POKAL pωka⁴l, äv. po-. förr äv.
BOKAL,
sbst.¹,
r. l. m. (
RP 8: 210 (
1640) osv.) ((*+– n.
LUCIDOR (SVS) 220 (
1672)); best.
-en, äv.
-n; pl.
-er.
( boehai 1640. bokai (-oai) 1658–1672. pokai (-cai, -eahl) 1639 osv. pokailer, pl. 1713. pueai 1756) [y. fsv. bakal; jfr ä. d. pocal, bucal, d.
Pokal, ä. t. poval, bocal, Zuvkal, t. pokal; av fr. bocal, apoteksburk, bägare l. it. boccale, dryckeskarl, vattenkruka; av senlat. Zau- calis, av gr. βαύκαλις, båda med bet.: (ler)kärl för avkylning av vin l. vatten o. d. Ordet ar sannol. till form o. bet. påvärkat av det obesläktade lat.
Poculum (se POKULERA).– Jfr
BOKAL, sbst.² [POKAL 0]
(
i sht förr)
dryckeskärl av glas j. metall o. d., vanl. beståendo av fot, skaft (l. ben) o. skål o. ofta försett raed (dekororat l. ägL1rkröni) lock (jfr BÄGARE); ofta om dylikt dryckeskärl med dess innehåll; äv. enbart om innehållet; stundom om dryckeskärl i allm. som användes vid skålande o. d.; förr äv. – BOKAL, sbst.² Fylla, tömma, dricka en pokctl. Svänga en pokal uted ngn. dricka ett glas med ngn. SCRODERUS Comenins 562 (
1639).
2 st Pokaller till Comportt. HovförtärSthm 1713.
s. 289. Kärlekens qval j I en Pocal / Dränkes galant.
BELLMAN (BellniS) 2: 112 (
1791).
Ma chère mere . . lät gifva mig en stor pokal starkt the. BREMER Grann. 1: 18 (
1837).
Min starafar hade en stor pokal / en jättepokal af tenn. HEIDENSTAM Valff 137 (
1888).
Min ringa smak för "pokalen" och min alldeles deciderade afsmak för rusiga menniskor och skrålande glädje. ÖMAN Ungd. 302 (
1889).
Vi brukade . . då och då besöka varandra . ., svänga en pokal tillsammans/ / och diskutera dagens frågor. HELLSTRÖM RedKav. 159 (
1933).– jfr
BUCKEL-,
DUBBEL-,
FEST-,
GLAS-,
GULD-,
JÄTTE-,
KRÄK-,
NAUTILUS-,
NEKTAR-,
SILVER-,
TENN-POKAL m. fl. – särsk.
[POKAL .a]
a) i sht
sport. (som prydnadsföroiål använd) bägare l. pokal l. skål o. d. sora uppsatts l. vunnits so1H pris i tävling.
TIdr. 1884,
s. 205 jfr
VANDRINGS-POKAL m. fl.
[POKAL .b]
b) mer l. mindre bildl.; särsk. o1:a föremål som till utseendet påminner om en pokal. Då jag häller af min lefnad allt. det jag här i verlden njutit af E. Exc:s hand, blifver intet mera öfrigt i min jyckas pocal, än en elak drägg på botten. LINNFL SvArb. 1: 51 (
1759).
t–-ällväggens) afsatser. där bägarlafven radade upp sina rödkantade pokaler. LAGERLÖF Länk. 140 (
1894).
KARLFELDT FridLustg. 47 (
1901). jfr
RIM-POKAL.
–
POKAL-BEN. (
tillf.)
ben l. skaft till pokal. SEITZ Glas. 73 (
1933).
–
POKAL-FLASKA. (
†)
glaskärl med vid hals för förvaring av frukt O. d. (jfr bokal sbst.²,)? BfluPPtSthm '/s 1673.
–
POKAL-FORM. jfr
form I l.
–
POKAL-FOT.
jfr -ben. Bouppt- Sthm 5/12 1671.
–
(a) POKAL-FÖRSVARARE.
sport. person l. klubb l. segelbåt o. d. som vid tävling försvarar en vid tidigare tävling erövrad (vandrings)pokal. TIdr. 1887.
s. 104.
–
POKAL-GLAS. (
†)
pokal av glas. BouPPtVäxjö 1827.
KARLIN Kult.l13s (
1888).
–
(a) POKAL-INNEHAVARE- -⁰ 010 o. spoi-t. jfr
-rörsvarare.
1drF–nl. S: 75 (
1906).
–
(a) POKAL-MATCH.
sport. match (i sht i fotboll l. bandy) vars vinnare erhåller en (vandrings)pokal. NordtdrL 1904,
s. 70 –
(a) POKAL-PRIS,
n. (
tillf.)
sport. pris som utgår i form av pokal. AB 1831.
nr 127 s. 4.
–
(a) POKAL-SEGLARE.
sport. (innehavare av) segelbåt som deltar i pokalsegling. 1drFinl. 4: 68 (
1906).
–
(a) POKAL-SEGLING.
sport. tävling – segling vars vinnare erhåller en pokal sora pris. SD 1899,
nr 408, s. 8.
–
(a) POKAL-SERIE.
sport. serie (i fotboll l. bandy o. d.) där det vinnande laget får en pokal som pris. NordldrL 1904,
s. 286 –
(a) POKAL-TURNERING.
sport. turnering (i fotboll l. bandy- l. tennis o. d.) där det vinnande laget får en pokal som pris; jfr -serle. 1drBl. 1910,
nr 34 s. 4.
–
(a) POKAL-TÄVLING.
sport. jfr
-tävian.
Tjdr. 1887. s. 1e4/
.:
–
POKALISERA ,
v. (
†)
pokulera. TERSMEDEN Mem. 5: 13 (
1769).
SCHÜTZERCRANTZ Olyksöden 163 (
1775).