BAJONETT baj¹ωnät⁴, äfv. -on- l. -ån- (bajone'tt WESTE). r. l. m.; best. -en; pl. -er. [jfr t. bajonett, af fr. baëonnette, af Bayonne, den stad där detta vapen skall hafva blifvit uppfunnet]
[BAJONETT 1]
1) (af infanteriet begagnadt stöt)vapen som vid användandet i strid fästes på gevärspipans ända. GRUNDELL Artill. 216 (
1705).
De främsta halfva rotar skjuta ej förr än de så när äro, att de med bajonetten fienden räcka kunna. M. STENBOCK (
1710) enl.
VittAH 24: 160.
Sättia Bajonetterne på Mousquetterne. Regl. f. inf. 1751,
s. 93.
Fråga compagniet .. / om min bajonett ej färgad blifvit / Främst i ledet utaf Ryssens blod. STENHAMMAR 73 (
1794).
Gå på med bajonetten. WESTE 1807.
Påskrufva bajonett(en). LINDFORS (
1815).
Taga till bajonetten. MEURMAN (
1846).
I detta krig vi lossa ej ett skott .. / Vi gripa an med bajonetten blott. BÖTTIGER 1: 274 (
1856).
År 1640 .. omtalas första gången bajonetten. SPAK Handskjutv. 24 (
1890).
I Sverige faststäldes den första modellen å infanterigevär med flintlås och bajonett år 1692. Därs. 26. jfr
HUGG-,
JÄGAR-,
KNIF-,
LADDSTOCKS-,
SABEL-,
SABELSÅG-,
STICK-,
STUDSAR-,
SVÄRD-,
SÅG-,
VÄRJ-BAJONETT m. fl. – särsk.
[BAJONETT 1.a]
a) i vissa numera obr. förb. 5000 Ryssar .. med dragna Bajonetter på Musqueten. NORDBERG 2: 99 (
1740).
Drager ut edra Bajonetter och sätter dem vid Mousqueten. Regl. f. inf. 1751,
s. 89.
[BAJONETT 1.b]
b) [jfr fälla lans]
i uttr. fälla bajonett o. d., sänka det med påskrufvad bajonett försedda geväret till anfall. SPAK Handskjutv. 28 (
cit. fr. 1693).
Fäller Bajonetten. Regl. f. inf. 1751;
s. 160. Att skyldra, fälla bajonett, allt tycktes han
(dvs. Sven Dufva) förstå.
RUNEBERG 2: 51 (
1848).
[BAJONETT 1.c]
c) i en del uttr. I hvilka ordet begagnas ss. en symbol af den råa, väpnade styrkan l. våldet. "Sanningen med våld:" det är, ett Förnuftsslut med knytnäfvarne, ett raisonnement med bayonetten. THORILD 4: 64 (
1793).
Sorgens djefvul icke rymmer / För en bajonett. STAGNELIUS 2: 695 (
1822). – i bild. Teologer. vetenskapsmän .. spetsade hvarandra på bajonetter af ord eller nedsköto hvarandra med rökfritt krut.
TOPELIUS Vint. III. 2: 99 (
1897).
[BAJONETT 2]
2) i utvidgad anv., i pl.: med bajonett beväpnade soldater; soldater; infanteri; krigsmakt.
Svenska stående infanteriets effectiva styrka är omkring 22,+00 man manskap, eller, såsom styrkan då kallas, bajonetter. HAZELIUS Förel. 9 (
1839).
Apparanserna för Vendes hofrätt midt uti de franska bajonetternas jurisdiktion voro .. temligen klena. TROLLE-WACHTMEISTER 1: 51 (c. 1840; om fransmännens besättande af Pommern 1806). Du narr .., / som tror, att anden kufvas i strid / mot värfvade bajonetter. GEIJERSTAM Satirer 16 (
1892).
CEDERSCHIÖLD Skriftspr. 334 (
1897).
Ssgr (till
1):
–
BAJONETT-ANFALL ¹⁰³~⁰² l. ~²⁰. LEFRÉN Förel. 2: 35 (
1817).
Endast ett kraftigt bajonettanfall .. kunde åter förjaga fienden. RAPPE Nordarm. 195 (
1874).
–
BAJONETT-ARM ~². benämning på den del af en stickbajonett som förenar klingan med hylsan; jfr -HALS. WESTEE (
1842).
SCHULTHESS (
1885).
–
BAJONETT-BALJA ~²⁰. fodral till bajonett. SFS 1830,
s. 841.
Därs. 1894,
nr 22, s. 3. jfr
-TASKA.
–
BAJONETT-BOCKARE ~²⁰⁰. ett slags maskin hvarmed en bajonetts spänstighet undersökes. SFS 1830,
s. 840.
–
BAJONETT-BRUK ~². (fordom)
fabrik för tillverkning af bajonetter. Sv:s r:s ständers bevilln. 15 Juni 1800, s. 28.
