., l.
-VÄRKE. (
†)
Om bakvärk som består av pastejer. Salé 95 (
1664).
DÄHNERT (
1746;
under Pastetenwerk).
B
(
†):
–
PASTEJE-HUS [jfr t. pastetenhaus]
om höljet av smördeg på en pastej. Salé 138 (
1664).
C
(
†):
D
(
†):
E
(
†):