BAK ba⁴k, sbst.³,
n.; best. -et; pl. ==. [af BAKA, v.; jfr eng. batch af bake, samt ä. t. back, m., backe, f., geback, n., t. gebäck, n., af backen]
användt ss. vbalsbst. till BAKA 1. jfr BRÖD-, HVETE-, JUL-, -KAK-, SKORP-, SMÅ-, STOR-BAK m. fl. [BAK.sbst3 1]
1) handlingen att haka bröd o. d., bakande, bakning. LIND (
1749,
under back). Bak och brygd det är
(numera i de unga flickornas ögon) chikaner, /
Och aldrig ser man på sin söm. LENNGREN 288 (
c. 1772).
Alla plocka til byk, men ingen til bak. (säges om stora hushåll, der många tära och öda, men få draga något in, eller förtjena). RHODIN Ordspr. 3 (
1807).
Jag .. fann hela huset sysselsatt med bak. C. F. DAHLGREN Ungd. 2: 121 (
1828).
Dessa .. egenskaper (hos ugnen) äro af synnerlig vigt vid allt slags bak. HAGDAHL Kok. 966 (
1879).
närmande sig 2. Vi ha tre bak att göra i dag. DALIN 1850.
[BAK.sbst3 2]
2) konkret: hvad som bakas l. bakats; på en gång bakad kvantitet (bröd osv.). Ett bak bröd. EHRENCRONA (
c. 1730).
Det här baket är godt. DALIN (
1850).
Timmen, då man sätter in ett bak. HAGDAHL Kok. 881 (
1879).
Den möraste (kakan) af sista baket. TIGERSCHIÖLD Dikt. 1: 52 (
1888).
[BAK.sbst3 3]
3) (
hvard.)
bildl. i uttr. hela baket, alltsammans, alltihop, hela tutten l. skräpet. BACKMAN Reuter Lifv. på l. 1: 159 (
1870).
Jag bryr mig icke om edra statistiska uppsatser. Jag tog hela baket och tände min pipa dermed. NYBLOM M. Twain 1: 101 (
1873).
Ssgr till
bak l.
BAKA (i sht
BAKA 1):
A
:
–
BAK-BOD ³~², sbst.² Den ena (flygelbyggnaden innehåller) .. bakkammare, bakbod, brygghus (osv.). PT 1892,
nr 27 A,
s. 1.
–
BAK-BORD ~². sbst.² NYLANDER 3 (
1822).
(Degen) uthälles på ett mjöladt bakbord. FRIBERG Kokb. 65 (
1893).
–
BAK-BRÄDE ~²⁰, sbst.² WIKFORSS (
1804,
under backbret).
särsk.
[BAK-BRÄDE.ssg 1]
1) bräde hvarpå de (på bakbordet) formade kakorna undansättas, till dess man är färdig att sätta dem i ugnen. ALMQVIST 1842.
PALMBERG Hels. 877 (
1889).
[BAK-BRÄDE.ssg 2]
2) (
föga br.)
== -GRISSEL. CAVALLIN (
1875).
–
BAK-BRÖD ~². smakbröd, smakkaka; jfr VARM-BRÖD. ALMQVIST (
1842).
Bakbröd .. Nybakadt bröd, hvilket afsät och ätes till prof på baket, eller skickas som skänk till grannar och vänner. DALIN 1850.
BJÖRKMAN (
1889).
–
BAK-BRÖDSDAG ~⁰~². dag då smakbröd vankas. SCHULTHESS 1885.
–
BAK-BULLE ~²⁰. ( bake GRUBB, RHODIN) bulle använd ss. smakbröd. Bakebulla och tunnekanna, giöra såthe stätegrannar. GRUBB 284 (
1665); jfr
RUNIUS Dud. 2: 77 (
c. 1710),
RHODIN Ordspr. 6 (
1807).
Sedan sändes (till grannen) stekar, då man slagtade, bakbullar, då man bakade, och färsköl. då man bryggde. CARLÉN Skugg. 1: 396 (
1865).
–
BAK-DAG ~². ( bake- Sv. ords., RHODIN, LUNDELL 1893; jämte bak-) m. fl.) [jfr ä. d. baghedagh]
dag då det bakas. SAHLSTEDT (
1773).
Mjölet (bör) .. tagas in i värme .. minst ett dygn före bakdagen. ZETTERSTRAND Kokb. 381 (
1863).
