PLÖJA plöj³a², v. -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -ANDE. -NAD (se
a-uledn.),
-NING (se d. o.);
-ARE (se
avledn.); jfr
PLÖJA sbst.,
PLÖJD, PLÖJE, PLÖJ- SEL, PLÖJSLA. PLÖJSLE, se
avledn. ( plög- 1536–1795. plöj- (-ölj-, -öy-) 1536 osv. plöyi- 1526-- c. 1635) [fsv.
plöghia; jfr d.
ploj-e, isl.
plggia, t.
pflägen samt eng.
plough, plovr; avledn. av
PLOG]
[PLÖJA 1]
1) bearbeta l. köra (åker)jord med plog; dels med obj. betecknande jord l. åker. o. d., dels abs.; äv.: göra (en fåra o. d.) gm körning med plog; jfr ÄRJA 1Kor. 9: 1e (NT 1526). (I april) skal man badhe plöya och såå. Ps. 1549, Kal. 8. 5
a. För utsäde af alt grä8-frö, måste marken plögas mera än en gång.
SERENIUS EngÅkerm. 53 (
1727).
(Ban) plöjde . . en rak och bred fåra.
LAGERLÖF Holg. 2: 406
(ig07). HELLSTRÖM Malmros 118 (
1931). – jfr
ALV-,
DJUP-,
EFTER-,
HÖST-,
MULL-,
REOL-,
SKUM-,
VÄR-PLÖJA m. fl. samt
NY-,
O-PLÖJD. – särsk.
[PLÖJA 1.a]
a) i ett stort antal ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. För köld skul wil then late icke plöya, så moste han om soramaren tiggia gå och intit få. Ordspr. 20: 4 (öv. 1536).
Man måste plöye medh sådan oxar som man häuer. SvOrds. B 6 a (
1604); jfr b
a. Harfwa dhet effter, som han haar plögt . .
(dvs.) När ens ährligh raans bekända meriter blifwa förringade, då plägar man swara medh en sådan förwijtelse.
GRUBB 314 (
1665).
Lijka paar plöyer bäst. DENS. 368. När Adam plögde och Eva spann, / Hwar war då en Adelszman.
DENS. 586 [jfr HOLM ABevO s] . Jaga och intet få, plöja och intet så, läsa och intet förstå. RHODIN Ordspr. sI (1807). [PLÖJA 1.b]
b) bildl. (jfr 2–6). Plöja nya fält, arbeta på nya forskningsfält o. d.; jfr B. J plöyen ogudachtigheet, och vpskären oretferdigheet, och äten lögns frucht. Hos. 10: 12 (Bib. 1541).
Kanonen plöjer (i slaget vid Lätzen) bland rök och dam / I åkern för blodigt säde. SNOILSKY 3: 3 (
1883). –särsk.
[PLÖJA 1.b.α]
α) i uttr. plöja med ngns kalv l. plog l. o1e o. d., särsk. (o. numera företrädesvis) plöja med andras kalvar l. en annans kalv(-ar),- lösa en uppgift l. åstadkomma ngt med anlitande av ngns resp. andras hjälp, använda ngns resp. andras idé(er) l. metod(er) l. resultat; vanl. klandrande, närraande sig bet.: "lysa med lånta fjädrar", stjäla ngns id–er o. d.; se vidare undor KALV, sbst.¹ ¹ h a d', PLOG ¹ c g. Om j icke hadhen plögt medh minom kalff, j hadhen intet råkat på mina gåto. Dom. li: 18 (Bib. 1541;
Bib. 1917: plöjt med min kviga).
(Jag) lävrr inte andra plöija rued n1in ööck.
OxBr. 11: 479 (
1632).
(Jag är) besvijken, j dett En annor plögdt medh min plogh och betient sig af rain afRijttning och förslag (till hosPitalsbyggnaden). T'DAkt. 1706, nr 307. jfr (tillf.) : Det är alldeles oriktigt att i hithörande frågor plöja med parlamentarismens åskådningar. Fyris 1894,
nr 70, 8. 2.
[PLÖJA 1.b.β]
β) (
numera bl. tillf.)
i uttr. plöja med ngn, (hårt) utnyttja l. "köra" med ngn l. låta ngn arbeta för sig l. dyl. Så haffue the (dvs. danskarna) med thet Rike (dvs. Norge) plögdt, / At Norge haffuer sigh litet förökt. SVART Gens'v. F 1 b (1558). Att icke en och annan af Minist–ren plöjt med den arma David (Frölich), så att de brutit ryggen af honom. 3SAH –LI. 2: 77 (1835). [PLÖJA 2]
2) bildl. l. oeg., om ngt som liknar plöjande med en plog, särsk. med tanke på att (ytan av) ngt uppristas l. att en fåra l. ränna bildas i ngt l. att ngt skär igenom (ytan av) ngt o. därvid välter en viss massa därav åt sidan; med konstr. motsv. de i bet. 1 använda. Tin åsyn, som ett svärd, vti mitt hierta Plöjer. KOLMODIN AvSP. 1: 259 (
1732).
