PETA pe³ta², v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.); jfr PET; PETERI (se avledn.). [jfr nor. dial.
pita; ordets urspr. omtvistat; möjl. samhörigt med en grupp av ord med likartad l. besläktad bet. (jfr t. ex.
PÅTA, PUTTA, PRETA, PREKA, v.,
PELA, v.²,
PEKA,
PILLA, v.), av vilka vissa sannol. bildats sekundärt med mer l. mindre lös anslutning till andra ord inom gruppen. Jfr
PETIG]
(
1651;
utan angiven bet.). [PETA.v 1]
1) röra vid ngt med ett finger l. ett spetsigt föremål o. dyl. l. sticka in l. ned ett finger osv. o. röra om l. "krafsa" o. d. med det i ngt l. bland en grupp föremål (i allm. utan att trycka hårt med fingret osv.); särsk. i uttr.
peta på (ngn gg
vid) resp.
i ngt. TÖRNER Vidsk. 92 (c. 1740).
(Folkmassan) började att retas .. med militären, petade på soldaterna med käppar (osv.). STENHAMMAR Riksd. 3: 268 (
1848).
Fadern satte långsamt från sig galosjerna vid dörren och stod en lång stund och petade med käppen för att vända rätt den ena, som råkat falla ned omvänd. EDGREN Lifv. 1: 168 (
1883).
(Läkaren) tog fram en sond, med hviiken han började peta i såret (för att få ut kulan). ROOS Helgsm. 2: 117 (
1896).
Eva satt en lång stund och petade i (läger-)elden med en sticka. JOHNSON Kommentar 27 (
1929).
GHT 1934,
nr 282, s. 12 (:
vid). – särsk.
[PETA.v 1.a]
a) i uttr. som beteckna att man petar i ngt för att rensa l. putsa det o. d.; dels intr. (i uttr. peta i ngt), dels med obj. betecknande det som man petar i; särsk. i sådana uttr. som peta (sig) i näsan l. öronen (örat) l. tänderna resp. peta näsan, öronen osv.; peta naglarna; se vidare under resp. sbst. SWEDBERG Lefv. 534 (
1729).
Der äter den stackaren visna Rofvor, .. och petar tänderna, då alla Bönderne, som gå förbi, tro, det han ätit kött. Weise 1: 256 (
1769).
Han .. tog upp en liten nagelpetare och började peta naglarna. BROWALLIUS Karus. 229 (
1949).
[PETA.v 1.a.slutet]
särsk. (
numera bl. tillf.)
i uttr. peta (i) ett ljus. Presten .. började peta i ljuset. WINGÅRD Minn. 5: 13 (
1847).
(Talgljusen) brunno dåligt och oredigt .. och måste .. alltjämt petas och putsas. NORLIND AllmogL 177 (
1912).
[PETA.v 1.b]
b) i uttr. peta i maten o. d., ss. beteckning för att ngn vid en måltid äter mycket litet av maten ofta med särskild tanke på att han är kräsen l. saknar aptit. LINDFORS (
1824).
Han petade bara i maten. SIWERTZ Förtr. 222 (
1945).
[PETA.v 1.c]
c) i uttr. peta hål på (äv. å) ngt, sticka l. göra hål på ngt gm att peta på l. i det. GYLLENBORG Vill. 83 (
1721).
Landsm. 1909,
s. 7.
[PETA.v 2]
2) (
mera tillf.)
i uttr. peta åt ngn (med ngt), eg.: sträcka fram fingret l. ett spetsigt föremål mot ngn; närmande sig bet.: snudda vid l. röra ngn l. dyl.; jfr PEKA 1 g. JANSON Ön 117 (
1908).
OTERDAHL Skram 58 (
1919).
[PETA.v 3]
3) tr.: lätt stöta l. "putta" till (ngt) o. därigm försätta det i rörelse. Bilden visar hur en anstormande forward petar bollen mellan målvaktens ben – i mål. IdrBibl. 4: 75 (
1918). – särsk. i namn på vissa lekar (särsk. bollspel), t. ex.
peta boll (i grop) (se
BOLL 2
c, ζ),
peta Per i håla(n) (se
PER, sbst.¹ 2 c), peta gylta (jfr
PREKA v.,
b). Peta boll.
C G ROGBERG (
1830) hos
ÖDMANN Hågk. 110 (uppl. 1918). Peta gylta.
ALDÉN Getapul. 131 (
1883).
Peta brännebult. NordKult. 24: 48 (
1933;
en bollek. särsk. med
konstruktions- växling, i leknamnet
peta kungshåla, osu bollspel vari bollen skall fösas ned i en viss håla (kungshålan).
NordKult. 24: 48 (
1933).
[PETA.v 4]
4) (
vard.)
tr., med personobj.: driva l. få bort (ngn) från en viss plats l. befattning o. d.; tränga undan (rival, konkurrent).
HEDENSTIERNA Fideik. 42 (
1895).
