POLKA pol³ka² äv. ⁴⁰ (på'llka DALIN) r. l. f.; best. -an; pl.
-or.
[jfr d.. t., eng. o. fr. polka; sannol. av tjeck. pulka, eg.: halvsteg]
[POLKA 1]
1) mus. en urspr. fr–n Prag stammande paroch runddans (förr indelad i olika turer) i livlig 2/4 takt; äv. om musik till denna dans. Prinsarne (Rarl o. Gustav) vurm a för polka och sedan den nu dansats pa Adelsbalen och på hofvet. är det den enda dans som anses fullt comme il faut. Solnedg. 1: 353 (i
handl. fr. 1844).
NORLIND AMusH 7e7 (
1921).– jfr
HAMBO-POLKA. – särsk. i vissa uttr.
a) tysk polka. a) dans lik polka, men i 3/4 takt, hambopolkett.
Arkn'orrlHembygds– 1918.
s. 123. B) (förr. i vissa trakter) rheinländer.
BtOdlH 6: 37 (
1899).
b) bajersk polka, rheinländer. SvUppslB 22: 915 (
1935).
[POLKA 2]
2) [jfr motsv. anv. i d.. t. o. eng.; på grnnd av polkans popularitet sora dans började man att med dess naran beteckna olika moderna l. nya aaker]
ss. förled i ssgr, använt för att uttrycka ngts modernitet l. hqga kvalitet o. d.; jfr: En riktig Dopfunt har1 Polkan blifvit / För modeartiklar och kraru. rainsann; / Man Polka-namnet åt allting gifvit – / Allt - - Polkan rekommendera kan. CRAMÆR Ljud 135 (
1845).
jfr äv.: (Hons hår ordnades) än helt beskedligt – la "polka" . . än åter – la Byron och Carl den tolfte. nrordstjernan 1847 s. 36. –
Annt. Utom de under
ssgr medan n-:in?nda orden näninas i
HELLQVIST EtymOdb. (
1922) efter ä. källor äv.
polka-dosor, -
omnl- bus, -
sjaIar, -snus.
[POLKA 3]
3) [jfr motsv. anv. i eng.]
(
förr)
halvlång tröja l. jacka (som bars av man l. kvinna); jfr 2. SthmModeJ 1848.
s. 16. Jag . . hade min svarta polka garnerad med passions-blomn-or.
BREMER G Verld. 2: 327 (
1860).
SVENSSON SkånFolkdr. 68 (
1935).
A
:
– (
1)
POLK-SKOLA,
r. l. f. (
skämts.)
skola där undervisning gavs i polka. BLANCHE 1844–1845 4 (
1845).
B
:
– (
2)
POLKA-BRÖD. (
†)
om en brödsort. PALMBLAD Nov. 4: 123 (
1845,
1851).
– (
2)
POLKA-CHEVELYR.
((†) jfr -hår. Den nu brukliga polka-cheveluren. XLILLJEBJÖRN Hagk. 1: 9 (
1865).
– (
2)
POLKA-FRACK.
[jfr d. polkafrakke]
((†) herröverrock (av vid 1söOtalets mitt modernaste slag). SCHÖLDSTRÖM Skämt. 43 (
1885).
– (
2)
POLKA-GRIS.
(söt o. med pepparmynta kryddad) röd- o. vitrandig. stor (sta- ngformig) karamell; äv. Om mindre karamell av samma slags massa. ALDEN Getapul. 41 (
1883).
Tre ryktbara Grenna-specialiteter. . . nemligen . . rödpäronen . . enbärsdrickat . . de s. k. "polkagrisarne". som äro de sötaste grisar i verlden. ODMAN Hemma 193 (
1896).
GHT 1945,
nr 13.
s. 7.
Ssgr:
–
polkagris-käpp.
polkagris utformad som en liten käpp med krycka. TurA 1913.
s. 133.
–
polkagris-randig.
röd- och vitrandig. Pulkagrisrandiga s–jortor. ASPLUND Or. 73 (
1934).
– (
2)
POLKA-HUVUD. (
tillf.)
huvud med polkahår. FRÖLICH Lewis Babb. 448 (
1923;
eng. or–g.: bobbed
hair). – (
2)
POLKA-HÅR.
