BAGARE ba³gare² (ba`gare WESTE), m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. ==. ( bakare (bacare) G. I:s reg. 8: 291 (1533), Var. rer. 14 (1538), 1 Mos. 40: 5 (Bib. 1541), RISINGH Kiöph. 90 (1669), SALBERG Gr. 74 (1696: bakare, vulgo (dvs. gemenligen) bagare), KALM Resa 1: 402 (1753), BOTIN Hem. 2: 101 (1756, 1789), TOPELIUS Vint. II. 1: 213 1881; arkaiserande) m. fl.; jfr: Om jag skrefve .. bakare, tror jag att Bagare-ämbetet icke stort skulle tycka om (det). HOF Skrifs. 153 (1753). bakerne (pl. best.) Ordn. om bakare 1622, mom. 2, 3, RP 6: 57 (1696). – backare PHRYGIUS Föret. 11 (1620). – ba(a)g(h)are
Var. rer. 28 (
1538),
SCHRODERUS Hoflefv. 37 (
1629),
Rel. cur. 342 (
1682),
FLORINUS 54 (
1695) osv. – Framför personnamn användes ofta den förkortade formen bagar, t. ex.
RUNEBERG 4: 233 (
1834))
[fsv. bakare, bag(h)are, af BAKA; jfr d. bager, nor. bakar, isl. bakari, eng. baker samt holl. bakker, t. backer, bäcker. Den fsv. öfvergången af k till g(h) torde bero på d. inflytande; jfr äfv.
KOCK Akc. 1: 120. Formen på -ck- ansluter sig trol. till den t.]
[BAGARE 1]
1) person som har till yrke l. åliggande att baka. Thagas till bakare .. ij Hospitalen. G. I:s reg. 8: 291 (
1533).
Höffuitzmannen offuer bakarena. 1 Mos. 40: 1 (
Bib. 1541).
Plautus .. sökte sin näring til Siösz, han war och en Baghare. SCHRODERUS Hoflefv. 37 (
1629).
Biskoparne.. hade.. Spismästare, .. Bakare, Bryggare. BOTIN Hem. 2: 101 (
1756,
1789). När Esseerna sitta till bords, framsätter .. Bagaren (σιτοποιος) först ett bröd särskildt för hvar och en.
AGARDH Teol. skr. 1: 101 (
1855).
A. RAPHAEL i
Ekon. saml. 2: 263 (
1897). – särsk.
[BAGARE 1.a]
a) om person som har till näringsfång att (låta) baka o. till allmänheten försälja brödvaror; ofta liktydigt med: bagarmästare; äfv.: bageriarbetare, bagargesäll. Skråordn. 345 (
1546).
Att (i Narva) wissa bakare, bryggiare, slachtare .. tillsättias måge. GUSTAF II ADOLF 277 (
1626).
Een viss ordningh, huru bakarne i Stockholm brödh baka och sellja skole. RP 6: 47 (
1636).
Desse bullar kunna beställas hos Bagare eller bakas hemma. WARG 248 (
1755).
Herr Gyllendeg .. trodde sig skapad till mycket mer än bagare i en småstad. RUNEBERG 4: 199 (
1834).
SEHLSTEDT 3: 92 (
1867).
[BAGARE 1.b]
b) i ordstäf. "De' ä' bara russin" – sa' bagarn om bobborna.
Sa' han 13 (
1876,
1880) "Det lyckas inte" – sa' bagarn, skulle grädda bullarna i solvärmen.
Därs. 20.
[BAGARE 2]
2) i allmännare anv.: verkställare af bakning. Tyskarna, på den tiden (dvs. under medeltiden) verldens skickligaste bagare. Uppf. b. 5: 34 (
1874); jfr
1. Lappmarksborna äro dåliga bagare.
Turistför. årsskr. 4: 26 (
1887). Formen bakare användes i riksspr. numera icke i bet.
1 o. knappast i bet.
2. Däremot kan
BAKARE förekomma ss. rent vbalsbst. till
BAKA 1, t. ex.
Såsom bakare af limpor och finbröd är han jämngod med hvilken yrkesbagare som helst. Jfr
BRÖD-,
FIN-,
GROF-,
GROFBRÖDS-,
HEM-,
HOF-,
HUS-,
HVETE-,
KRONO-,
OBLAT-,
PASTEJ-,
PEPPARKAKS-,
SEMLE-,
SKEPPS-,
SKRÅ-,
SOCKEN-,
SOCKER-,
YRKESBAGARE m. fl.
Ssgr (till
1; några af de ssgr som äro betecknade ss. föråldrade kunna ännu förekomma vid skildring af ä. förh.; jfr ssgrna till BAGERI):
–
BAGAR-ACCIS ³⁰~, numera mindre ofta BAGARE- ³⁰⁰~ . (
†)
ARNELL Stadslag 114 (
1730).
–
BAGAR-ARBETE ~⁰²⁰, äfv. ~²⁰⁰, Lex.Linc. (
1640,
under pistoricus).
