POJKE poj³ke² l. ⁴⁰ (po'jke WESTE) l. (i sht i vissa trakter, vard.)
POJK poj⁴k, m.; best. -en; pl. -ar ³² l. ⁴⁰ ((†) -er HovförtärSthm 1586 B, s. 27 (: Kock poflcher), ETEGNr:R (1801) hos WRANGEL Tegn därlekss. 229); äv. (bygdemålsfärgat) POJKER poj⁴ker, m.; best. -n. ( piokierI, pl. 1617--18. pock 1630. pockier, pl. 1630. poliekenn, sg. best. 1597. pojk (-ol-, -ål-, -ck) 1608 (: smede Påick) osv. pojka (-oi-) 1739–1830. pojke 1582 (: finnepoijcke), 1586 osv. pojker, sg. 1648–1929. pojkie (-oi-) 1666–1706 (: Skopoikie). poklap, pl. 1617–18. pokykar, pl. 1617–18 (: Skuur pok*+kar). poukar, pl. 1630. pyckiar, pl. 1698. packar, pl. 1629–1630. pågakar, pl. 1712. påljkie 1648. pöcke c. 1700. pöikie 1676 (: Lärepöikie). pöjke 1654–1931 (dial.)) [fsv. poika (
ArbogaTb. 1: 31 (1455: pmyca)); jfr fsv.
skinnara-poika, skinnberedarlärlingl (
SvDÖl. 4: 109 (1329; fr. Finl.)); av fin.
Poika / [POJKE 1]
1) barn av manligt kön (från födelsen till puberteten), gosse, gossebarn; äv.: (ngns) son; jfr DRÄNG 1, GOSSE 1, PILT, sbst.l l. hans pojke är gift sedan många år. Anno 86 på then 6 Marti satte iagh mine poickar till skolstugun . . i Helsingfårs. MSPÅRE (1586) i 4-oU 3: 118. Poikar köra (släde) så/ vijgt sora the gamle ti Torne). BUREUS Suml. 27 (c. 1600).
Poikarne8 ålder förnötes medh leek. SCHRODERUS Comenius 235 (
1639).
En familj med sex pojkar. STRINDBERG NRik. 61 (
1882).
Födde . . En präktig Pojk. SvD(L) 1925 nr 21, s. 2
(i annons). jfr: Michell finnepoijcke.
Klädkar'RSthm 1582 E s. 65 b. – jfr
ABC-,
ADELS-,
BOND-,
FINN-,
GAT-,
LIGA-,
LILL-,
MINST-,
SKIT-,
SKOL-,
SMÅ-,
STATAR-,
STOR-,
STRYK-,
TJUV-,
TRÄSKO-POJKE m. fl. – särsk./
[POJKE 1.a]
a) i en Mängd ordspråk, ordstäv o. ordspråksliknande talesätt, t. ex.: Ju qvickare poike, ju ostadigare dräng. POLHEM Test. 32 (c. 1745).
Det anstår icke pojkar at löpa med skägg. RHODIN Ordspr. 36 (
1807); jfr: När I sen poikar löpa med skägg, så len I, det gör ock jsg.
DALIN Arg. l:/ /17 (1732, 1754). "Det tar sig" – sa' pojke om skrika. HOLMSTRÖM Sahan 13 (
1876).
Jag ä' ingen första resans pojke (dvs. ingen nybör-are). He":byg- den(Hfors) 1912, s. 47/ [POJKE 1.b]
b) (utom ss. senare led i ssgr numera bl. tillf.) ss. beteckning för gosse som har anställning ngnstädes ss. ejev l. lärling l. läl-pojke l. springpojke l. hjälpreda l. passopp o. d.; förr äv.: dräng (se d. o. 2, 2 d). HovförtärSthm 1593 C,
s. 79 1 dette åhr
haf(ve)r han
(dvs. Danmnark) oss således hanterat sora vore vij hans poikar och landed hans träl och egendomb.