–
BAJONETT-EXERCIS i ~⁰². DALIN (
1850).
–
BAJONETT-FORMAD ~²⁰, adj. Tekn. tidskr. 1875,
s. 203.
–
BAJONETT-FÄKTNING ~²⁰. LING S. arb. 3: 607 (
1838).
–
BAJONETT-FÄKTNINGS-GEVÄR ~⁰⁰~⁰². HALLMAN Förf. (
1881).
Genom en generalorder af den 27 Juli 1864 .. (skulle) af de gamla flintlåsgevären nödigt antal .. till bajonettfäktningsgevär omändras. SPAK Handskjutv. 42 (
1890).
–
BAJONETT-GEHÄNG. (
†)
GRUNDELL Artill. 234 (
1705).
–
BAJONETT-GEVÄR. (
†)
med bajonett försedt gevär. Ber. öfv. actionen vid Målahoff 12 Maj 1711, s. 5.
–
BAJONETT-HALS ~². == -ARM.
–
BAJONETT-HOLK ~². (numera knappast br.)
== följ. DALIN 1850.
–
BAJONETT-HYLSA ~²⁰. rörformig del af bajonett medelst hvilken denna fästes vid gevärspipan. SFS 1832,
s. 102. jfr
-HOLK,
-PIPA.
–
BAJONETT-HÅLLARE,
r. (
i Finl.)
Dragonsabel med träbalja och bajonetthållare för beridne. FFS 1891,
nr 6, s. 10.
–
BAJONETT-KLACK ~². (mindre br.)
mindre tapp på gevärspipas främre ände för bajonettens fastsättande. SFS 1832,
s. 103.
TIGERHIELM 2 (
1867,
1880)
–
BAJONETT-KLACKGÅNG ~⁰~². springa i bajonetthylsa hvari bajonettklacken rör sig vid bajonettens påsättande l. aftagande. SCHULTESS (
1885).
–
BAJONETT-KLINGA ~²⁰. ALMROTH M. tekn. 573 (
1839).
–
BAJONETT-KOPPLING ~²⁰. särsk. tekn. ett visst sätt att sammankoppla maskinaxlar. –
BAJONETT-LÅS ~². [BAJONETT-LÅS.ssg 1]
1) inrättning hvarmed bajonetthylsan fästes på gevärspipan. [BAJONETT-LÅS.ssg 2]
2) tekn. om stängningsinrättning af liknande konstruktion. H. NATHORST i
Tidskr. f. landtm. 1886,
s. 647.
–
BAJONETT-PIPA. (
†)
== -HYLSA. Regl. f inf. 1751,
s. 78.
–
BAJONETT-RAD ~². Ofta se bajonettraderna blott på afstånd så fruktansvärda ut. HAZELIUS Förel. 320 (
1839). -RING~². ring att fästa bajonetthylsa på geväret.
SCHULTHESS 1885.
–
BAJONETT-RÅTTA ~²⁰. (individ af) gnagarsläktet Loncher, så kallad(t) på grund af formen på de taggar hvarmed huden är betäckt. Brehm 1: 361 (
1874).
–
BAJONETT-SPETS ~². Regl. f. inf 1751,
s. 79.
(Strömfelt blef) afväpnad, och, med Ryska vaktens bayonettsspetsar för bröstet på sig, förd i arrest.
A. CRONHOLM i
SKN 1842,
s. 277.
–
BAJONETT-STING ~². Vid Preusiska anfallet på Passevalk .. fingo vi 119 sårade af skott, och en af Bajonett-sting. ZETZELL Præs. i VetA 1779,
s. 30.
–
BAJONETT-STRID ~². LING S. arb. 3: 607 (
1838).
–
BAJONETT-STYGN ~² l. -STYNG ~². Skador .. af .. värje- och bajonett-styng. O. AF ACREL i VetANH 2: 107 (
1781).
–
BAJONETT-STÅNG ~². tekn. vinkelformigt krökt arm till bajonettlås. W. HOFFSTEDT i
Tekn. tidskr. 1889,
s. 155.
–
BAJONETT-STÄNGNINGS-ANORDNING -⁰⁰~⁰²⁰. tekn. jfr -LÅS 2. Fönstren äro .. försedda med s. k. bajonettstängningsanordning på midten. W. HOFFSTEDT i Tekn. tidskr. 1889,
s. 155.
–
BAJONETT-STÖT ~². Regl. f. baj.-fäktn. 1 (
1836).
–
BAJONETT-SYSTEM ~⁰² tekn. Stativen äro af bajonettsystem med cylindriska guider och fastgjutna lagerkroppar. Tekn. tidskr. 1891,
s. 79.
–
BAJONETT-TASKA. (
†)
== -BALJA. Förordn. ang. ryttares bekl. 23 Jan.
1729,
s. 4.
–
BAJONETT-TÅNG ~². tandläk. ett slags tandtång, så kallad på grund af sina smala, bajonettformigt krökta käftar.