–
BAGAR-BARN ~². särsk. i de ordspråksliknande talesätten bjuda bagarbarn (på) bröd, gifva bröd åt bagarbarn o. d., i fråga om ngt som mottagaren själf har öfverflöd på o. därför ej synnerligen värderar. Giffua bakare barn huetestrut. Sv. ords. C 3 a (
1604); jfr
RUNIUS Dud. 2: 74 (
c. 1710),
DALIN Arg. 1: 273 (
1739,
1754),
RHODIN Ordspr. 36 (
1807).
–
BAGAR-BEN ~², pl.
[jfr eng. baker-legged, kobent]
(
föga br.)
ben missbildade gm för mycket stående. HALLIN Hels. 1: 235 (
1886).
–
BAGAR-BRÖD ~², i motsats till hembakadt bröd. RP 2: 10 (
1630).
WIKFORSS (
1804, under bäckerbrod).
LUNDELL 1893.
–
BAGAR-DISK ~². WIKFORSS (
1804,
under schranne).
–
BAGAR-DRÄNG ~². WIKFORSS (
1804,
under bäckerknecht).
SD(L) 1898,
nr 103, s. 2. särsk. (
numera föga br.)
== -GESÄLL. LUCIDOR Hel. A
1 b (
1668).
DA 1793,
nr 146, s. 4.
–
BAGAR-DUSSIN ~²⁰. [jfr eng. baker's dozen]
(
föga br.)
antal af 13 l. 14; jfr PÅBRÖD SERENIUS (
1734,
under dozen).
WENSTRÖM o. LINDGREN (
1889, under baker).
–
BAGAR-FRU ~². bagares hustru; fru (l. änka) som drifver bagerirörelse. DALIN (
1850).
LUNDELL (
1893) .
–
BAGAR-GOSSE ~²⁰. särsk. om badarlärling. LIND (
1749).
DALIN 1850.
–
BAGAR-HANDTERING ~²⁰. [BAGAR-HANDTERING.ssg 1]
1) bagerihandtering, hagerirörelse. DELEEN (
1814,
under boulangerie).
[BAGAR-HANDTERING.ssg 2]
2) (
†)
== BAGERI 3. DELEEN (
1806,
under bakehouse).
–
BAGAR-HANDTVERK ~²⁰ l. ~⁰² [jfr d. bagerhantværk]
(
mindre br.)
== -HANDTERING 1. Drifva bakare-handvärcket. MÖLLER (
1745, under boulanger, v.).
MEURMAN (
1846).
–
BAGAR-HUS ~². [fsv. bakarahus, motsv. fnor. bakarahüs]
(
numera föga br.)
== -STUGA. Var. rer. 28 (
1538).
FLORINUS 54 (
1695).
BRUNIUS Sk. k. 372 (
1850).
–
BAGAR-KAMMARE ~²⁰⁰. BÖTTIGER 6: 11 (
c. 1875;
se under -STUGA).
–
BAGAR-KONST ~². (föga br.)
== BAKNINGS-KONST. Lex.Linc. (
1640,
under furnaria).
FISCHERSTRÖM 1: 300 (
1779).
–
BAGAR-KORG ~², för brödvarors forslande från bageri till kunder l. bodar osv. DALIN (
1850).
Nya pressen 1894, nr
340.
s. 4.
–
BAGAR-LÄRA ~²⁰. Vara, sättas i bagarlära. WALLMARK Visor 1: 24 (
1879).
LUNDIN G. Sthm 604 (
1882).
–
BAGAR-LÄRLING ~²⁰. MÖLLER (
1782,
under bäckerbursch).
LUNDIN G. Sthm 597 (
1882).
–
BAGAR-LÖN ~². (numera föga br.)
afgift för bakning af bröd hvartill man själf lämnar mjölet; jfr BAK-PENNINGAR. LIND (
1749. under
back-lohn).
WESTE 1807.
KINDBLAD (
1867).
–
BAGAR-MJÖL ~². Det vanliga bagaremjölet. F. UNANDER i LAHT 1882,
s. 115.
–
BAGAR-MÄSTARE ~²⁰⁰. [fsv. bakaramästare, motsv. fnor. bakaraimeistari]
SJÖSTRÖM Skån. nat. 7 (
1885).
SD(L) 1898,
nr 75 s. 1.
–
BAGAR-NÄRING ~²⁰. MÖLLER (
1782, under bäcker handwerk).
MEURMAN (
1846).
–
BAGAR-ORDNING. (
†)
reglemente för bagare. Förordn. 28April 1681, s. A 4 b. DELEEN (
1836,
under backordnung).
–
BAGAR-POJKE ~²⁰. jfr -GOSSE. LIND (
1749,
under beckerjung).
BELLMAN 3: 101 (
1790).
BACKMAN Pickw. 2: 35 (
1871).
–
BAGAR-PRIVILEGIUM. (
†)
rättighet att utöfva bagaryrket. LIND (
1749, under
becker-bancke).
–
BAGAR-SKABB ~². [jfr t. bäckerkrätze]
hudutslag (på händerna) ofta framkalladt af arbete i bagerier. SWALIN Ordl. (
c. 1847).