AOXENSTIERNA Bref 4: 103 (
1643).
En Skeppare måste först fara och tieDa för Poike, sedan för Båszman. HOORN Jordg. l: Fört. 4 (1697). Alla grader ifrån Poike til Mästare i handtvärket. NORDENCRANTZ Arc. 161 (
1730).
Springpojk. Från och med den 1 juni finnes plats för en . . pojke. GHT 1918,
nr 119 A,
s. 15 jfr: Kockepoijckar.
ElädkamnRSthni 1583 A, s. 23 a. – jfr
APOTEKS-,
BAGAR-,
BETJÄNT-,
BOD-,
DRÄNG-,
EXPRESS-,
HANTVÄRKS-,
HISS-,
HUND-,
KOCKS-,
KONTORS-,
KÖKS-,
LEGO-,
LÄR-,
MÄSS-,
POST-,
SKEPPS-,
SKUR-,
SLÄGG-,
SMED-,
SPRING-,
TJÄNST-,
TROSS-,
TRÄDGÄRDS-POJKE m. fl.
[POJKE 1.c]
c) (
ngt vard.)
i utvidgad anv. (jfr 2, om ung man l. yngling; särsk. för att framhålla ngns ungdom l. oerfarenhet o. d. VBAkt. 1666,
nr 215. Det är pojkar, som orka att kasta på klacken j och att vischa en flicka i skyn. FRÖDING Guit. 42 (
1891).
Jag såg att du Tratade med den där ohängde pojken (dvs. den nnge baronen). ENGSTRÖM 2Bok 80 (
1909).
Två ordentliga flickor önska bek(antskap) med var sin likasinnad pojke i 30- ell. 35-årsåld(ern). GbgP 1947, nr 297, 8. 21
(i annons). jfr: Han . . är nu baron, fastän han är bara pojken mot mig . . hela tjugu eller tjugufem år yngre än jag.
WETTERBERGH Sign. 30 (
1843)./
[POJKE 2]
2) i allmännare anv. (jfr 1 c), om person av manligt kön oberoende av hans ålder. [POJKE 2.a]
a) oIn soldat (särsk. använt av Chef o. d. till l. om underlydande). Du är en präktig pojke, och stursk som fan. RUNEBERG 2: 59 (
1848).
Mina bönder hafva hvarken gevär eller patronkök, och hafva således ej skjutit ett skott. Vackra pojkar att nyttja mot en fiende: TEGNER Armfelt 3: 167 (
1887;
cit. fr.
ä. källa).
Mina (dvs. en kom- panichefs) pojkar äro vuxna män i staten, de flesta gifta. GHT 1941 nr 12 s. 7.
[POJKE 2.b]
b) (
ngt vard.)
vid förtroligt l. kamratligt l. berömmande l. skämtsamt tilltal l. omnämnande: karl, grabb, gosse (se d. o. 2 b). ENVALLSSON AllaNögda 31(1782).
Broman. ehuru icke mera ung, var hvad man i våra dagar skulle kalla, en toujours pojke. TOPELIUS Fält. 4: 230 (
1864).
Här krusas inte. Hugg för er, pojkar! STRINDBERG RödaR 54 (
1879;
om två me- delålders män).
ULLMAN Ungd. 110 (
1908).
jfr HEDERS-POJKE. särsk. (i vissa trakter) i uttr. (han l. det är) pojken opp, pojken l. mannen som duger ngt till, "grabben hela dan". ENGSTRÖM 2Bok 135 (
1909).
[POJKE 2.c]
c) om person med tanke på hans pojklynne l. pojkaktighet o. dyl. l. om sida av ngns personlighet sorn utmärkes av pojklynne osv.; äv. med nedsättande innebörd, om omogen l. obetänksam person o. d.; äv. i sådana uttr. som ha ngt (l. så mycket) av pojke i sig (att), vara (så) pojkaktig (att); jfr b. Endast kitsliga pojkar eller egenkära halfgenier kunna sammanrota sg att nerspotta en inrättning, hvarvid våra största namn i sednare tider äro fästade (dvs. Sv. Akademien). TEGNER (WB) 8: 345
(118). (Dagny till Margit:) Som jag har någonting af pojke i mig, så förskräcktes jag för möjligheten att bli kar i dig.