[jfr d. polkahår, t. Polkahaar]
under 1800-talets mitt o. senare hälft av herrar använd frisyr med håret långt o. nedhängande på halsen (med svag, vanl. inåtgående lockning); numera bl. om liknande frisyr på kvinna l. barn; pagehår. Kurz grep honom . . ooh drog honoru vid hans flottiga polkahår in bakom disken. BACKMAN Reuter Lffv. 2: 331 (
1870).
BonnierRL (
1826).
– (
2)
POLKA-LOCK,
r. l. m. (liten) lock vid örat (i sht förr på herre med polkahår); i pl. äv. om polkahår. LINDQVIST Herr. 141 (
1917).
ÖSTERGREN (
1935).
–
POLKA-LUGG.
(mera tillf.) om lugg till polkahar. VALLGREN ABCBok 95 (
1917).
– (
1)
POLKA-MASURKA.
[jfr t. polkamasurka]
rnns. pardans i 3/4 takt, innehållande rörelsemotiv från såväl polka sora masurka; äv. om musik till dylik dans. Dansb Västficksf. 35 (
1856).
– (
2)
POLKA-ROCK.
((†) jfr -fraek. STURZENBECKER 2: 177 (
1861).
– (
1)
POLKA-STEG.
( polk- 1850. polka- 1850 osv.) kort steg som användes i l. ar karakteristiskt för polka. GJÖRCKE Sällskapsd. 97 (
1850).
(De berusade gubbarna) togo ibland små polkasteg för jämviktens skull. SPARRE PlåtM 131 (
1914).
– (
2)
POLKA-STÖVEL - (parodiskt, (†) stövel. BLANCHE 1844–1845 16 (
1845).
– (
1)
POLKA-TAKT.
[jfr dan. o. t. polkatakt]
[POLKA-TAKT.ssg 1]
1) takt vari polka spelas l. dansas; äv. bildl.. om snabb takt.
Dansb Västficksf. 49 (
1856). Hans pulsars uppjagade Polkatakt.
BERGQUISI molandGrev. 20 (
1919).
[POLKA-TAKT.ssg 2]
2) takt so1:a ingår i en polkamelodi. De sista polkatakterna (i träskodans) . . dansas med jämnfotahopp. Folkdans. 107 (
1923).
– (
2,
3)
POLKA-TRÖJA.
[jfr d. Polkatrvj-e, eng. polkaj-acket]
(
förr)
== polka 3. SVENSSON SkånFolkdr. 68 (
1935).
– (
1)
POLKA-TUR.
(dans)tur i polka. BLANCHE 1844--1845 17 (
1845).
– (
2)
POLKA-TVÅL.
((†) om visst slags tvål. Polka-tvål i askar. SöndBl. 1845.
nr 49. s. 8
(i annons).
Avledn.:
–
POLKA ,
v. [jfr d. Polke, t. polken, eng. polk(a), fr. polker]
[POLKA.avl 1]
1) (
numera bl. tillf.)
till 1: dansa polka; äv. bildl. På Kongl. Theatern "polkas" nu med besked. DKonstitutionelle 1844,
nr 65.
s. 4. Molnen polkade på höga fjällen.
SEHLSTEDT 2: 16 (
1850,
1862).
Och raed med bland de polkande trängde jag mig. FRÖDING NDikt. 14 (
1894).
FRÖDING (
1911).
[POLKA.avl 1.slutet]
särsk. (
tillf.)
i allraännare anv.: dansa (på ett sätt som liknar polka). De . . polkade boston. OSSIANNILSSON Hav. 65 (
1910).
[POLKA.avl 2]
2) (niera tillf.) till 2: 1 p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med polkahår; äv. i uttr. polkat hår, polkahår. Polkade döttrar. UPsaZa(A) 1924,
nr 210, s. 5.
Enda mormodern rned polkat hår. Därs.
Särsk. förb. (till
polka, v. 1):
–
polka om . (
†)
dansa runt i polka.
SöndN 1862 nr 20, s. 2.
–
POLKERA ,
v. [jfr d. polkere, t. polkieren, fr. polker]
((†) – polka, v. l. AHLMAN (
1872).
LUNDELL (
1893).
–
POLKÖR ,
m. [jfr fr. polkeur]
((†) till 1: man som dansar polka. Polkan sådan den dansas i salongerna. Gåfva till polköser och polkörer af En erfaren Polkör. (1844; boktitel). BJÖRKMAN (
1889).
–
POLKÖS ,
f. [jfr fr. polkeuse]
(
†)
till 1: kvinna som dansar polka. Polkan (
1844;
se under polkör).
BJÖRKMAN (
1889).