Då det stundade till de stora bakdagarne. CARLÉN Skugg. 2: 351 (
1865).
Stök- och bakdagar. BENEDICTSSON Folkl. 194 (
1887).
särsk. i ordspr.
Huar dagh är icke bake dagh (dvs. en dag för vällefnad, nöjen osv.). Sv. ords. B 2 a (
1604); jfr
GRUBB 306 (
1665)
[om den fsv. motsvarigheten till detta ordspr. se
KOCK i
Medeltidsordspr. 2: 315]
. Det är icke alla dagar bakdagar. BJÖRN Barb. 70 (
1785); jfr
RHODIN Ordspr. (
1807),
WESTE (
1807),
DALIN (
1850) samt
MÖLLER (
1790),
LINDFORS (
1815).
I dag bakdag, i morgon smakdag (dvs. arbete före njutning). ALMQVIST (
1842); jfr
DALIN 1850,
KINDBLAD (
1867).
–
BAK-FILT ~², att breda öfver jäsande deg l. utbakadt bröd. –
BAK-FJÖL ². [BAK-FJÖL.ssg 1]
1) (
föga br.)
== -BRÄDE 1. ALMQVIST 1842.
[BAK-FJÖL.ssg 2]
2) (
föga br.)
== -BRÄDE 2. LIND (
1738, under
back-schauffel).
LINDFORS (
1815).
–
BAK-FÖRMÅGA ~⁰²⁰. (ett sädesslags, en degs osv.) egenskap att kunna (lätt) förvandlas till godt l. närande) bröd o. d. M. WEIBULL i
LAHT 1892,
s. 309. jfr
BAKNINGS-FÖRMÄGA.
–
BAK-GRISSEL ~²⁰ l. -GRISSLA ~²⁰. spadformigt verktyg för brödets insättande i o. uttagande ur bakugnen; brödspade, kakspade; jfr -BRÄDE 2, -FJÖL 2, -SPADE. SALOMON Slöjdsk. 4: 60 (
1882).
–
BAK-HORN,
sbst.² (
†)
degskrapa l. degknif af horn? När nu våmben och tarmarna äro renskjölgda, så .. skrapas (de) af med et bakhorn i ställe för knif. DAHLMAN Reddej. 127 (
1772).
–
BAK-HUS ~², sbst.² [BAK-HUS.ssg 1]
1) (
numera föga br.)
bagarstuga. Brygge- bak- och tvätthusen. BROOCMAN Hush. 1: 19 (
1736). I nedersta våningen var köket, bakhuset .. m. m.
KALM Resa 3: 347 (
1761).
Bagaren Normans Bakhus. DA 1772,
nr 137, s. 4.
Visthuset, brygghuset, bakhuset, förrådshuset. RYDBERG Vap. 104 (
1891).
Anm. Se
anm. till
BAKHUS sbst.¹,
[BAK-HUS.ssg 2]
2) (
knappast br.)
byggn. fritt rum framför ugnsöppning. STÅL 2: 35 (
1834).
–
BAK-HYLLA ~²⁰, för kakornas uppläggande vid bakning. -JÄST~². (bake- BERGIUS) (
mindre br.)
LIND (
1749, under gäst).
P. J. BERGIUS i
VetAH 34: 37 (
1773).
–
BAK-KAFLE ~²⁰. (bakekafvel RÅLAMB m. fl.) (mindre br.)
brödkafle, kafle. RÅLAMB 14: 110 (
1690).
Oecon. 209 (
1730).
–
BAK-KAKA ~²⁰. (bake- MELLIN) jfr -BULLE. DÄHNERT (
1784,
under bakbulle).
MELLIN Nov. 2: 597 (
1832,
1867)
–
BAK-KAMMARE ~²⁰⁰, sbst.² PT 1892,
nr 27 A. s.
1 (se under
-BOD).
–
BAK-KLÄDER ~²⁰. kläder afsedda att användas vid bakning. PALMBERG Hels. 877 (
1889).
– (till
BAKA 6)
BAK-KOL ~². JUHLIN-DANNFELT 378 (
1886).
Smälta stenkolen och baka tillsammans vid upphettning, kallas de bak-kol. E. ERDMANN i NF 15: 488 (
1891). jfr
BACK-KOL.
–
BAK-KONST ~². DALIN 1850.
–
BAK-KÄPP ~². för tunnbröds införande i ugn o. d. RIETZ 20 (
1867).