RYDBERG Vap. 333 (
1891. Vattnet glittrade i solen och han hade alltid så mycket pojke i sig att han måste kasta smörgås.
SMITH Colstrvp 168 (
1916).
[POJKE 2.c.slutet]
särsk. (
tillf.)
i uttr. pojken springer ngn F ögat, ngn får en tjuvpojksglinit i ögat. HEIDENSTAM KaroI. 2: 90 (
1898).
[POJKE 2.d]
d) (
vard.)
närniande sig bet.: "figur","gynnare"; särsk. i sådana (ironiska) uttr. som en snygg l. 1jits, förr äv. iacker pojke o. d. WESTK (1807: vacker). WESTK Lola Grus 100
(1892: snygga). Du
(Ascyltos) är mig en ljus pojke du, som skrattar åt andra.
VLitt. 1: 523 (
1903).
[POJKE 3]
3) (
vard.)
i utvidgad anv. ss. smeksamt l. lugnande tilltal till djur, särsk. hund l. häst (av hankön). EUREN Totzebue Orth. 3: 35 (
1794;
till hund). 4Gbg VSH V–
VI. 4: 24 (
1903;
till oxe).
Prrroo Prrroo: pojken, lugnade skjutskarlen och drog åt sig tömmarna. SJÖBERG Kvart. 635 (
1924).
[POJKE 4]
4) (
vard.)
i sg. best.: sist– dropparna i en flaska (särsk. vin- l. spritflaska), som förr ansågs medföra "sonlycka"; särsk. i sådana uttr. som
du fick pojken, ge honom pojken o. d.; jfr
DOTTER-,
KANNE-,
SON(A)-LYCKA.
FREDBÄRJ Suppl. 34 (
1902).
1 bet.
1–3 förekommer vard. (urspr. i barnkammarspråk i bet.
1) ombildningen
ponke, m.;
best. -en; pl. -ar. Julius lille: ponken min.
BERGMAN Book. 242 (
1912).
TVIDEGREN FalskFlagg 159 (
1933;
om hund).
Ett utseende av snäll ponke. STADENER Triangeldr. 85 (
1945).
(i alini. till
1):
–
POJK-ANSIKTE -⁰²⁰. HEERBERGER N Vard. 24 (1936).
–
POJK-BEKANT,
m. pojke som hör till ngns (särsk. flickas) bekanta; mest i pl. FoFl. 1911 r
s. 99.
Flickvanner och pojkbekanta. HEDBERG Dan 182 (
1948).
–
POJK-BEKANTSKAP -⁰⁰² l. -⁰²⁰. vanl. konkret.
–
POJK-BOK; pl.
-böcker. med innehåll sora är avsett l. lämpat för pojkar.
2NF 7: 1301 (
1907).
–
POJK-BYTING, förr äv. -
BYTNING, ni. ( pojk- 1826 osv. pojke- 1734. byting 1734 osv. -bytning –898) (vard.)
jfr byting 3. DALIN Årg. 2: nr 36, s.
5 (
1734).
–
POJK-BYXOR, pl.
(pojk- 1915 osv. pojke- 1646–1685)
BoupptSthm 19/1
1646. Hon sydde små pojkbyxor av det gamla tyget.
MARTINSON OsynlÄlsk. 104 (
1943).
–
POJK-BÅT.
mindre segelbåt som är avsedd l. lämpar sig för ungdom; särsk. om en av Svenska seglarskolan introducerad, öppen mindre båttyp med storsegel o. fock o. riggad utan vant samt försedd med luftlådor sora förhindra sänkning. GbgMP 1929,
nr 155. s. 10.