Projektilerna plöjde aflånga fåror i stållagret. BUSCH Fästn. 46 (
1888).
Den ene . . (åsk)- strålen plöjde jorden fram till folkskolehuset. Pr 1896,
nr 145,
s. 3 Norsfiskarna, som . . plöjde med handhåfvarna i det strida vårvattnet.
ÖBERG dIakt. 1: 17 (
1906). – särsk.
[PLÖJA 2.a]
a) (med ngt vitter prägel) om ett fartygs gång på vattnet, med tanke på att fartygets köl klyver vattenytan o. bildar en fåra i vattnet. Plöja havet, böljo?-na, vågorna, oceanen. Han lemnar åker och äDg, cch går at plöja hafsböljan. SvMerc. 1763, s.
588 (
1761).
Ombord på Trent, som plöjde oceanen. SöndN 1862,
nr 00, s. l.
S'Fl. 1937,
s. 6 jfr
BE-PLÖJA.
[PLÖJA 2.b]
b)(med ngt vitter prägel) om en fågels l. fly-gniaskins tramträngande genom luften.
HEMBERG ObanStig. 172 (
1896;
se under c). (Flygaren) ofarna vägar i rymden plöjer.
SvD(A) 1910 nr 270,
s. 9 (†) Svalan plöjer
(drs. flyger) jämt med Jol.
FRESE Verldsl-o 165 (
1726).
[PLÖJA 2.c]
c) (r1ied ngt vard. l. vitter prägel) allmännare: förflytta sig l. framtränga l. bana sig väg genom ngt under undanträngande av det som hindrar l. bildande av en öppning l. ränna o. d.; äv.: pulsa (i snö); stundom övergående i bet.: förflytta sig, färdas, gå, tränga fram o. d.; särsk. i uttr. plöja sig väg l. plöja (sin) väg l. bana, bana (sig) väg, ta sig l. tränga fram o. d.; äv. i uttr. gå plöjda vägar, bildl.: gå banade vägar, i sin värksamhet följa vedertaget bruk o. d.; se för övr. under VÄG. ATTERBOM SBikt. 2: 43 (
1811,
1838).
Vargarna . . plöÅa inön skiftesvis liksom tranorna i kilflykt luften. HEMBERG OöanStig. 172 (
1896); jfr
b. Plöjande i alnsdjupa snödrifvor. SÄTHERBEBG Lefn. 10 (
1896).
Stellan plöjde sig väg genom gruppen. SHVERTZ Sel. 2: 83 (
1920).
jfr (†): Det är otroligt hvad stotelse stenar man råkar på Dägen (då man skriver) och vet man ej väja några och plöjja de andra är man förlorad. CAEHRENSVÄRD Brev 2: 90 (
1795).
[PLÖJA 3]
3) [specialfall av 2; jfr motsv. anv. i d.]
(
†)
ned en "ploghyvel" göra en ränna I. skåra l. not l. fals längs kanten av en bräda o. d., iota; jfr SPONTA LINM (
1738,
1749).– jfr
IN-,
SAMMAN-PLÖJA.
[PLÖJA 4]
4) [specialfall av 2)' åstadkomma fåror i ngns panna l. a1181kte, fåra; med saksubj. betecknande fårorna l. vad som orsakar fårorna (ålder l. tid l. bekymmer o. d.), med obj. betecknande panna osv. l. fåra; numera bl. (niera tillf.) i anv. med jämförelsevis nära anslutning till 1 l. 2. De diupa fårar och rynkor, som tiden plögdt och ristat på deras skräflige änne och kinder.
LUNDBERG PAULsoN Erasn:us 74 (1728). Än hade åldern icke plöjt hans panna. KELLGREN (SVS) 2: 316 (
1792).
De fåror, som din panna plöja. RUNEBERG 2: 286 (
1828).
Panna, plöjd af vedermöda. CVASTRANDBERG 4: 240 (
1857).
ÖSTERGREN (
1935).– jfr
DJUP-PLÖJA.
[PLÖJA 5]
5) (med ngt varil. l. vitter prägel) med avs. på skrift, räkenskaper o. d.: läsa l. gå l. "tröska" igenom (ngt); äv. utan Gbj.; företrädesvis i förb. plöja igenom (se Särsk. föj-b.). LUNDEGÅRD Prom. 1: 77 (
1893).
Plöja tio kolunmner djupt i firmans böcker. ESSÉN V-aP. 118 (
1917).
