BAGAGE baga⁴ʃ (bagasch LINDFORS (1815 å s. 1092 rättadt till bagage). KOLMODIN Liv. 3: 107 (1832). Oumbärl. tolken (
1845)). –
Anm. Ss. framgår af ordets förekomst i vers; t. ex. hos
BEIJER (se nedan) o. i de från
BELLMAN under II anförda språkprofven, uttalades det i ä. tid (liksom ännu i vissa sv. dial.) med hörbart e i öfverensstämmelse med förh. i d.; t. o. holl. Det är sannol. detta uttal som antydes gm stafniugssättet bagásche ALMQVIST, bagasche DALIN. Ordet har förr äfv. uttalats med s-ljud; jfr uttalet i d. o. ä. holl. samt
SPEGEL Gl. 586 (
1712), där det anmärkes, att "bagage" gemenligen ("vulgo") uttalas pagase. n. ((†) m. l. f.
Oxenst. brefv. 1: 170 (
1621);
DALIN Vitt. 5: 330 (
c. 1750) m. fl.);
best. -et; pl. (†) -er (N. Av. 26Juni 1656, nr 2 s. 4. STIERNMAN Com. 6: 29 (
1710)). (bagage
RARP 4: 93 (
1647) osv.
baggage (trestafvigt) BEIJER Vitt. 361 1701;
i vers). bagagie (möjl. autydande ordets uttalande ss. trestafvigt)
RARP 2: 197 (
1635).
N. Av. 17 Jan.
1656;
nr 2, s. 2.
CARL XII Bref 338 1702;
i ssgn bagagiehästar).
bagaje Oxenst. brefv. 5: 319 (
1625). bagasch, se ofvan. bagasche, se ofvan. begasi
Sthms stadsord. 1: 75 (
1638). –
pagage RP 5: 62 (
1635);
COLUMBUS Ordesk. 9 (
1678), HASSZLQUIST
95 (
1750) m. fl. pagasie
Oxenst. brefv. 1: 170 (
1621).
pagagie RP 6: 41 (
1636).
WIDEKINDI Krigshist. 64 (
1671) m. fl.)
[jfr d. o. t.
bagage, f., holl.
bagage, bagagie, f., eng.
baggage, af fr.
bagage, afl. af ä. fr.
bague(s), af mlat.
baga, kista; påse; hvilket sannol. är lånadt från ngt germanskt spr.; jfr eng.
bag samt isl.
baggi o.
bǫggr, påse (se
BAGGE, sbst.¹). – Med afs. på formerna med begynnande p jfr t.
packasche (trol. beroende på anslutning till
pack, packen samt dubbelformerna af BANKETT, BERGAMOTT, BUTELJ, PASCHA]
[BAGAGE I]
I) på resa [BAGAGE I]
I) l. krigståg medfördt gods. Någorstedes .. der de (inflyttande utlänningarna) medh sin pagasie och bohag vinteren öfver blifue kunne. Oxenst. brefv. 1: 170 (
1621). – jfr: Bagasche .. Ordet förekommer (mest i militärstilen; men äfven. derifrån lånadt och halfironiskt, i det allmänna umgängesspråket) vid frågan om resor.
ALMQVIST (
1842). – särsk.
[BAGAGE I.1]
1) (
numera mindre br. utom i ssgn BAGAGETRÄNG)
mil. om krigshärs l. truppafdelnings medförda förnödenheter (i sht den del däraf som ieke erfordras för själfva striden): tross. C. GYLDENHIELM (
1601) enl.
VittAH 3: 393.
Fienden .. är om nattetidh lupen uthur sitt läger, lämpnandes efter sigh sin Paulun, (dvs. sina tält) och mycket pagage sampt Ammunition och någre Stycken (dvs. kanoner). RARP 4: 93 (
1647).
Frij Skiusz-Hästar, at öfwerföra Fält-Stycken, och annor Pagagie skulle han (dvs. storfursten) skaffa. WIDEKINDI Krigshist. 64 (
1671).
Det svåra (dvs. tunga) Bagaget. PT 1758,
nr 51;
s. 1.
Jag får lof att stanna med trosspojkarna vid bagaget. HAGBERG Shaksp. 4: 99 (
1848).
NF (
1876). – i utvidgad anv.: träng.
(Ryssarna) som ännu stodo bak om sina värk, spände redan för bagagen, i full mening at draga sig af
(dvs. bort).
NORDBERG 1: 921 (
1740).
Bagaget marcherar främst när armén retirerar; men sist när armén avancerar. STURTZENBECHER Ing.-lex. (
1805). – jfr
FÄLT-,
OFFICERS-BAGAGE.
[BAGAGE I.2]
2) på resa medförda förnödenheter; ressaker, resgods, packning. A. OXENSTIERNA Skr. 1: 128 (
1628).