–
POJK-BÄNGEL. (
vard.)
jfr bängel 2. Uppstudsiga pojkbänglar. MOBERG Sedebetyg 280 (
1935).
–
POJK-CYKEL.
LD 1948,
nr 78, s. 7.
–
POJK-DAT.
jfr dat a; mest i pl. NF 14: 38 (189.). –
POJK-DJÄVUL.
(starkt vard.) jfr djävul 3 c. Ligg stilla, pojkdjeflar. och slåss inte. STRINDBERG Tjqvs 1: 52 (
1886).
–
POJK-DRÄKT.
ODMAN VårB 1: 5 (
1882.
1887).
–
POJK-FAN,
m. (
starkt vard.)
jfr fan, sbst.¹ ⁹ a. LABLSSON HelaSthm 79 (
1912).
–
POJK-FAS 0NER, pl. jfr fason B. BENEDICTSSON Feng. 3 (
1885).
–
POJK-FIGUR.
[POJK-FIGUR.ssg 1]
1) pojkaktig figur. gossgestalt. CVASTRANDBERG 4: 303 (1357). [POJK-FIGUR.ssg 2]
2) (
vard.)
pojke. HEDENSTIERNA FrnlV 9 (
1890).
–
POJK-FLICKA,
f. [POJK-FLICKA.ssg 1]
1) flicka som flörtar med l. springer efter pojkar; äv.: flicka som har pojktycke; förr äv.: slinka. HOLMBERG 1: 935 (
1795).
[POJK-FLICKA.ssg 2]
2) flicka sora helst leker (l. är kamrat) med poÅ-kar; äv.: flicka som till utseende l. sätt liknar en pojke. BEMALMSTRÖM 8: 377 (
1845).
En nackrakad pojkflicka av söderamristyp. ÖSTERGREN (cit. fr.
1925).
–
POJK-FÖRBUND.
förbund av o. för pojkar. ÖSTERGREN (cit. fr. 1924).
–
POJK-GLOP. (
vard.) slyngel, pojklymmel, pojkvalp.
HSH 8: 54 (c. 1800). En pojkglop sorn inte var torr bakom öronen.
AHLIN MDöd 31 (
1945).
–
POJK-HATT.
(pojk- 1672.
pojke- 1672)
Särsk. (†) till 1 b. Bouppt- Sthm 1672, s. 768 a, Bil.
Därs. 770 a.
–
POJK-HEM,
n. hem för pojkar; äv. (mera tillf.) om heIr1 som ngn har l. hade ss. pojke.
–
POJK-HJÄLTE.
person som av pojkar betraktas som en hjälte; jfr hjälte sbst.², ³. Buffalo Bill har alla förutsättningar att bli pojkhjälte. UN 1902,
nr 11741 B,
s. 2 –
POJK-HÄR. särsk.
om håruppsättning l. frisyr (för kvinnor) med kortklippt nackhår. BERGMAN LBrenn. 21 (
1928).
–
POJK-JACKA.
(poÅke- 1659) särsk. (†) till 1 b. BoupptSthm 4/3
1659.
–
POJK-KAPPA,
r. l. f. (pojke- 1646–1659) särsk. '*+) till
1 b. Bouppt-
Sthm 19/1 1646.
Därs. 4/3 1659.
–
POJK-KLASS.
jfr klass 4. GHT 1946.
nr 140.
s. 22.
–
POJK-KLIPPT,
p. adj. om flicka (l. kvinna l. hennes hår): klippt som en pojke(s). SvD(A) 1934.
nr 354 s. 9.
–
POJK-KLÄDER, pl.
(pojk- 1935.
pojke- 1674)
gosskläder. BoupptSthm 24/10
1674.
–
POJK-KOSTYM.
KRUSBNSTJBRNA Pah1en 7: 409 (
1935).
–
POJK-KYTTING.