[PLÖJA 6]
6) (med ngt vitter prägel) med avs. på en orskningsgren l. ett "ämne" o. d.: tränga in i . genoniforska l. bearbeta l. "odla" (ngt); äv. utan obj. TT 1902, Ark.
s. 102. Denna
ännu allt för litet plöjda forskningsgren
(dvs. etnografl). Rig 1931,
s. 95 (Han) behandiar ett större ämne . . och har överhuvudtaget plöjt djupare
(än N. n-
.). UN 1943 nr 64, s.
4. –
PLÖJA FRAM ¹⁰ ⁴. [PLÖJA FRAM.fb 1]
1) (
tillf.)
till 1: frambringa (ngt) gm plöjande. BROOMÉ MPDahlbg 12 (
1834).
[PLÖJA FRAM.fb 2]
2) till 2, intr. o. refl. (i uttr. plöja sig fram): ta l. tränga sig fram, bana sig väg o. d. särsk. [PLÖJA FRAM.fb 2.a]
a) (med ngt vitter prägel) till 2 a, om fartyg l. sjöfarande. HEDIN Pol 1: 325 (
1911;
refl.).
Plöja frara genom sjöarna med stadiga 14-15 knop. VF1. 1933, s. 137 [PLÖJA FRAM.fb 2.b]
b) (i allm. ngt vard.) till 2 c. (Han) plöjde sig fram fot för fot (genom snön). GEIJERSTAM FattFolk 2: 22 (
1889).
–
PLÖJA IGEN ¹⁰ ⁰⁴. till 1 2: fylla igen gm plöjning.
KNÖPPEL Barb. 94 (
1916).
jfr igenpiöja.
–
PLÖJA IGENOM ¹⁰ ⁰⁴⁰ l. 032 l. GENOM 40 l. 32.
(Lat.) Perarare . . (sv.) Plöja igenom. EKBLAD 24 (
1764).
jfr genomplöja. särsk. [PLÖJA IGENOM.fb 1]
1) (i allm. ngt vard.) till 2: tränga igenom (ngt); köra igenom (ngt med ngt) l. dyl. Han plöjde igenom hela sumpmarken med (håren). LAGERLÖF Saga 79 (
1908).
[PLÖJA IGENOM.fb 1.slutet]
särsk.
[PLÖJA IGENOM.fb 1.a]
a) till 2 c: ta l. tränga sig l. bana sig väg igenom (ngt); äv. refl. (i uttr. plöja sig igenom). NTIdr. 190O, Julnr
s. 20.
(Han) plöjde . . genom / mängden och styrde bort över skolplanen.
SIWERTZ JoDr. 38 (
1928).
[PLÖJA IGENOM.fb 1.b]
b) (tillf.l gå igenom l. avvärka" (ngt). Professorn . . som med lugn kon. sekvens plöjde igenora assietterna (påfrukostbordet). BERGMAN nIark. 152 (19ig). [PLÖJA IGENOM.fb 2]
2) (
ngt vard.)
till 5: läsa l. gå l. "tröska" igenom (ngt). NordT 1893,
s. 189. Det går minsann inte på en aftonstund att plöja –genn1n en engelsk
roman. AB(L) 1895 nr 279,
s. 2 Jag plöjde . . grnom lördagstidningens annonsspalter. TRENTER Lek 232 (
1950).
–
PLÖJA NED ¹⁰ ⁴ NER4. till 1: nedmylla gm plöjning.
Ylöja ned gödsel. SERENIUS EngAkerm. 170 (
1727).
ASELIN Frukt 126 (
1902).
jfr medplöja.
–
PLÖJA OM ¹⁰ ⁴. jfr
omplöja.
[PLÖJA OM.fb 1]
1) till 1: plöja på nytt; förr möjl. allmännare: plöja. DÄUNERT 221 (
1746).
THOMANDER 3: 303 (
1826).
[PLÖJA OM.fb 2]
2) (tillf., ngt vard.) till 5: "plöja" igenom (ngt) på nytt. PedT 1903,
s. 339 –
PLÖJA UPP ¹⁰ ⁴ äv. OPP 4. jfr
upplöja.
[PLÖJA UPP.fb 1]
1) till 1: plöja (ngt); särsk. med avs. på niark som förut icke odlats l. som legat i träda. WOLLIMHAUS Ind. (
1652).
Den jord, som bestämmes att bära lin, plöjes upp hösten förut. ALu'. 3: 12 (
1833).
LAGERLÖF Holg. 2: 406 (19071. [PLÖJA UPP.fb 2]
2) till 2: rista l riva l. gräva upp (ngt), gör– fåror i (ngt); äv. med obj. betocknar1de fåra l. dyl. Mullvadarna hafva plöjt opp hela min trägård. NoRDFoRss (1805). I de spår du nyss . . plöjt upp. PåSkid. 1928,
s. 62
(i allm. till
1): –
PLÖJ-GÄNG. (
†) –
plog-gång. LBA 44–50: 249 (
1801).
–
PLÖJ-HÄST.
(mera tillf.) draghäst använd vid plöjning; jfr plog-häst. VL 1901,
nr 37, 8. 3.
–
PLÖJ-MARK. (
i vitter stil)
plöjd niark, "plöjning" tse d. o. 1 b). BELFRAGE Väg 96 (
1918).
–
PLÖJ-MUST. (
i vissa trakter)
1ant. om den för plöjning behövliga fuktigheten i n?arken; jfr must 5. ÖSTERGREN (
1935).
– (
2)
PLÖJ-RÅTTA. (
†)
åkersork. FRIES ÅrsL V-etA 1SB3, s. 113.
HOLMGREN Däggdj- 265 (
1865).
–
PLÖJ-ÖL. (
†) == plöjnings-kalas.
GbgMag-
Avledn. (till
1):
–
PLÖJA ,
r. l. f. [fsv. -plöghia i ssgrna aPlöghia, oPplöghia, plöjning in på granne1's område; jfr nor. ploie]
[PLÖJA.avl 1]
1) abstr.: plöjning ( -se d. o. 1 a); i ssga eflerplöja. [PLÖJA.avl 2]
2) (i vissa trakter) konkret: plöjning (se d. o. 1 b); förr äv.: stycke jord upplöjt till åker; stundom svårt att skilja från 3. Fast än nyss-vptagne plöjor och åkerstycken . . första året icke böra plöjas altfördiupt, så (osv.). BROOCMAN Hush. 2: 58 (
1736).
Han kom ner på plöjan vid Vräknebro. SPONG Tavl. 163 (
1946).
jfr dags-, ny-piöja. [PLÖJA.avl 3]
3) (i vissa trakter) plogfåra; äv. bildl.; jfr 2. JoH.LNssoN Homll. 13: 707 (
1848).
Stormen . . började slita upp vattnet i allt grövre plöjor. KJELLGREN Kamr. 80 (
1947).
–
PLÖJARE ,
ru.ll(ig.). [jfr d. plujer]
person som plöjer; stundorn (i vitter stil) nietonymiskt för: odlare, jordbrukare; äv. bildl. Uppå min rygg haffua the plöyare plögt, och draghit theres forar longa. Psalt. 129: 3 (öv. 1536).
Ett folk af plöjare och smeder. SNOILSKY 1: 144 (
1874).
Sandhurg Uikt.
78 (
1934).
–
PLÖJBAR ,
adj. rjfr nor.Ploibar] (numera bl. tillf.) möjlig att plöja; förr äv.: lämplig att lägga under plogen l. odla, odlingsbar; jfr plog- bar. NORDPORSS (
1805).
ÖSTEBGREN (
1935).
–
PLÖJD ,
r. l. f. [PLÖJD.avl 1]
1) (
i vissa trakter)
abstr., = plöjning 1 a. PALMBLAD Fornk. 2: 110 (
1844).
[PLÖJD.avl 2]
2) (
†)
konkret, =/ plöjning 1 b. PALMFELT Ecl. 1 (
1740).
Prunkande stå odlarns plöjder. TRANER Anakr. 44 (
1829,
1833). jfr
dag-plöjd.
–
PLÖJE ,
n. (
i vissa trakter)
-plöjning 1 b. ARRHENIUS JordSr. 3: 149 (
1861).
SvD(B) 1943,
nr 353,
s. 13 –
PLÖJSEL ,
r. l. f. [jfr nor. plogsel]
(
i vissa trakter)
[PLÖJSEL.avl 1]
1) abstr., – plöjning 1 a. jfr höst- plöjsei (Över fälten, där höstplöjseln inte var färdig ännu på länge. ROSENDAHL SkogAhor 167 (
1932)).
[PLÖJSEL.avl 2]
2) konkret, – plöjning 1 b. UNT 1934, nr 300, s. 10.
–
PLÖJSLA ,
r. l. f. [jfr nor. plvgsle]
(i vissa trakter) [PLÖJSLA.avl 1]
1) – plöjning 1 b; stundom svårt att skilja från 2. De sigta ytvattensfårorna i plöjslorna har tagits upp. GbgP 1948,
nr 321, s. 14.
[PLÖJSLA.avl 2]
2) plogfåra; jfr l. ingenting är det, som förströr
(plöj-aren). annat än kråkorna, som vandra fram öfver plöjslorna och plocka efter mask.
LAGBRLÖF Jerus. 1: 6 (
1901).