Bagage, reseförråd. SWEDBERG Schibb. 252 (
1716).
Vi voro öfver 20 personer med en myckenhet Pagage. HASSELQUIST 95 (
1750).
Med pasBAGARBOD sageraregods eller bagage förstå sådane effekter, som (järnvägs-)passagerare medföra till begagnande under resan, förvarade i koffertar; kappsäckar, nattsäckar; chatuller, skrin, hattaskar eller dylika persedlar. SFS 1862,
nr 21, s. 8. – särsk.
[BAGAGE I.2.a]
a) om det (i sht större o. skrymmande) resgods hvars forslande öfverlämnas åt ångbåts l. järnvägspersonals omsorg osv.; motsatt HAND-BAGAGE. Har stadsbudet polletterat bagaget l. ditt bagage.? Tull (skulle erläggas) vare sig godset medfördes som bagage eller som handbagage i den kupé, däri den resande själf färdades. GHT 1895,
nr 258, s. 2.
[BAGAGE I.2.b]
b) [jfr motsv. anv. i fr.; med afs. på bet.-utvecklingen jfr
GODS]
,
s. 256.
[BAGAGE II]
II) [jfr d. dial. bagage (FEILBERG), nnt. bagaasch samt motsv. anv. i t. o. eng.; med afs. på bet.-utvecklingen jfr PACK TROSS]
(
numera bl. ngn gg,
skämts.)
i öfverförd bet.: pack, följe, sämre folk, patrask, byke, slödder. Ur vägen, slödder, hut! / Ut, byke och bagage! BELLMAN 5: 146 (
c. 1775).
Såg ni; ert bagage, / Att den. som har courage, / Skall alltid in? DENS. 3: 237 (
1790).
KINDBLAD (
1867).
EKBOHRN Främ. ord (
1868,
1878) jfr: Bacchi barn och hans bagage / Ha i dag sin rolighet.
BELLMAN 5: 124 (
1767).
Ssgr(till I, i sht 2):
–
BAGAGE-BILJETT. (
i Finl.)
Förefinnes icke öfvervigt, .. tillställes passageraren .. endast ett kontramärke ..; men i motsatt fall lemnas åt passageraren dessutom en särskild bagagebiljett. FFS 1872;
nr 5, s. 10.
–
BAGAGE-EXPEDITION ⁰³~¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰². : ställe där resgods in- l. utlämnas. BJÖRKMAN (
1889).
–
BAGAGE-FINKA ~²⁰, om bagagevagn å järnväg. SD 1898,
nr 146, s. 2.
–
BAGAGE-HÄST ~². HEDIN Gm Asien 1: 92 (
1898).
särsk. (
mindre br.)
till 1. Man (är) .. i wercket at sättia Artolleriet i gott stånd och at anskaffa de afågne Artollerie och bagage Hästarne. OSPT 1687,
nr 10, s. 3.
CARL XII Bref 338 (
1702).
–
BAGAGE-KARL ~². bärare. TOPELIUS Läsn. f. barn 7: 165 (
1891).
–
BAGAGE-KONTOR ~⁰². (mindre br.)
== -EXPEDITION. WENSTRÖM o. LINDGREN (
1889, under
luggage-office).
–
BAGAGE-KUPÉ ~⁰². En vagn .. försedd med en rymlig bagage- och postkupé. Tekn. tidskr. 1879,
s. 10.
–
BAGAGE-LUCKA ~²⁰. lucka gm hvilken bagage in- l. utlämnas. LUNDELL 1893.
–
BAGAGE-MÄRKE ~²⁰. kontramärke för inlämnadt bagage; polletteringsmärke. JUNGBERG (
1873).
–
BAGAGE-RUM ~². förvarings- o. mottagningsrum för resgods (å järnvägsstation). Tekn.-ekon. beskr. öfv. statens järnvägsb. 218 (
1872).
– (
1)
BAGAGE-SADEL. (
†)
klöfsadel, packsadel. ABRAHAMSSON 172 (efter handl. af 1689).
– (
1)
BAGAGE-TRÄNG ~² mil. Truppträngen delas .. uti stridsträngen och bagageträngen; .. den senare (utgörande) den del. som trupperna behöfva för sin lägerslagning eller bivuakering. Lärob. i artill. 54 (1883). –
BAGAGE-UTLÄMNING ~⁰²⁰ särsk.: ställe där resgods utlämnas; jfr -INLÄMNING. –
BAGAGE-VAGN ~². [BAGAGE-VAGN.ssg 1]
1) till 1. PT 12 Sept. 1655.
NORDBERG 1: 121 (
1740).
[BAGAGE-VAGN.ssg 2]
2) till 2. särsk. om järnvägsvagn.
Tekn.-ekon. beskr. öfv. statens järnvägsb. 233 (
1872).