(i folkligt spr. i vissa trakter) liten pojke. Medd-NordM 1890, s. 15
–
POJK-KÖLING -ko'21in, m.;
best. -en; pl. -ar. [jfr sv. dinl. kö- 1ing, sannol. besläktat med kult, sbst.¹. o. kalv, sbst.¹-²
(i vissa trakter. föga br.) pojkspoling. pojkvalp. TOPELIUS Vint. 11.
1: 204 (
1881).
–
POJK-LEK.
lek som lekes av pojkar. LIND 1:473 (
1749).
–
POJK-LIGA. jfr
ilga Q.
GHT 1895,
nr 225.
s. 3.
–
POJK-LUNS. (
vard.) jfr
1uns, sbst.i
2. –
POJK-LYNNE.
gosselyn1ie. TT 1900: Byggn.
s. 72.
–
POJK-LÄGER.
jfr läger 7 b. OsT–nGREN (cit. fr. 1924).
–
POJK-LÄROVÄRK -002 äv -200. gosslärovärk.
–
POJK-LÄSNING.
abstr. o. konkret; jfr -bok. DN(B) 1946.
nr 344.
s. 5.
–
POJK-MANDAT. (
†)
pojkbedrift(er); n?est i pl.; jfr -dat. HAGBENG Shaksp. 2: 329 (
1847).
LUNDELL (
1893).
–
POJK-MANER.
( pojk- 1805 osv. pojke- 1739) jfr
maner sbst.¹, ¹,
²; särsk. i uttr. på pojkmaner, på pojkars sätt, som pojkar bruka.
VRP 6/6 1739.
På äkta pojhmaner. Otter Officer 245 (
1930).
–
POJK-MINNE.
abstr. o. kon–retare. Ve-d. 1886. s. 208
(abstr.). SIWERTZ JoDr. 317 (
1928).
–
POJK-MÖSSA.
gossmössa. CARLSSON Stocholmskan 50 (
1918).
–
POJK-NAMN.
Inanligt förnamn, gossnamn.
–
POJK-NATUR.
jfr natur l. ÅbSvUudH LIX. 1: 45 (
1919).
–
POJK-NÄVE.
jfr gosse-näve. Själfve härskarornas Jehovah nickar blid från sitt kerubhögsäte när rättskänslan knyter en pojknäfve. RYDBERG 2: 328 (
1867).
–
POJK-OLATER -020. pl.
ÖSTERGREN (
1935).
–
POJK-PARVEL,
förr äv. -PIRVEL. parvel, pYs. WETTERBERGH Penning. 498 (1847: pojkpirvel).
PT 1907 nr 300 A,
s. 3 –
POJK-PLÅGARE. särsk.
om (skol)lärare som uppträder (fysiskt l. psykiskt) brutalt mot elever. HärGickSkol. 322 (
1934).
–
POJK-PROSTITUTION. (
nytt ord)
jfr prostitu- tion l. Obs: 195-. nr 21, s. 8.
–
POJK-RACKARE. (
vard.) jfr
-lymmel.
BONDESON hrarkn. 44 (
1881).
–
POJK-ROCK.
(pojke- 1685) särsk. (†) till
1 b. BouIptSthm '/,
1685.
–
POJK-RÄD,
n. (
tillf.)
av pojkar bestående elevråd vid skola. UPsala 1917,
nr 90, s. 7.
–
POJK-SINNE.
pojkaktigt sinr1e(lag). LIND 1: 473 (
1749).
–
POJK-SJÄL.
pojkes själ; pojksinne. ÖSTERGREN (
1935).
–
POJK-SKO,
r. l. f. (pojk- 1929.
pojke- 1654–1757)
sko so1:a är avsedd för pojke, gossko. SthmStadsord. 1: 107 (
1654).
Tyske skor måste hvar och en hafva. så snart han växt ur sina poikeskor. VetAIr 1757,
s. 299 –
POJK-SKOCK.
( pojke- 1728) (
mera tillf.)
skara av pojkar. LUNDBERG PAULSON Erasvius 128 b (1728).
