© Svenska Akademien. SAOB spalt: P1417; tryckår: 1953
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
POLKA pol³ka² äv. ⁴⁰ (på'llka DALIN) r. l. f.; best. -an; pl. -or.
[jfr d.. t., eng. o. fr. polka; sannol. av tjeck. pulka, eg.: halvsteg]
[POLKA 1]
1) mus. en urspr. fr–n Prag stammande paroch runddans (förr indelad i olika turer) i livlig 2/4 takt; äv. om musik till denna dans. Prinsarne (Rarl o. Gustav) vurm a för polka och sedan den nu dansats pa Adelsbalen och på hofvet. är det den enda dans som anses fullt comme il faut. Solnedg. 1: 353 (i handl. fr. 1844). NORLIND AMusH 7e7 (1921).– jfr HAMBO-POLKA. – särsk. i vissa uttr. a) tysk polka. a) dans lik polka, men i 3/4 takt, hambopolkett. Arkn'orrlHembygds– 1918. s. 123. B) (förr. i vissa trakter) rheinländer. BtOdlH 6: 37 (1899). b) bajersk polka, rheinländer. SvUppslB 22: 915 (1935).
[POLKA 2]
2)
[jfr motsv. anv. i d.. t. o. eng.; på grnnd av polkans popularitet sora dans började man att med dess naran beteckna olika moderna l. nya aaker]
ss. förled i ssgr, använt för att uttrycka ngts modernitet l. hqga kvalitet o. d.; jfr: En riktig Dopfunt har1 Polkan blifvit / För modeartiklar och kraru. rainsann; / Man Polka-namnet åt allting gifvit – / Allt - - Polkan rekommendera kan. CRAMÆR Ljud 135 (1845). jfr äv.: (Hons hår ordnades) än helt beskedligt – la "polka" . . än åter – la Byron och Carl den tolfte. nrordstjernan 1847 s. 36. – Annt. Utom de under ssgr medan n-:in?nda orden näninas i HELLQVIST EtymOdb. (1922) efter ä. källor äv. polka-dosor, -omnl- bus, -sjaIar, -snus.
[POLKA 3]
3)
[jfr motsv. anv. i eng.]
(förr) halvlång tröja l. jacka (som bars av man l. kvinna); jfr 2. SthmModeJ 1848. s. 16. Jag . . hade min svarta polka garnerad med passions-blomn-or. BREMER G Verld. 2: 327 (1860). SVENSSON SkånFolkdr. 68 (1935).
Ssgr (jfr 2 anm.):
A
:
– (1) POLK-SKOLA, r. l. f. (skämts.) skola där undervisning gavs i polka. BLANCHE 1844–1845 4 (1845).
POLK-STEG, se B.
B
:
– (2) POLKA-BRÖD. () om en brödsort. PALMBLAD Nov. 4: 123 (1845, 1851).
– (2) POLKA-CHEVELYR. ((†) jfr -hår. Den nu brukliga polka-cheveluren. XLILLJEBJÖRN Hagk. 1: 9 (1865).
– (2) POLKA-FRACK.
[jfr d. polkafrakke]
((†) herröverrock (av vid 1söOtalets mitt modernaste slag). SCHÖLDSTRÖM Skämt. 43 (1885).
– (2) POLKA-GRIS. (söt o. med pepparmynta kryddad) röd- o. vitrandig. stor (sta- ngformig) karamell; äv. Om mindre karamell av samma slags massa. ALDEN Getapul. 41 (1883). Tre ryktbara Grenna-specialiteter. . . nemligen . . rödpäronen . . enbärsdrickat . . de s. k. "polkagrisarne". som äro de sötaste grisar i verlden. ODMAN Hemma 193 (1896). GHT 1945, nr 13. s. 7.
Ssgr:
polkagris-käpp. polkagris utformad som en liten käpp med krycka. TurA 1913. s. 133.
polkagris-randig. röd- och vitrandig. Pulkagrisrandiga s–jortor. ASPLUND Or. 73 (1934).
– (2) POLKA-HUVUD. (tillf.) huvud med polkahår. FRÖLICH Lewis Babb. 448 (1923; eng. or–g.: bobbed hair).
– (2) POLKA-HÅR.
[jfr d. polkahår, t. Polkahaar]
under 1800-talets mitt o. senare hälft av herrar använd frisyr med håret långt o. nedhängande på halsen (med svag, vanl. inåtgående lockning); numera bl. om liknande frisyr på kvinna l. barn; pagehår. Kurz grep honom . . ooh drog honoru vid hans flottiga polkahår in bakom disken. BACKMAN Reuter Lffv. 2: 331 (1870). BonnierRL (1826).
– (2) POLKA-LOCK, r. l. m. (liten) lock vid örat (i sht förr på herre med polkahår); i pl. äv. om polkahår. LINDQVIST Herr. 141 (1917). ÖSTERGREN (1935).
POLKA-LUGG. (mera tillf.) om lugg till polkahar. VALLGREN ABCBok 95 (1917).
– (1) POLKA-MASURKA.
[jfr t. polkamasurka]
rnns. pardans i 3/4 takt, innehållande rörelsemotiv från såväl polka sora masurka; äv. om musik till dylik dans. Dansb Västficksf. 35 (1856).
– (1) POLKA-MELODI. jfr melodi 2. BLANCHE KuplStockh. 11 (1845).
– (1) POLKA-MUSIK. HUBENDICK FlickLek. 122 (1879).
– (1) POLKA-PROMENAD. ((†) polka(tur) i ring. EDSTRÖM Dansb. 23 (1866). HAGDAHL Fråga 36 (1882).
– (2) POLKA-ROCK. ((†) jfr -fraek. STURZENBECKER 2: 177 (1861).
– (1) POLKA-STEG. ( polk- 1850. polka- 1850 osv.) kort steg som användes i l. ar karakteristiskt för polka. GJÖRCKE Sällskapsd. 97 (1850). (De berusade gubbarna) togo ibland små polkasteg för jämviktens skull. SPARRE PlåtM 131 (1914).
– (2) POLKA-STÖVEL - (parodiskt, (†) stövel. BLANCHE 1844–1845 16 (1845).
– (1) POLKA-TAKT.
[jfr dan. o. t. polkatakt]
[POLKA-TAKT.ssg 1]
1) takt vari polka spelas l. dansas; äv. bildl.. om snabb takt. Dansb Västficksf. 49 (1856). Hans pulsars uppjagade Polkatakt. BERGQUISI molandGrev. 20 (1919).
[POLKA-TAKT.ssg 2]
2) takt so1:a ingår i en polkamelodi. De sista polkatakterna (i träskodans) . . dansas med jämnfotahopp. Folkdans. 107 (1923).
– (2, 3) POLKA-TRÖJA.
[jfr d. Polkatrvj-e, eng. polkaj-acket]
(förr) == polka 3. SVENSSON SkånFolkdr. 68 (1935).
– (1) POLKA-TUR. (dans)tur i polka. BLANCHE 1844--1845 17 (1845).
– (2) POLKA-TVÅL. ((†) om visst slags tvål. Polka-tvål i askar. SöndBl. 1845. nr 49. s. 8 (i annons).
Avledn.:
POLKA , v.
[jfr d. Polke, t. polken, eng. polk(a), fr. polker]
[POLKA.avl 1]
1) (numera bl. tillf.) till 1: dansa polka; äv. bildl. På Kongl. Theatern "polkas" nu med besked. DKonstitutionelle 1844, nr 65. s. 4. Molnen polkade på höga fjällen. SEHLSTEDT 2: 16 (1850, 1862). Och raed med bland de polkande trängde jag mig. FRÖDING NDikt. 14 (1894). FRÖDING (1911).
[POLKA.avl 1.slutet]
särsk. (tillf.) i allraännare anv.: dansa (på ett sätt som liknar polka). De . . polkade boston. OSSIANNILSSON Hav. 65 (1910).
[POLKA.avl 2]
2) (niera tillf.) till 2: 1 p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med polkahår; äv. i uttr. polkat hår, polkahår. Polkade döttrar. UPsaZa(A) 1924, nr 210, s. 5. Enda mormodern rned polkat hår. Därs.
Särsk. förb. (till polka, v. 1):
polka om . () dansa runt i polka.
SöndN 1862 nr 20, s. 2.
POLKERA , v.
[jfr d. polkere, t. polkieren, fr. polker]
((†) – polka, v. l. AHLMAN (1872). LUNDELL (1893).
POLKETT , se d. o.
POLKÖR , m.
[jfr fr. polkeur]
((†) till 1: man som dansar polka. Polkan sådan den dansas i salongerna. Gåfva till polköser och polkörer af En erfaren Polkör. (1844; boktitel). BJÖRKMAN (1889).
POLKÖS , f.
[jfr fr. polkeuse]
() till 1: kvinna som dansar polka. Polkan (1844; se under polkör). BJÖRKMAN (1889).