PLYSCH ply⁴ʃ äv. (numera knappast br.)
PLYS ply⁴s, sbst.⁴, r. l. m. (KlädkamRSthm 1635 B, s. 55 a, osv.), äv. n. (KlädkamRSthm 1630 C s. 23 a, ÖSTERGREN (1935)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er ³² ( pluche 1818–1886. plus 1731 (: pluser,pl.), 1785–1815 (: Plussammet). plusch 1815–1871. pluss 1636 (: Pluss Sameet)–1638. plyes 1685. plys (-yh-, -yy-) 1630– 1932. plysch 1815 osv. plyss (-sz) 1627–1697. plytz (-ts) 1664– c. 1680) [jfr d. plys, nor. plysj, holl. pluche, pluis, t. pläsch, eng. plush; av. fr. pluche, peluche (motsv. it. peluzzo, mjukt hår o. d.) ytterst till lat. pilus, hår]
[PLYSCH 0]
sammetsartad vävnad (av silke, bomull l. ylle) med flor (se
FLOR sbst.⁴,) l. lugg som är något längre än den vanliga sammetens, använd bl. a. till kappor, möbelklädsel, draperier o. mattor; jfr
FÅLB sbst.I,
SAMMET, SCHAGG. KlädkamRSthm 1627 D, 8. 6 a. Een Kappa heel medh Plyys vnderfodrat.
SthmStadsord. 1: 108 (
1654).
Rygglänstolar som varit Daed fla1amerat plys beklädde. HusgRSthm 1756–57, s. 587. En tung portiär av persikfärgad plysch. LUNDQUIST Wilde Spök. 113 (
1906).
KJELLSTRAND TextVaruk. 81 (
1940).– jfr
BOMULLS-,
LINNE-,
MYSK-,
SAMMETS-,
SILKE-,
YLLE-PLYSCH m. fl. – särsk. bildl.
GHT 1895,
nr 238 B,
s. 2 Gräsmattan vars gröna plysch sträckte sig inåt land. London BaurNov. 5 (
1922).
:
–
PLYSCH-ALBUM. (
i sht förr)
album (fotografi-, poesialbum) med plyschklädda pärmar. KarlstT 1895,
nr 1701 8.4.
STHDENER Triangeldr. 120 (
1945).
–
PLYSCH-BAND.
[PLYSCH-BAND.ssg 1]
1) band (remsa) av plysch. JournD i853, 8. 23.
[PLYSCH-BAND.ssg 2]
2) bokband av plysch. -
–
PLYSCH-BORD. (
i sht förr)
överklätt med plysch. ROOS Skugg. 14 (
1891).
–
PLYSCH-BYXOR,
pl. (
förr)
Bouppt- Sthm 1677, s. 1433
a. –
PLYSCH-DJUR.
leksaksdjur överklätt med plysch. OSTEHGREN (
1935).
–
PLYSCH-FODER.
jfr foder sbst.², ⁴. SthmStadsord. 1: 108 (
1654).
–
PLYSCH-FÅTÖLJ.
plysch klädd fåtölj. TRENTER Lek 96 (
1950).
–
PLYSCH-GARDIN.
Freja i882, s. 39.
–
PLYSCH-GARNERING. (
i sht förr)
jfr garnering a a. NJournD 1854,
s. 47 –
PLYSCH-GLÄNSANDE, p. adj.
MÖRNE Katz Vitnrän MÖRNE (
1928).
–
PLYSCH-HATT.
hatt (numera i sht herrhatt) av plysch. KonstNyhMag. 1821, s. 32
(om damhatt). LUNDSTRÖM Bojer Dyrend. 65 (
1920).
–
PLYSCH-HIMMEL. (
förr)
jfr himmei 6. RUDBECK Bref 1: 61 (
1670).
–
PLYSCH-JACKA. (
i sht förr)
BoupptSthm 1671, 8.
32 (
1668).
–
PLYSCH-KALPACK.
(-col- packor, pl.) (i Sht förr) ett slags kalpackliknande vintermössa ("pälsmössa") av plysch. BouvptSthm 1680, s. 62 b.
–
PLYSCH-KANT.
jfr kant 7. NJournB 1854,
s. 71.