–
BAK-MJÖL ~². LIND (1749, under back-mehl). WENSTRÖM (1891). särsk.: med bakpulver blandadt mjöl.
EKENBERG (o. LANDIN) 41 (
1894).
–
BAK-MÅTT ~². verktyg hvarmed (rut-, cirkel-, stjärnformiga osv.) stycken uttagas ur den utkaflade degen. Zetterstrand Kokb. 545 (
1883). jfr
BAKELSEMÅTT.
–
BAK-PLÅT -², sbst.² KINDBLAD (
1867).
Patent nr 3923 (
1892).
–
BAK-PULVER ~²⁰. Uppf b. 5: 39 (
1874).
I stället för jäst eller surdeg kan man också begagna s. k. "bakpulver" eller kemiska ämnen, hvilka, då de i degen förenas, utveckla kolsyra. WRETLIND Läk. 4: 94 (
1896).
– (till
BAKA 2 c)
BAK-PÄRON ~²⁰. ( backpära) (
föga br.)
jfr -ÄPPLE. DÄHNERT (
1784, under backäpfel).
–
BAK-REDSKAP ~²⁰ l. ~⁰². LIND (
1749,
under back-zeug).
SvT 1852,
nr 33, s. 4.
–
BAK-RUM ~², sbst.². DALIN (
1850).
–
BAK-RUSTNING,
sbst.². (
†)
== -REDSKAP. LIND (
1749,
under back-zeug).
–
BAK-SPADE ~²⁰. ( bake MÖLLER (1745, under pelleron)) == -GRISSEL. LIND (1738). DALIN (1850). LUNDELL (1893).
–
BAK-STUGA ~²⁰. bagarstuga. MÖLLER (
1745,
under boulangerie). En bagerilägenhet, bestående af bakstuga och tvenne rum.
PT 1896,
nr 208 s. 1.
–
BAK-STÄLLNING ~²⁰, för brödkakornas uppläggande öfver hvarandra vid bakning. DALIN 1850.
–
BAK-TRÅG ~². ( bako- Var. rer. (1538). bake- Lex.Linc. (1640) m. fl.) tråg afsedt för tillredande af deg. Var. rer. 28 (1538). Små ökstockar, urhålkade såsom hoar eller långa baktråg. J. WALLENBERG 272 (1771). I ett väl rengjordt baktråg lägges mjölet. HAGDAHL Kok. 987 (1879). skämts. l. föraktligt om klumpigt fartyg: SCHOLANDER I. 2: 221 (
1881).
–
BAK-TRÅGS-SKRAPA ~⁰~²⁰. LIND (
1749).
–
BAK-VATTEN ~²⁰, sbst.² Då salt tillsättes till bakvattnet eller mjölken. M. WEIBULL i LAHT 1892,
s. 310.
–
BAK-VED ~². (lång, gröfre) ved för bakugns uppeldande. Bryggekok och bakved. BROOCMAN Husk. 5: 45 (
1736).
DALIN (
1850).
LUNDELL (
1893) .
–
BAK-VERK ~². sammanfattande benämning på hvad som bakas, i sht då det är af finare beskaffenhet. BROOCMAN Husk. 6: 1 (
1736).
Likasom man med saffran satte färg på bakverk. HAGBERG Skaksp. 19: 428 (
1850).
Bakverk och bröd funnos utstälda .. från Danmark och Norge. A. W. CRONQUIST i Tekn. tidskr. 298 (
1872).
Finare bakverk. Uppf b. 5: 34 (
1874).
Läckra bakverk. RYDBERG Vap. 130 (
1891).
– (till
BAKA 2 c)
BAK-ÄPPLE ~²⁰. ( back- DÄHNERT) (föga br.)
torkäpple. DÄHNERT (
1784,
under backäpfel).
DELEEN (
1836, under backapfel).
B
C
[med afs. på liknande ssgr o. deras förklaring se
K. PIEHL i
Tidskr. f. fil. II. 5: 280 följ.]:
–
BAKO-TRÅG,
se A; -UGN, se BAKUGN.
D
[jfr
C. Formen baku- lefver ännu kvar i åtskilliga sv. dial.; se t. ex.
,
NOREEN Ordl. öfv. dalm. 14; om möjllgheten af dess förekomst i fsv. se
KOCK i
Medeltidsordspr. 2: 315]
: