)).
).
).
).
).
.). Av
pilar .. böra nämnas: .. jolster, .. skörpil, .. vitpil, .. tårpil.
). jfr
– särsk. (i sht
.) i vissa uttr. som beteckna olika arter av släktet Salix Lin.; särsk.
).
).
).
).
).
S. undulata Ehrh.
).
).
).
, S. alba Lin., vitpil.
).
).
).
).
).
Ssgr (i allm. till
1):
A
:
–
PIL-ART bot. art av släktet Salix Lin.; jfr vide-art. LILJEBLAD Fl. 197 (
1792).
– (
1,
2)
PIL-ASKA, r. l. f. (
numera bl. tillf.)
aska efter bränt trä av pil (o. andra salixarter); i sht ifråga om folklig medicin o. hushållning. At Hampa skal siudas i skarp Luut som är giord aff Pijlaska, så blifwer han leen. IERICI Colerus 1: 344 (c. 1645).
SkogsvT 1909,
s. 166.
– (
1,
2)
PIL-BAND.
laggkärlsband av pil grenar. TLev. 1899,
nr 34, s. 1.
–
PIL-BARK.
[fsv. pila barker]
särsk.
om bark av Salix pentandra Lin., S. fr Lin., S. alba Lin. o. S. caproa Lin.; särsk. ifråga om folklig medicin o. hushållning. Linc. Uuu 5 b (1640). Pulfveriserad Pihl-bark (användes mot diarré). HAARTMAN Sjukd. 54 (
1759).
WESTRING SvLafv. 2: 102 (
1805;
anv. vid färgning).
SMITH OrgKemi 222 (
1938).
Ssgr (förr):
–
pilbark(s)-extrakt.
ÅSTRAND 2: 193 (
1855).
–
pilbark(s)-pulver.
Alm(Sthm) 1829, s. 43.
–
PIL-BORRARE m. l. r. (
†)
entomol. fjärilen
Cossus cossus Lin., vars larver leva bl. a. i pilstammar.
Rebau NatH 1: 613 (
1879).
STUXBERG (o. FLODERUS) 1: 453 (
1900).
–
PIL-DUN ( pil- 1749–1920. pile- 1866) (
i sht om ä. förh.)
koll.: (ss. stoppning i dynor o. d. använda) fröhår från honhängen av vissa salixarter.
BoupptVäxjö 1749.
TjensteFolckets sängkläder som består af instoppad pilldun i gamla Var. Därs. 1767.
LAHT 1920,
s. 257.
Ssgr (om ä. förh.):
–
PIL-DUNGE Linc. Uuu
5 a (
1640).
–
PIL-FAMILJ(EN).
bot. familjen Salicaceæ, som omfattar släktena Salix Lin. (pilsläktet) o. Populus Lin. (poppelsläktet). FRIES Växtr. 202 (
1884).
–
PIL-FINK fågeln Passer montanus Lin. LEIJONFLYCHT (
1827).
Allmänt i de pilar, som kanta landsvägarne, bor pilfinken. Uppl. 1: 136 (1901).
– (
1,
2)
PIL-FLÄTNING.
( pil- 1917 osv. pile- 1947) (med prägel av fackspr.) abstr. o. konkret: flätning av pilkvistar. Bricka .. med .. handtag av ljus pilflätning. KatalNK 1916–17,
s. 31.
–
PIL-GLANSBAGGE ~⁰²⁰. ( pil- 1934 osv. pile- 1837) entomol. skalbaggen Phyllodecta vitellinæ Lin., vars larvor leva på bladen av bl. a. pilar. DAHLBOM Insekt. 83 (
1837).
–
PIL-HAGE [sv. dial. (Skåne) pilehave; jfr d. pilehave]
(
i sht i Skåne)
mindre inhägnad l. hage l. dyl. bevuxen med (odlade) pilar; äv. om beteshage inhägnad med pilar. JUSLENIUS 327 (
1745).
SvFolket 13: 30 (
1940).
–
PIL-KNÄA r. l. f. (numera föga br.)
bot. växten Polygonusn amphibium Lin.; jfr
-näva.
NYMAN VäxtNatH 2: 199 (
1868).
MosskT 1896,
nr 4, s. 24.
–
PIL-KULTUR konkret; jfr kultur 2 slutet. MosskT 1893,
s. 431.
–
PIL-KVIST.
(pil- 1690 osv. plie- c. 1750) RÅLAMB 13: 33 (
1690).
–
PIL-KÄPP.
( pil- 1645 osv. pile- 1916–1947) IERICI Colerus 1: 53 (
c. 1645).