–
PLYSCH-KLÄDD,
p. adj. (över)klädd med plysch. 1dun 1888,
s. 33 Plyschklädda stolar. GRIPENBERG Fleming BrasilAv. 79 (
1935).
–
PLYSCH-KOFT l.
-KOFTAN. (
†)
kaftar1 nv plysch; jfr kaflan 4, koffa l. BoupPtSthm 1673, s. 26
a (1672). Därs. 1674, s. 625 b, Bil.
–
PLYSCH-KRAGE.
[jfr t. pläschkragen]
krage (på kappa l. dyl.) av pÅysch. BoupptSthm i669, s. 164.
–
PLYSCH-LIV. (
i sht förr)
jfr llv II 5 a. BoupptSthm 1682, 8. 1008
a. Freja 1882,
s. 145 –
PLYSCH-LIVRE.
BACKMAN Dickens Mck'o. 2: 135 (
1871). --
LÄNSTOL-ol äv. -
zo. plyschklädd länstol.
Bouppt- Sthm 1680 8. 338
a.
–
PLYSCH-MATTA,
r. l. f. [jfr t. pläsch- teppich]
matta –v plysch, sniljematta. BoupptVäxjö 1872.
TORPSON Eur. 1: 152 (
1895).
–
PLYSCH-MUFF jfr muff, sbst.¹ l.
BouPPtSthm 1671, s.
32 (
1668).
–
PLYSCH-MÖBEL.
plyschklädd ruöbel. TurA 1925, s. 119
–
PLYSCH-RAM. (
i sht förr)
ram (till fotografi, tavla o. d.) överklädd med plysch. BoupptSthm 1680, s. 388 b (
1679).
ÖSTERGREN (
1935). -
–
PLYSCH-SAMMET.
[jfr t. pläschsamt]
(
†)
plysch. BtAboH I. 8: 95 (
1636). ÖoL (
1852).
–
PLYSCH-SNÖRLIV -⁰¹ äv. -?o. (förr)
BoupptSthm 1673, 8. 6 a (
1668).
–
PLYSCH-SOFFA.
[jfr t. pläschsofaÅ]
plyschklädd soffa.
–
PLYSCH-STOL.
[jfr t. pläschsessell]
plyschklädd stol. SAOL (
1923).
AKERHIELM Webster Fiende 19 (
1927).
–
PLYSCH-STYGN. (
†)
stygn som sys på en (gles) vävnad (stramalj) över en pinne l. dyl. för att åstadkomnia öglor som, då de sönderklippas, ge en ludd som liknar plyschens flor. BERG Handarb. 117 (
1874).
LUNDELL (
1893)-
–
PLYSCH-SÖM, r. l. m. (†) söninad raed användande av "plyschstygn' .
ALMQVIST AmH 1: 221 (
1840).
BERG Nandarb. 118 (
1874).
–
PLYSCH-TOFFEL.
(morgon)toffel n1ed överdel av plysch. BouPPtSthm 1670,
s. 831 OSTERGREN (
1935).
–
PLYSCH-UPPSLAG -oi. (i sht förr)
uppslag (på klädesplagg) av plysch. ANNERSTEDT UUH 11. 2: 54
(cit. fr. i665). BouPPt Växjä 1761.
–
PLYSCH-VÄST.
Bouppt- Sthm 1684, s. 120 b.
–
PLYSCH-VÄVERI.
väveri(fabrik) för tillvärkning av plysch. 2"iF 32: 1241 (
1921).
.:
–
PLYSCHERA , v., -
ing. [PLYSCHERA.avl 1]
1) textil. åstadkomnia en luddig yta på (textilvara), så att den får ett mer l. mindre plyschartat utseende; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -
ing. GHT 1895,
nr 251 s. 1.
Damvantar, konstsilke, plyscherade. SvD(A) 1933,
nr 238,
s. 15 [PLYSCHERA.avl 2]
2) fodra med plysch; i sht i p. pf. i adjektivisk anv.: plyschfodrad.
–
PLYSCHIG ,
adj. (
mera tillf.)
soRi utgöres av l. liknar plysch. Vi 1951,
nr 25, s. 16.