PASTOR pas⁴tor l. ³², m.; best. -n (SvForns. 3: 394 (1842) osv.) l. (i sht i kanslispr.) == (HSH 6: 110 (1658), NILSSON FestdVard. 125 (1925; om ä. förh.)), äv. (numera bl. ngn gg, skämts.) -en -ω⁴ren (ABOLINUS Dagb. 7 (1675), NORDFORSS (1805)); pl. -er -ω⁴rer. Anm. I ä. tid förekommer ordet tämligen ofta med lat. böjning. MURENIUS AV 403 (1658: Pastoris), FörordnPrästerskUpbörd 1681, 5 (: utaff Pastoribus), SynodA 1: 628 (1797: pastores). [jfr d., t. o. eng.
pastor, fr.
pasteur; av lat.
pastor, herde, till
pascere, fodra, föda, besläktat med
FODER,
sbst¹ o. FÖDA, v. Jfr
KYRKOHERDE]
[PASTOR 1]
1) kyrkoherde; äv. om prästman som (i viss egenskap) är ställföreträdare för kyrkoherde; numera (utom i ssgr) bl. i lag- l. kanslispr. samt i titlarna vice pastor o. pastor primarius (se d. o.). G1R 5: 178 (
1528).
Vij (bjuda) edher .. ath I antan för:de her Peer för edher rätte kirchherre och pastor. Därs. 24: 492 (
1554).
Detta Magasins-Rådet sammankalle Pastor genom pålysning å predikstolen. PH 8: 46 (
1764).
En adjunkt, som reser ut till sin blifvande pastor, bör väl begifva sig dit några dagar innan han ämnar hålla sitt inträde i församlingen. ALMQVIST Kap. 4 (
1838).
Med pastor förstås i denna förordning, förutom kyrkoherde såväl komminister i annex- eller kapellförsamling med egen kyrkobokföring .., som ock ständig adjunkt, vilken erhållit domkapitlets förordnande att sköta kyrkobokföringen i .. särskilt kyrkobokföringsdistrikt. SFS 1933,
s. 15. jfr: En Kyrkoherde får namn af Hr Prost, Comministern heter Hr Pastor.
JournLTh 1813,
nr 56, s. 2 (
ss. exempel på seden att ge en högre titel än den riktiga). jfr
AMIRALITETS-,
KOM-,
VICE-PASTOR m. fl.
Anm. 1:o Ordet brukas i denna bet. i det lat. uttr. pastor loci, kyrkoherde på platsen (förkortat
p l.), vilket ännu användes t. ex. i prästbevis.
Anm. 2:o Om präst som hade för avsikt att avlägga pastoralexamen (o. således skaffa sig kompetens att bli kyrkoherde) användes förr det nylat.
pastorandus; pl.
pastorandi ÖDMANN Hågk. 104 (
1805;
uppl. 1918).
KyrkohÅ 1917,
s. 251 (
om förh. under 1700-talet).
[PASTOR 2]
2) i officiellt spr., Om präst som är anställd vid viss korporation, institution o. d.; i icke officiellt spr. allmännare, ss. titel för präster som icke äro kyrkoherdar. HENEL 1729 124 (
1730). Vid de Värfvade Regementer.., må en Pastor,
jämte en Prädikant vid hvarje Bataillon bibehållas. WALLQUIST EcclSaml. 5–
8: 4 (
1784).
".. Välkommen vördig Pastor, stig in!" – svarade Klockaren (den tillförordnade kapellpredikanten). ALMQVIST Kap. 20 (
1838).
Förste pastor och överlärare (vid centralfängelset på Långholmen). SvStatskal. 1939,
s. 207. -jfr
ARTILLERI-,
BATALJONS-,
BRUKS-,
DIAKON-,
DÖV-,
STUM-,
FARTYGS-,
FÄNGELSE-,
GARNISONS-,
LASA-,
RETTS-,
MILITÄR-,
REGEMENTS-,
SJÖMANS-,
SLOTTS-PASTOR m. fl.
[PASTOR 3]
3) om frikyrklig församlingsföreståndare l. predikant o. d. ProtMetodistÅrskonf. 1876,
s. 26.
DALIN Synon. 209 (
1925).
Ssgr (i allm. till
1):
–
PASTORS-ADJUNKT. extra ordinarie präst som tillfälligt anställes ss. kyrkoherdes personliga ämbetsbiträde; äv. oeg., om komministers biträde (komministeradjunkt) l. (förr) om ständig adjunkt; numera icke i officiellt spr.; jfr
pastorats-adjunkt.
DA 1793,
nr 237, s. 2.
BRANTING Förf 2: 491 (
1829;
efter handl. fr. 1764).
–
PASTORS-ARKIV (
om ä. förh.)
församlingsarkiv, kyrkoarkiv. (
1848).
MOBERG Utvandr. 114 (
1949).
– (
2)
PASTORS-BEFATTNING.
PT 1911, nr 5 B, s. 1.
[PASTORS-BESTÄLLNING.ssg 1]
1) (
†)
till 1: kyrkoherdebefattning. (RYDBERG o.) TEGNÉR Engelhardt 3: 71 (
1837).