–
POJK-SLAGSMÅL -⁰², äv. -20. slagsmål mellan pojkar. Hågk- Livsintr. 12: 163 (1931).
–
POJK-SLINKA,
f. (
tillf.)
ss. okvädinsord: flicka som söker sällskap med pojkar; slinka.
Posten 1768, s. 176 ("177").
–
POJK-SLOK. (
numera föga br.)
jfr -glop. HAGNEAG Shak–p. –: 304 (1848). Därs. 8: 251 (
1849).
–
POJK-SLYNGEL.
(va1d.) jfr -1ymmel. BACKMAN Reuter L-ffv. 1: 181 (
1870).
–
POJK-SNORR. (
†)
pojkvasker. SERENIUS (
1734;
under cock).
–
POJK-SNYFFEL.
[jfr sv. dial. pojksnyffl), (i Finl. foga br.) pojkslyngel.
TOPELIUS Filt. 4: 222 (1364). –
POJK-SPEL.
spel som spelas av pojkar. SENENIUS (
1734;
under push,
SCst.).
–
POJK-SPRATT.
spratt av pojke l. pojkar. NärGickSkol. 51 (1934).
–
POJK-SPRÅK.
(slang)språk använt av pojkarPojkspråkets kända sätt att "baka talvändt" (tala bakvändt). RYDQVIST SSL 4: 455 (
1870).
–
POJK-STACKARE.
( pojk- 1881 osv. pojka- 1858) WIGSTRÖM Folkd. 2: 191 (
1881).
–
POJK-STRECK.
( pojk- 1741 osv. pojke- 1788) streck l. spratt l. rackartyg l. hyss av pojke l. pojkar. SERENIUS (1741). AbSvUndH L1X. 1: 71 (1940).
–
POJK-TAG, pl. uppträdande l. sätt o. d. som är utniärkande för pojke; pojkfasoner, pojkman–r. MÅNssoN
Rät– 2: 178 (
1916).
–
POJK-TID.
tid då ngn är l. var pojke; jfr -år. NORLANDER Skål 16 (19;1). –
POJK-TOKIG. (
tillf.)
om flicka; jfr karl-tokig. FOGELSTRÖM T'akna 239 (
1949).
–
POJK-TYCKE.
[POJK-TYCKE.ssg 1]
1) (
mindre br.)
pojkes svärmeri l. tycke för flicka l. (ung) kvinna. SCHWARTZ Pos. SCHWARTZ (
1863).
[POJK-TYCKE.ssg 2]
2) (
mera tillf.)
persons likhet med l. tycke av pojke. JOHANSSON RödaHuv. 1: 125 (
1917).
[POJK-TYCKE.ssg 3]
3) i uttr. ha pojktycke. om flicka: utöva stark dragningskraft på pojkar; jfr herr-tycke. hon hade starkt pojktycke redan i de första tonaren.
–
POJK-TÄLT.
tält för pojke l. pojkar. SommarkatalPUBergström 1932,
s. 30 –
POJK-UPPTÅG -02. jfr
-streck.
CVALLIN Bref 23 (
1841).
–
POJK-VALP,
m. (
vard.)
jfr -fnasker. WINGÅRD Mznn. 5: 172 (
1847).
–
POJK-VAS l. -
VASE. (
numera knappast br.)
pojkvasker. SvTyHlex. (
1851).
STEINDBERG SvO 2: 3a8 (
1883).
AUERBACH (
1913).
–
POJK-VASING l.
-VASINGE . (
†) pojkvasker.
BLANCHE B–ld. 1: 135 (
1863).
THOLANDER Ordl. (c. 1875).
–
POJK-VASK(ER). (
vard.)
ung pojke. liten pojke. grabb, pojkspoling. pojkbyting. NOIZDFoRss (
1805).
JOHNSON Se 74 (
1936).
–
POJK-VÄN,
m. pojke som hör till (flickas l. pojkes) vänkrets. HEDBERG Prins 239 (
1936).
–
POJK-ÅLDER. jfr
-tid, -år l. Pojkåldern . . kan . . räknas –från 7:e–8:e till
14:e–16:e året.
AS3cF 3: 332 (
1849.
1852).
–
POJK-ÅR.
( pojk- 1753 osv. pojka- 1773. pojke- 1784–1786) [POJK-ÅR.ssg 1]
1) till 1; i pl.: –r l. tid då ngn är l. var pojke; gossår; jfr -tid. VDAkt. 1773,
nr 472. Ynglingaåren . .. de korta år. då man . . lämnar pojkårens flockmentaliteC och äventyrslusta bak
om sig.
3SAH LIII. 1: 32 (
1942).
särsk. (†): ung åldor, ungdom.
FoU 20: 373 (
1786).
[POJK-ÅR.ssg 2]
2) (
†)
till 1 b: år varunder man är anställd som lärling o. d.; läroår. STAGNELL Banquer. 22 (
1753).
–
(1 b?) POJK-ÖRE.
[jfr Numismatn–edd.
15: 41 (
1900) (
förr)
benämnig på ett (på för stor platt) under 1700- talet präglat kopparmynt Ined ett öres värde. 2VittAH 24: 411 (1864: efter ä. handl.)./
B
(†):
–
POJKA-FOLOR, pl.
(pojka- 1788. pojke-
1775) pojkstreck, pojkfasoner; jfr
fola sbst.²,
1Saml. 7: 49 (
1775).
LANÆERUS Försök 104 (
1788).
C
(†):
–
(1 b) POJKE-ED.
ed som avlades av lärpojke. HdlCollMed. "/,0 1696.
–
POJKE-PINK.
pojkes urin. RÅLAMB 1a. (
1690).
–
(1 b) POJKE-RULLA r. l. f. i uttr. stå – pojkerullan, vara l. betraktas som eu lärpojke. At du (drs. Cupido) hos kloka män må tit inrymme få, / Ocli ey till ewig tijd i påike rullan stå. RUNIUS (SVS) 1: 167 (
1703).
–
POJKE-SKRÄPP.
pojkaktigt skryt. DALIN Arg. 2: 393 (
1734,
1754).
–
POJKE-SNILLE.
ironiskt, om pojkaktig l. slyngelaktig talang. Spän pojkesnillets styrka högt, / Och sväll dig, lilla padda: up; / Och säj til rimtåssungarne / Hur Stor du lille K(ellgre)n är. THORILD (SVS) 1: 107 (
1784).
–
POJKE-VITTNE.
till 1 l. I b: vittnesmål avgivet av pojke l. lärpojke. Blotta misstankar och poicke witne gälla intet i sådana höga ährender (som stöld). LWIVALLIUS (1643) i 2Saml. Sg: 57.
D
(†):
–
POJKES-KLÄDNING,
se C./
. (i allm. t111
[POJKES-KLÄDNING.ssg 1]
1):
–
POJKAKTIG ,
adj. so1:a liknar en pojke
(1. en pojkes); so1:a är utmärkande l. karakteristisk för en pojke. gossaktig; ofta övergåer1de i bet.: barnslig, naiv pueril.
LIND (
1738).
2SAH 62: 240 (
1886).
Heinr–ch Heine är raedvetet Pojkaktigt fräck. FRÖDING Eftersk. 2: 147 (
1898,
1910).
Hennes mun var . . pojkaktig och djupt kvinnlig på samma gång. SILVERTZ Låg. 10 (
1932).
.:
–
pojkaktighet ,
r. l. f. äv. konkretare (äv. i pl.): pojkstreck. LANÉRUS Försök 109 (1788). Tänk att alit skall gå igen. allt: pojkaktigheter och storstreck. STRINDBERG Dam. 118 (
1898).
–
POJKERI ,
n. (
†)
pojkstreckpojkaktighet. CALONIUS Bref 258 (
1797).
CALONIUS BrCalonius 588 (
1799)./