PISTILL pistil⁴, r. l. m.; best. -en; pl. -er. ( pi- 1701 osv. pij- 1553. -stil 1553–1701. -still 1751 osv. -stille 1830. -stillen, sg. best. 1744 osv.) [jfr t.
pistiH, eng. D. fr.
pistil; ytterst av lat.
pistillum, pistillus, mortelstöt, till
pi(n)sare, pi(n)sere, stöta sönder m. m. – Jfr
PISE,
PIST,
PISTONG]
[PISTILL 1]
1) (
numera bl. i fackspr., särsk. kem. o.
form.)
nedtill kägellikt utvidgad stav att pulverisera l. röra om med o. d.; mortelstöt. orÖshInvent. 1553. En mindre mortel . . med sin pistill.
WALLERIUS ChemPhys. 1: 32 (1759).
Man . . inknådar .. hvetestärkelse (i lösningen) . . genom arbetning med en pistill af trä. AHB 56: 35 (
1871).
SMITH OrgSynt. 60 (
1935).
jfr AGAT-, MORTEL-PISTILL. [PISTILL 2]
2) [bildl. anv. av 1; med syftning på formen]
bot. hos gönifröiga växter: den del av blomman som mottager ståndarmjölet o. dar fröet (fröna) utvecklas. VetAH 1744,
s. 290Pistillen . . består af märke, stift och fruktämne. HOLMSTRÖM Natnrl. 1: 96 (
1888).
HOLMSTRÖM SvVäxt. Faner.
16 (
1944).
(till
2; bot.): –
PISTILL-BLAD. (
numera knappast br.)
fruktblad (hos angiospernier). –F 1: 742 (
1876).
LUNDSTRÖM Warming 196 (
1882).
–
PISTILL-BÄRARE,
r. l. m. (
numera knappast br.)
i vissa blommor: långt skaft varpå en l. flera pistiller sitta. ARESCHOUG LbBvt. 235 (
1863).
LINDMAN NordFl. 8: 373 (
1905).
–
PISTILL-FÄSTE.
fruktfäste. Bouch– Blomst. 1: 205 (1842).