Berta påstår, att Selma omtalat det för honom emedan hon älskar Fridblom och vill peta Mathilde. SUNDBECK Elsa 149 (
1897). Krafter som försöker peta mig från än det ena än det andra
(uppdraget). AHLIN Jungfr. 245 (
1947).
[PETA.v 5]
5) (
vard.)
intr.: utföra ett petigt arbete, knåpa (se d. o. 1), plita, plocka, pyssla o. d.; särsk. i uttr. peta med ngt. GEIJER I. 8: 464 (
1823).
Laura som petade i smyg med några julklappar. KNORRING Förh. 1: 127 (
1843).
(Kvinnorna) petade med tapisserisöm och virkning. WETTERBERGH GNord 20 (
1862).
Så där kunde han sitta i timmar och dagar och peta (dvs. syssla med att ss. tidsfördriv göra lampskärmar). BROWALLIUS Karus. 239 (
1949).
[PETA.v 6]
6) om sak: sticka fram l. upp l. ut ss. en pinne, peka (se d. o. 2); i särsk. förb. (PETA FRAM, UPP, UT).
Särsk. förb.:
–
PETA AV ¹⁰ ⁴. till 1: få av (ngt) gm att peta med ngt.
BERNDTSON (
1880).
jfr avpeta. till 1. SAHLSTEDT (
1773).
BERG Ögat 132 (
1929).
jfr bortpeta. –
PETA FRAM ¹⁰ ⁴. SJÖBERG FörslSAOB (1815). jfr frampeta. [PETA FRAM.fb 1]
1) till 1. Plåtslagaren petade nu fram ur äpplet (dvs. en attrapp) en pjes af fingerslängd. BLANCHE Våln. 425 (
1847).
OoB 1930,
s. 526.
[PETA FRAM.fb 2]
2) (
vard.)
till 1, 3, oeg. l. bildl., med avs. på person: hjälpa fram (ngn till en befattning o. d.); ofta ined tanke på ett obehörigt gynnande av ngn. [PETA FRAM.fb 3]
3) (vard.) till 5, med avs. på teckning: "plita" ihop l. åstadkomma (ngt). WETTERBERGH SamhKärna 2: 25 (
1857).
[PETA FRAM.fb 4]
4) (i vissa trakter) till
6, om sak: sticka fram. Ur näsborrarna .. petade det fram ett par röda
(hår-)tottar.
GUSTAF-JANSON Stamp. 7 (
1951).
–
PETA IHOP ¹⁰ ⁰⁴ l. HOP ⁴. (vard.)
till 5, med avs. på Skrift: "plita" l. "sätta" ihop, åstadkomma. Peta ihop en .. ansökan. SCHOLANDER 3: 257 (
1855).
PETRI Ouchterlony 43 (
1924).
–
PETA IKULL , se
peta omkull.
¹⁰ ⁴. SJÖBERG FörslSAOB (1815). [PETA IN.fb 1]
1) till 1: Sticka l. stoppa in (en pinne l. dyl.); pressa l. stoppa in (ngt) gm att peta med ngt. BLANCHE Tafl. 1: 59 (1856). DIDRING Malm 1: 20 (1914). [PETA IN.fb 2]
2) till 3: peta till (ngt) så att det far in. SDS 1924, nr 156, s. 9. [PETA IN.fb 3]
3) (vard.) till 1, 3, oeg. l. bildl., med avs. på person: sätta l. få l. "stoppa" in (ngn på en plats l. ett värksamhetsområde o. d.); ofta med tanke på ett obehörigt gynnande av ngn. Att "peta in" anförvanter och andra skyddslingar på lediga poster. SvD(A) 1935, nr 45, s. 4.
–
PETA KULL ,
se peta omkull.
–
PETA NED ¹⁰ ⁴ l. NER ⁴. [PETA NED.fb 1]
1) till 1: pressa l. få ned (ngt) gm att peta med ngt. LUNDEGÅRD Benedictsson 44 (cit.fr. 1876).
Det farliga kolkislet hade .. petats ned i en oljedunk inne i oljeförrådet. TRENTER LysLandn. 193 (
1946).
[PETA NED.fb 3]
3) till 3: peta till (ngn l. ngt) så att han resp. det far l. faller ned. BLANCHE FlStadsg. 162 (
1847).
–
PETA OMKULL ¹⁰ ⁰⁴, äv. IKULL ⁰⁴ l. KULL ⁴. till 1, 3. BLANCHE Tafl. 3: 227 (1857).
–
PETA SÖNDER ¹⁰ ⁴⁰. till 1. BERNDTSON (
1880).
Den där mekaniken .. ska jag väl snart peta sönder. STRINDBERG TrOtr. 2: 60 (
1890;
i bild). jfr
sönderpeta.
–
PETA TILL ¹⁰ ⁴ jfr tillpeta.
[PETA TILL.fb 1]
1) till 1, 3: lätt stöta till, "putta till". CAVALLIN (
1876).
SJÖDIN StHjärt. 180 (
1911).
[PETA TILL.fb 2]
2) (
†)
till 5: "plita" l. "sätta" ihop (ngt). CALLERHOLM Stowe 281 (
1852).
–
PETA UNDAN ¹⁰ ³², äv. ⁴⁰ [PETA UNDAN.fb 1]
1) till 1, 3. BERNDTSON (
1880).
[PETA UNDAN.fb 2]
2) (
vard.)
till 4: tränga undan, "peta". Föga troligt är det .. att mr Chamberlain kommer att peta undan lord Salis bury. SD 1900,
nr 33, s. 8.
–
PETA UPP ¹⁰ ⁴. jfr upppeta. [PETA UPP.fb 1]
1) till 1. a) ta l. få upp (ngt) gm att peta med ngt.
PALMBLAD Fornk. 1: 218 (
1843).
[PETA UPP.fb 1.b]
b) Öppna (ngt) l. ta upp (en knut o. d.) gm att sticka in o. lirka med fingrarna l. ett spetsigt föremål o. d. BERNDTSON (
1880).
ESSÉN HExc. 247 (
1916).
[PETA UPP.fb 1.c]
c) åstadkomma (en fördjupning l. spricka o. d.) gm att peta med ngt. ALMQVIST Smar. 91 (
1845).
(Hon) petade upp denna lilla rämna i muren, som omgaf henne.
LINDQVIST Stud. 151 (
1906;
i bild). [PETA UPP.fb 2]
2) (
i vissa trakter)
till 6; om sak: sticka upp (ss. en pinne o. d.), peka rakt upp. En gul laddstake, som petade upp bakom klippblocket. JOHANSSON RödaHuv. 1: 56 (
1917).
–
PETA UT ¹⁰ ⁴. jfr utpeta. [PETA UT.fb 1]
1) till 1. a) ta l. få ut (ngt) gm att peta med ngt. WIDEGREN (
1788).
(Han) petade ut tobaksaskan (ur pipan) i en liten lakerad blecklåda. BLANCHE Band. 58 (
1848).
[PETA UT.fb 1.b]
b) (
tillf.)
räta ut l. öppna (ngt) gm att peta med ett spetsigt föremål o. d. HAGDAHL Fråga 218 (
1883).
[PETA UT.fb 2]
2) (vard., tillf.) till 4: slå l. tränga ut (ngn l. ngt). Kraftansträngningar för att peta ut firman ur marknaden. GREBST Grängesbg 70 (
1908).
[PETA UT.fb 3]
3) (
vard.,
mera tillf.)
till 5: "plita ihop" l. åstadkomma (ngt). SD(L) 1904,
nr 57, s. 2. Jag .. ser, hur han
(dvs. artisten) .. petar ut ett ansikte eller en fot
(på teckningen). CEDERSCHIÖLD Artist. 44 (
1915).
[PETA UT.fb 4]
4) (
i vissa trakter)
till 6, om sak: sticka ut (ss. en pinne o. d.), peka rakt ut. KNORRING Förh. 1: 216 (
1843).
Ssgr (Anm. Do nedan behandlade, till
5 anslutna ssgrna kunna äv. hänföras till pet; i vissa fall associeras de i betydelseavseende närmast med petig): (
5)
–
PET-ARBETE -⁰²⁰. (vard.)
jfr -göra. PT 1904,
nr 262 s. 3.
– (
5)
PET-FÖRNÄM. (vard.) "petfin" o. förnäm, "struntförnäm".
ALVING Bar. 114 (
1909).
– (
5)
PET-GÖRA,
n. (
vard.)
besvärligt o. tidsödande arbete med detaljer l. petitesser, "knåp", "knåpgöra". Skrifva går så smått och år ett sådant petgöra. CALLERHOLM Stowce 514 (
1852).
SWENSSON Willén 197 (
1937).
– (
1)
PET-MOJ. (
vard.)
nummerskiva (på automattelefon); äv. i utvidgad anv., om automattelefon (med nummerskiva). SvD(A) 1931,
nr 154, s. 10.
SvD(B) 1944,
nr 22, s. 8.
– (
5)
PET-NOGA. (
vard.)
petigt noga. KJELLIN Troili 2: 42 (
1917).
(Hertig Filip av Orléans) var lika petnoga med sin klädsel som en dam. Grimberg VärldH 10: 106 (
1941).
Avledn.:
–
PETA ,
r. l. f. (
†)
till 1: föremål som användes att peta med. LIND (
1749).
HEINRICH (
1828).
jfr tand-peta. –
PETARE ,
m. || ig. resp. (om sak) r. l. m. till l. a) person som petar i ngt; i ssgn näs-petare; jfr ÖSTERGREN (1934). [PETA.avl 4.b]
b) föremål som användes att peta med; i ssgrna nagel-, tand-petare. -PETERI¹⁰⁴, n. (vard.) till 5: (pedantiskt) "knåpande" med detaljer o. d.; jfr pet. DAHLIN Canada 140 (1929).