[PASTORS-BESTÄLLNING.ssg 2]
2) (i kanslispr.) till 2: pastorsbefattning. BtRiksdP 1901, 8Hufvudtit
s. 350.
–
PASTORS-BETYG. (
†)
prästbevis. ,
nr 14, s. 2.
–
PASTORS-BOL. (
numera bl. i Finl.)
prästgård. (
1840) hos
AHO Soldan 35.
HAGSTRÖM Herdam. 1: 307 (
1897;
om ä. förh.).
–
PASTORS-BOSTÄLLE ~⁰²⁰. (i kanslispr.) kyrkoherdeboställe, prästgård. Pastor (dvs. kyrkoherden) i Sunne kommer att åtnjuta PastorsBostället derstädes. BRANTING Förf. 2: 447 (
1829;
efter handl. fr. 1814).
–
PASTORS-DIAKON titel för lekman som efter särskild utbildning tjänstgör ss. fast anställd medhjälpare i sv. kyrkans tjänst.
BtAllmKyrkomP 1926, 5: 1UtskBet.
nr 3, s. 7.
–
PASTORS-EXPEDITION.
kyrkoherdes (l. hans ställföreträdares) expedition för församlingsangelägenheter; särsk. om lokal för denna expedition. VDAkt. 1781,
nr 288.
Å betyg, som från pastorsexpedition utfärdas, må ej förekomma raderingar. SFS 1894,
nr 62, s. 15. De tre på pastorsexpeditionen hörde Vanteck skrapa av skorna på trappjärnet.
NILSSON HistFärs 223 (
1940).
–
PASTORS-GÅRD (
†)
prästgård. I Pastorsgårdens ladugårdshus. VexjöBl. 1837,
nr 49, s. 2.
BtRiksdP 1896, Saml. 1.
I. 2: nr 57, s. 20.
–
PASTORS-HUS [PASTORS-HUS.ssg 1]
1) till 1; om (bostadshuset i) prästgård; numera bl. om vissa kyrkoherdebostäder i Sthm. FEHRMAN Wingård 1: 27 (
cit. fr. 1822).
BLANCHE Tafl. 3: 20 (
1857).
Pastorshuset i Maria församling, S:t Paulsg. 10, Stockholm. ÖSTERGREN (
1934).
[PASTORS-HUS.ssg 2]
2) (tillf.) till
2; om bostadshus för pastor.
LUNDIN NSthm 576 (
1889;
på diakonissanstalt).
–
PASTORS-SYSSLA r. l. f. (
†)
kyrkoherdebefattning. De förslag, som til de nu lediga Pastors syslor komma at uprättas. VDAkt. 1751,
nr 52.
SvKrigCivCal. 1805,
s. 159.
–
PASTORS-TIONDE. (
förr)
tionde till kyrkoherde. WIDMARK Helsingl. 1: 81 (
1860).
LdVBl 1887,
nr 5, s. 1.
–
PASTORS-VAKANS. (
†)
vakans efter kyrkoherde. SvLittFT 1837,
sp. 180.
CAVALLIN Herdam. 1: 319 (
1854).
–
PASTORS-VÅRD. (
†)
om kyrkoherdes ämbetsutövning. At förtiga så mycket annat som Pastorsvården och Prostesyslan tilhörer.
VDAkt. 1781,
nr 588.
PALMBERG Hels. 828 (
1889).
–
PASTORS-ÄMBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. (i kanslispr.) kyrkoherdes ämbete; vanl. konkretare, om kyrkoherden (o. prästerskapet) i en församling i hans (dess) egenskap att vara en offentlig myndighet. Som Pastors Ämbetet vid Myresjö Pastorat .. är nu ledigt. VDAkt. 1785,
nr 308.
(Prästbevis skall) alltid vara försedt med vederbörande pastorsembetes sigill eller stämpel. SFS 1894,
nr 62, s. 16. särsk. (tillf. o. skämts.) om vederbörande person(er). Syndabekännelsen var redan läst och Epistlen desslikes, då pastorsembetet anlände.
AHNFELT StudM 1: 233 (
1857).
LUNDGREN MålAnt. 1: 94 (
1870;
i utvidgad anv., om romersk-katolska andliga).
Avledn.:
–
PASTORISSA ,
f. (
†)
till 1: kyrkoherdes fru. Förste kyrkiebänckien schall pastorissa hafua. HALL KultInt. 114 (
i handl. fr. 1642).
VDAkt. 1657,
nr 225 (
1651).
–
PASTORLIG paastω⁴rlig, adj. till 1, 2: prästerlig. CGLEOPOLD (1790) i 2Saml. 8: 85. I denna pastorliga verksamhet var Chydenius .. ingen modern frihetsifrare.
HT 1910,
2: 9.
–
PASTORSKA pastω³rska², äv. ⁰⁴⁰, f. ( -iska 1725. -ska 1737 osv.) (
numera utom i Finl. nästan bl. om ä. förh.)
till 1 o. 2: kyrkoherdes resp. pastors fru l. änka. VDAkt. 1725,
nr 365.
Pastorskan Hägglöfs Universal-Smörjelse. ÖgD 1896,
nr 292, s. 4.
NordTBB 1942,
s. 147.
FinT 1951,
1: 123. jfr
änkepastorska.