BAKELSE ba³kelse² (ba'kelse WESTE), r. l. m., stundom n. (BROOCMAN Hush. 6: 9 (1736), LJUNGBERG Sv. spr. 56 1756; i bet. 2), SUNDÉN 1885; angifvt ss. lokalt), LINDER Regl. 93 1886; angifvet ss. mindre vanl. än m.) m. fl.) ((†) f.
LJUNGBERG Sv. spr. 56 1756; i bet. 1));
best. -en, ss. n. -et; pl. -er (backelse STIERNHIELM) [jfr d. bakkelse, r., af nt. backels(e); n.; jfr äfv. ä. t. gebackels, n.; den vanl. sv. formen beror på anslutningen till BAKA]
[BAKELSE 1]
1) (
†)
abstr.: bakande, bakning, bak. LJUNGBERG Sv. spr. 56 (
1756). jfr
BAKELSE-RÄTTIGHET.
[BAKELSE 2]
2) konkret. [BAKELSE 2.a]
a) (
numera föga br.)
koll.: bakverk; numera bl. om vissa slags mindre, finare bakverk. Mång slags backelse. STIERNHIELM Bröll. 199 (
c. 1650).
Han gaf dem bakelse sör stadigt bröd. DALIN Arg. 1: 274 (
1733,
1754)
All bakelse, som kokas uti smör. WARG 540 (
1755).
Bakelse (var på G I:s tid) så rar, at .. tunn-råen räknades för en yppighet. DALIN Hist. III. 1: 513 (
1761).
Ett fat med våfflor, munkar och annat bakelse. P. OSBECK (
1796) i
Hall. fornm.-fören. årsskr. 1868,
s. 25.
Äta bakelse. DALIN (
1850)
[BAKELSE 2.b]
b) mindre, finare bakverk (af särsk. slag). Bakelser .. lijka som Pannkakor, Waflor, Strufwor .. kunna i Dygder emot Brödh ey lijknade warda. SPARRMAN Sund. sp. 36 (
1642).
Then stora sumtus (dvs. kostnaden) med bakelserna (vid barndop) aflägges. KOF II. 1: 16 (
1650).
Klenät, Gorå, Annijssbrödh .. och bakellsser. J. PRYTZ i HSH 31: 64 (
1661).
WARG 478 (
1755).
Allahanda slags kakor, pastejer och bakelser. Uppf b. 5: 34 (
1874). till
2. I några, i sht ä., ex. är det ovisst, om ordet bör föras till
a l. till
b. Jfr
ANIS-,
BISKVI-,
BLAD-,
CITRON-,
FAT-,
FRAS-,
GORÅNS-,
GRYT-,
KRON-,
LÅD-,
MAKRON-,
MANDEL-,
MANDELGRYNS-,
MARÄNG-,
RIS-,
RULL-,
SMÅ-,
SMÖR-,
SNÄCK-,
SOCKER-,
SPETT-,
SPRIT-,
SPRITS-,
SPÅN-,
STRUT-,
VATTEN-,
WIENER-,
VIN-BAKELSE m. fl.
Ssgr (i allm. till
2):
–
BAKELSE-BAGARE ³⁰⁰~²⁰⁰. (föga br.)
person som bakar bakelser; pastejbagare, konditor. RUNEMARCK Sthms vägv. 6, 31 (
1789).
–
BAKELSE-BAGERSKA ~²⁰⁰. (föga br.)
RUNEMARCK Vägv. gm Sthm 21 (
1790).
–
BAKELSE-BEST ~². [af d. bakkelsebæst, trol. en förvridning af bagbæst, nt. backbest, holl. bakbeest, koloss, kluns; se
RIETZ,
FAUSBÖLL Gadespr. 6 1866,
VRIES] (
skämts.)
[BAKELSE-BEST.ssg 1]
1) på bakelser mycket begifven person; glupsk bakelseätare. Han är en riktig bakelsebest. TOPELIUS Läsn. f. barn 1: 122 (1858, 1883) RÄÄF Ydre 2: 6 (
1859).
SUNDÉN (
1885). jfr
Munterch. dropp 60 (
1856).
[BAKELSE-BEST.ssg 2]
2) (tillfällig anv.) bakelseförsäljare l. -förseljerska. LUNDIN G. Sthm 241 (
1880).
Brödkäringar och andra bakelsebestar. QUENNERSTEDT Ind. s. 54 (
1887).
–
BAKELSE-FAT ~². AB 1845,
nr 178, s. 4. SUNDÉN (
1885).
–
BAKELSE-FORM ~². ett slags kärl hvari bakelser formas. Publ. handl. 11: 41 (
1777).
Bland de sköna former, / I sin själ han (dvs. den förståndige) skattar / Bakelseformer högst, / Fastän han materien / Älskar mer än Formen. E. SJÖBERG S. dikt. 180 1820;
med pl. -er
i st. f. -ar
för ordlekens skull).
DA 1824,
nr 116 s. 5.
HAGDAHL Kok. 669 (179).
–
BAKELSE-FÖRSÄLJARE ~⁰²⁰⁰. BJÖRKMAN (
1889).
–
BAKELSE-GALLER ~²⁰. Bakelserna .. doppas i glasyren .. och torkas på bakelsegaller. HAGDAHL Kok. 914 (
1879).
–
BAKELSE-GUMMA ~²⁰. gumma som säljer bakelser; jfr -KVINNA, -KÄR(R)ING. LUNDIN G. Sthm 241 (
1880).
–
BAKELSE-KAFLE ~²⁰ ( -kaflan (ack. best.) WARG 479 (1755)) BJÖRKMAN (1889).
–
BAKELSE-KVINNA ~²⁰. jfr -GUMMA. LUNDIN G. Sthm 243 (
1880).
–
BAKELSE-KÄR(R)ING ~²⁰. jfr -GUMMA. NORDENSVAN Skugg. 11 (
1884).
–
BAKELSE-MAKARE. (
†)
== -BAGAR. LIND (
1749,
under beute).
–
BAKELSE-MJÖL ~². Karlst. tidn. 1895,
nr 1705,
s. 4.
–
BAKELSE-MÅTT ~². jfr BAKMÅTT. BJÖRKMAN (
1889).
–
BAKELSE-PAPPER ~²⁰. papper som före gräddningen anbringas under (o. omkring) bakelser. Boken .. användes .. til bakelse-papper. EURÉN Orth. 1: 75 (
1793).
CARLÉN Skugg. 2: 441 (
1865).
–
BAKELSE-PLÅT ~². ZETTERSTRAND Kokb. 674 (
1863).
– (
1)
BAKELSE-RÄTTIGHET. (
†)
rättighet att baka. DA 1824,
nr 207, s. 10 –
BAKELSE-SPORRE ~²⁰. med ett kringgående, taggigt hjul försedt redskap för utskärning af bakelser. WARG 480 (
1755).
Smördeg, som utkaflas tunn .. (och) skäres med "bakelsesporre" i allahanda figurer. NF 8: 825 (
1884).
–
BAKELSE-STÅND ~². stånd där bakelser försäljas. LUNDIN G. Sthm 244 (
1880).
–
BAKELSE-UGN ~² DA 1824,
nr. 8, s. 11.
– (jfr
1)
BAKELSE-VERK ~². (föga br.)
== BAK-VERK. ASKELÖF Min. 56 (
1834).