–
PIL-LÖV ( pil- 1679 osv. pile- 1698–1739) [fsv. pila löf]
HIÄRNE Suurbr. 83 (
1679).
Pillöf strös på gålfven såsom en prydnad där granris ej fins. ROTHOF 459 (
1762).
HAARTMAN Sjukd. 68 (
1765;
i medel mot blåsor i huden).
Ssgr:
–
pillövs-krans.
särsk.
sport. vid en simpromotion: krans av pillöv varmed en person bekransas som erövrat kandidatvärdigheten. NVexjöBl.
1848,
nr 32, s. 1.
–
pillövs-saft. (
†)
vätska som pressats ur pillöv; med medicinsk anv. HAARTMAN Sjukd. 65 (
1759,
1765;
i sårsalva).
–
PIL-MASK sbst.² ; pl. -ar. [jfr d. pilelarve]
(†) larv av fjärilen Cossus cossus Lin., trädödare; jfr -borrare. Alm(Sthm) 1797, s. 40.
– (
1,
2)
PIL-PIPA, r. l. f.
lek. visselpipa förfärdigad av ett stycke av en pilgren (l. videgren).
SALANDER Gårdzf. 144 (
1727).
GELLERSTEDT Gläntor 27 (
1909).
–
PIL-PLANTERING.
abstr. o. konkret. PhysSH 32 (
1776;
abstr.).
Det är förnämligast i Skåne pilplanteringar .. förekomma. FRIES BotUtfl. 3: 263 (
1859,
1864).
–
PIL-ROST. (
†)
bot. om vissa på salixarter förekommande rostsvampar av släktet Melampsora. SvTrädgFT 1883,
s. 136.
– (
1,
2)
PIL-SKENOR, pl. (i fackspr.) skalade o. kluvna pilkvistar; jfr korg
pil-skenor.
AHB 108: 29 (
1881).
–
PIL-SKOG ( pil-c. 1635–1889. plie- 1752) (
numera bl. mera tillf.)
dunge l. skog(sparti) bestående av pilar (l. andra salixarter). SCHRODERUS Dict. 70 (c.
1635).
AGARDH (o. LJUNGBERG) II. 2: 410 (
1856;
i fråga om vide).
–
PIL-SLÄKTE(T) .
bot. släktet Salix Lin. REGNÉR Begr. 279 (
1803).
–
PIL-SPARV.
[PIL-SPARV.ssg 1]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) pilfink. KonvLex. 3: 504 (
1863).
ERICSON Fågelkås. 2: 53 (
1907).
[PIL-SPARV.ssg 2]
2) (
†)
bofink. LEIJONFLYCHY (
1827).
–
PIL-SPINNARE m. l. r. (
†)
entomol. fjärilen Stilpnotia salicis Lin. (vars larver leva på bladen av bl. a. pilar), videspinnare. SCHÜCK (
1854).
DALIN (
1855).
– (
1,
2)
PIL-SPÅN. särsk. (om förh. i södra Sv.): tunt, långt stycke l. spån av pilved, använt vid flätning av halmkorgar o. d.
Kulturen 1943,
s. 174.
–
PIL-STOCK särsk.
dels (mera tillf.) : stock av pil, dels (i vissa traktor, bygdemålsfärgat): stör l. käpp av pil. RISINGH LandB 43 (
1671).
(Han) plichte .. för hwar Pilståck han försummat at plantera .. 6 öre Sölfwermynt. SCHMEDEMAN Just. 1299 (
1691).
MosskT 1888,
s. 74.
–
PIL-TRÄ,
sbst.² ( pil- 1538 osv. pile- 1671–1752) [fsv. pila trä, pilträ]
[PIL-TRÄ.ssg 1]
1) (
numera bl., vard. l. i poesi, i pl. -trän) =
-träd 1. VarRerV 57 (
1538).
Widh the elffuer j Babel såte wij och grete .. Wåra harpor hengde wij på pijlträå. Psalt. 137: 2 (Bib.
1541;
Bib. 1917 I pilträden). Pijlträ .. är åthskilligt slagh, .. Siäld .., Hålster .., Wijde.
PALMBERG Ört. 85 (
1684).
WIRSÉN Fur. 112 (
1896;
i pl.).
[PIL-TRÄ.ssg 2]
2) virke l. ved av pil. BOLAVI 103 a (
1578).
[PIL-TRÄ.ssg 3]
3) (
†)
kärl (tunna, fat l. dyl.) av pilved; jfr ek- trä 2. 2 Pylträ Råge miohl .. 1 Tuna Rågh. BoupptSthm 37/11 1686, Bil.
Ssgr:
–
pilträ-aska, förr äv.
pilträs-aska,
r. l. f. (-träs-) (
numera bl. tillf.)
till -trä 2. MÅNSSON Åderlåt. 138 (
1642).
–
pilträ-dunge.
(-trä-) (
†)
till -trä 1. Linc. (1640). WOLLIMHAUS Ind. H 2 b 1652).
–
pilträ-löv.
(-trä-) (
†)
till -trä 1. BOLAVI 8 a (
1578).
DENS.
98 a.
–
PIL-TRÄD ( pil- 1666 osv. pile- 1897) [fsv. pila trä, pilträ]
[PIL-TRÄD.ssg 1]
1) om individer av vissa (storvuxna, i sht i trädform växande) arter av släktet Salix Lin.; särsk. om S. fragilis Lin., pil, knäckepil; i sht i fackspr. stundom äv. (i sht förr) allmännare, om (samtliga arter av) släktet Salix Lin. BOLINUS Dagb. 17 (
1666).
(Nylat.) Salix fragilis, ..
(sv.) Pilträd.
SAHLSTEDT (
1773).
Våren är kommen. .. / .. Pilträden bära guldgula fransar. CFDAHLGREN 1: 298 (
1836).
ÅSTRAND (
1855;
om släktet).
De klippta pilträden, som kantade åkrar och ängar (i Skåne). LAGERLÖF Holg. 1: 27 (
1906).
[PIL-TRÄD.ssg 2]
2) (
†)
== -trä 2. HOLMBERG Nordb. 242 (
1852).
Ssgr:
–
pilträds-svamp. (
†)
svampen Polyporus suaveolens Fr., doftticka. ÅSTRAND (
1855).
–
PIL-TRÄDSVAMP. (
†)
bot. svampen Pleurotus ostreatus Jacq. ex Fr. FRIES Ant. 43 (
1836).
–
PIL-VALL ( pil- 1840 osv. pile- 1895–1943) (i södra Sv., i sht Skåne) (högre l. lägre) jordvall med en rad planterade pilar. BotN 1840,
s. 181. De för det sydskånska slättlandskapet så utmärkande pilvallarna, som afgränsa de enskilda hemmanens jordområden.
SvNat.
1917,
s. 149.
–
PIL-VED ( pil- 1889 osv. pile- 1687) BlBergshV 18: 32 (
1687).
–
PIL-VIDJA ( pil- 1640 osv. pile- 1885) Linc. Nnnn 4 b (1640). En af pilvidjor flätad .. korg. LAHT 1908, s. 276.
–
PIL-VÄXTER pl. bot. familjen Salicaceæ.
NormFört. 32 (
1894).
–
PIL-ÖRT, sbst.²
[PIL-ÖRT.ssg 1]
1) [jfr vide-ört]
(
†)
bot. växten Lysimachia vulgaris Lin.; jfr vide-gräs. FRANCKENIUS Spec. C 3 a (
1659).
SERENIUS Kkkk 3 b (
1757).
[PIL-ÖRT.ssg 2]
2) [jfr d. pileurt; namnet syftar på att bladen i allm. till formen likna pillöv]
om växter tillhörande (undersläktet Persicaria av) släktet Polygonum Lin.; särsk. dels om P. amphibium Lin., dels om P. persicaria Lin., dels om P. lapathifolium Lin.; äv. (bot.) i ett flertal tvåledade benämningar som avse att åtskilja olika arter av undersläktet Persicaria o. som ofta variera hos olika författare, t. ex. allmän, brännande, glesblommig, mild, spenslig, vanlig pilört. 2LinkBiblH 4: 78 (
c. 1550).
LINNÉ Sk. 177 (
1751;
om P. amphibium).
PhysSH 206 (
1781; om
P. amphibium, persicaria o. hydropper). Vanlig pilört (Polygonum lapathifolium). .. Mild Pilört (Polygonum Persicaria).
SmåskrLandtbr. 14: 72 (
1903).
Krok o. Almquist Fl.
1: 235 (
1935).
jfr grod-, knut-, vatten-, åker-, ävje-pilört m. fl.
Ssgr (till 2; bot.):
–
pilört-släkte(t).
släktet Polygonum Lin. 2SvUppslB (
1952).
-väx- ter, pl. familjen Polygonaceæ. 2SvUppslB (
1952).
B
(bygdomålsfärgat i södra Sv.):
–
PILE-HANK särsk. (
i sht förr)
om vardera av nio ringar av pilvidjor, brukade vid en viss magisk kur mot "skott".
(
1912).
Rig 1921,
s. 153.