–
BAGAR-SKRÅ ~². (fordom)
LIND (
1749, under
becker-zunft).
A. RAPHAEL i
Ekon. samh. 2: 314 (
1897).
–
BAGAR-SKYLT ~². DA 1824,
nr 9, s. 12.
K. AF
KULLBERG 72 (
1842).
–
BAGAR-SLÄDE ~²⁰. SD 1892,
nr 334, s. 7.
–
BAGAR-SOCIETET. (
†)
== -SKRÅ. SP 1780,
s. 1192.
–
BAGAR-SPADE ~²⁰. (mindre br.)
brödspade. HEIDENSTAM Vandr. 26 (
1888).
–
BAGAR-STUGA ~²⁰. ( -stuf(f)wa (-fv-) Lagförsl. 78 (c. 1609), MÖLLER (1790) m. fl.) för brödbakning (o. andra hushållsgöromål) afsedd mindre byggnad; för dylikt ändamål afsedt rum; bakstuga. BRAHE Oec. 95 (1585). Bagarestufwan, Kök och andre Rum. RÅLAMB 13: 94 (1690). En Våning, bestående af 5 a 6 Rum, Kök och Bagarestuga, samt tilräckeliga Uthus. SP 1780, s. 108. RUNEBERG 4: 236 (1834). I bagarkammare och bagarstuga fick .. beredas nattläger åt .. soldater. BÖTTIGER 6: 11 (c. 1875).
–
BAGAR-STUGU-UGNS-MUR -¹⁰~²⁰ l. ~¹⁰⁰~² PERINGSKIÖLD M. upl. 208 (
1710).
–
BAGAR-TAXA ~²⁰. brödtaxa. DELEEN (
1836,
under backprobe).
KINDBLAD (
1867).
–
BAGAR-TRÅG ~². (föga br.)
baktråg. WIKFORSS (
1804,
under backtrog).
DA 1824,
nr 58 s. 11.
–
BAGAR-UGN ~². (bakers vgn G. I:s reg. 10: 49 (
1535))
[BAGAR-UGN.ssg 1]
1) [fsv. bakaraughn, motsv. isl. bakaraofn, d. bagerovn]
(
†)
i allm.: bakugn. Thesse (prästboställets sju laga) huus skole Bönder upbyggia .. Men .. bakare ugn .. skall Presten .. byggia. Lagförsl. 260 (
c. 1606).
Päronträ, .. som hastigt torkas .. uti Bakare ungnar. ROSENSTEN Skog. 35 (
1737).
[BAGAR-UGN.ssg 2]
2) bagares bakugn. Om Bagareugnar, samt Bryggares .. Eldstäder. Brandordn. f Göteb. 1748; kap.
2, art.
2. HEIDENSTAM Vandr. 182 (
1888).
–
BAGAR-UGNS-LÖN. (
†)
ersättning l. betalning för bakugns byggande. MURENIUS 31 (
1640).
–
BAGAR-VAGN ~². NORDBERG 2: 51 (
1740).
J. WALLENBERG 214 (
1771).
–
BAGAR-VERK ~². [BAGAR-VERK.ssg 1]
1) (
†)
bagararbete, bakning. Lex.Linc. (
1640,
under pistura).
[BAGAR-VERK.ssg 2]
2) (
numera knappast br.)
== BAGERI 3. Ett redan inrättadt brukbart Bagare-Wärk samt dertil hörande salu-Bodar. Resol. 5Mars 1772. DALIN 1850.
–
BAGAR-VERKSTAD. (
†)
== BAGERI 3. FISCHERSTRÖM 3: 454 (
1781).
–
BAGAR-YRKE ~²⁰. DALIN 1850.
Arbets bok 21 (
1887).
–
BAGAR-ÅLDERMAN ~²⁰⁰ l. ~¹⁰². Sthms hist. cal. 1761,
s. 81.
LUNDIN G. Sthm 400 (
1881).
–
BAGAR-ÄMBETE.
[BAGAR-ÄMBETE.ssg 1]
1) (
†)
(privilegierad) bagerihandtering; bageri. Tomas Meckingh och niclis winter skole holle bagare embethe wpo (dvs. uppe) i thette år. FH 1: 319 (
c. 1545).
(Det fanns år 1650) i Stockholm ..: Guldsmedhz Embeter 11 .. Bagare Embeter 5. FISCHERSTRÖM 2: 356 1780;
efter ä. handl.).
[BAGAR-ÄMBETE.ssg 2]
2) [fsv. bakaraämbite]
(
†)
== -SKRÅ. Förordn. 28April 1681, s. A 4 b. Om någor i Stockholm vtom Bagare-Ämbetet bakar bröd til sahlu. ARNELL Stadslag 125 (
1730).
Ålderman vid thet Lofl. BagareÄmbetet i Stockholm. Rüdling Suppl.
200 (
1740).
DA 1824.
nr 126, s. 1.
DALIN 1850.
–
BAGAR-ÄNKA ~²⁰. LIND (
1749).
WALLMARK Visor 1: 24 (
1879).