PORSLIN porsli⁴n, förr äv. PORCELIN (porceli'n WESTE) l. PORCELAINE (pårsällän GYNTHER ConvHlex. (1847)) l. POSTELIN l. POSTLIN (postli'n WESTE), n. (STENBOCK (o. OXENSTIERNA) Brefv. 1: 81 (1693) osv.) ((†) r. l. m. l. f. HovförtärSthm 1688 A, s. 1376 GYNTHER ConvHlex. (1847)); best. -et; pl. (i 1, om olika slag av porslin, o. i 2) -er (HovförtärSthm 1692 A. s. 2235, oSv.) ((†) – (BoupptSthm /'2 1667. STRINDBERG AmerHum. 1: 183 (1878)); -en BoupptSthm 2::, 1667). ( borselin 1B67. pastelin 1682. perselin 1640 (: Perselin-faat)–1666 (: Perselin Faat). pestulin 1668. porcol(l)ain (-se-) 1687–1863. porcel(i)alne 1669–1874. porcel(Ilan 1734–1851. porcel(l)ein 1667–1735. porcel(l)in (-se-) 1673–1892. porcel(l)ine 1685–1716. poreel(l)än (-se-) 1745–1866. porslain 1863. porslin (-ie-) 1719 osv. porstel(l)ain 1788. porstelin 1658–1875. porstlin 1846–1SB8. portzlin 1712. porzellan 1815–1844. posselijn 1686. pos(s)lin 1805–1857. postelain 1771. postelin (på-, -ij-, -nn) 1675 (: postelijn skåhlar)–1854 1919 (i dialektfärgat spr.). postlin (på-, -V-, -nn) 1667 (: Postlijnfaat)–1898. påclain c. 1767)

[jfr d. porcel–n (ä. d. äv. porcellin, postelin). holl. porselein, poste- lein, t. porzellan (ä. t. äv. porcellin, Porcelän). eng. porcelain; av fr. porcelaine, av it. porcellana (motsv. span. porcelana) till porcello (motsv. lat.

Porcellus) gris. diminutivum av porco, svin, av lat. porcus, svin, äv. benämning på de yttre kvinnliga könsdelarna. Den nutida bet. utgår närmast från en äldre bet. 'porslinssnäcka'; snäckan i sin tur antages ha fått sitt namn på grund av en viss likhet mellan snäckans öppning o. de yttre kvinnliga könsdelarna]

[PORSLIN 1]

1) ss. ämnesnamn; benämning på ett slags fint, mer l. mindre genomskinligt, hårt, vanl. glaserat. i ofärgat skick vitt l. gräddfärgat lergods som framställes gm bränning av vissa ämnen (vanl. kaolin, kvarts o. fältspat) o. som användes ss. material till ett stort antal nytto- o. prydnadsföremål (äv. benämnt äkta porslin); utom i utpräglat fackspr. ofta i allmännare anv., med inbegrepp av andra ämnen med liknande utseende o. anv., i sht fajans (ofta benämnda oäkta porslin). Hårt porslin. med hög kaolinhalt; motsatt mjukt porslin. med låg kaolinhalt o. hög kvartshalt. BouPPtSthm 1677, s. 1526 b. 3 st. faat och 18 st. Mindre Confectz skåhlar af Posselijn. ROTH Kägleh. 36 (i handl. fr. 1686). Oächta Porcellaine. HusgKamRSthm 1769 s. 335. The-servis af äkta postlin. Ld VBl. 1847. nr 4 s. 3. Anslutningsoch stickkontakter samt kontaktproppar av porslin. VaruhbTulltaxa 1: 517 (1931). jfr BEN-, BISKVI-, FLINT-, FRITT-, GLAS-, HALV-, STEN-PORSLIN m. fl 2) föremål av porslin (i bet. 1.– jfr BERLINER-, BORDS-, HUSHÅLLS-, KAFFE-, KÖKS-, SANITETS-, SERVIS-PORSLIN m. fl.

[PORSLIN 1.a]

a) (†; se dock slutet) i individuell anv.. om enskilt föremål. BoupptSthm 16/-2 1667. Små påstlinner till gellée. HovförtärSthm 1714. s. 645. Därs. 1769, s. 2596 – särsk. (eufemistiskt l. skämts.) i sg. (vanl. best.), om nattkärl (av porslin); jfr b a slutet. GREBST 1År 94 (1912). Efter avklädningsproceduren gick han skyndsamt till sängkanten och drog fram "porslinet". HODELL WärdshFörbi 189 (1945).

[PORSLIN 1.b]

b) i kollektiv anv.

[PORSLIN 1.a]

a) i sg.; ofta med särskild tanke på mat- l. kaffeservis av porslin. kinesiskt. ostindiskt. holländskt, saxiskt, danskt porslin. HovförtärSthm 1688 A. s. 2325. En änka. som handlade med postlin. BERZELIUS Res. 5 (1812). Gamla skåp fyllda af ostindiskt postlin med wirsénska vapnet. EDMOLM SeklSlut 214 (1887). Husvärden (håller) varje hyresgäst med . . (bl. a.) silver och porslin för 16 personer. SvD(d) 1943. nr 142. s. 1e. särsk. om lavoarservis. Porslin till 2 komoder. Bouppt Växjö 1STO. LINDER Tid. 42 (1924). jfr LAVOAR-PORSLIN. B) (numera nästan bl. i Finl.) i pl. POLHEM Bet. 1: 11 (1721). Ryska fabriker för . . porcelliner och jernvaror. PALMBLAD Geogr. 131 (1840). I skattkammarens inre salar finner man en myckenhet af gamla porsliner, vaser och smycken. HEDIN Beskickn. 36 (1891). BENDZ Landsv. 126 (1916).

Ssgr (i allm. till 1): Q (†):

– PORSLINER-JORD, se B.

– (2) PORSLINS-AFFÄR l. (numera bl. mera tillf.) PORSLIN-AFFÄR. abstr. l. (vanl.) konkret. Södra Glas- o. porslinsaffären. HdrKalSthm 1896, S. 414.

– PORSLINS-AKTIG. porslinsartad. porslinsliknande. 2.vF 32: 1094 (1921).

– PORSLINS-ANSIKTE -'⁰²⁰. (i sht i vitter stil) särsk. om ansikte sora liknar ansiktet på en porslinsdocka (se d. o. 1. SPARRE HetKust. 74 (1934).

– PORSLINS-ARBETARE -⁰²⁰⁰. vid porslinsfabrik. STRÅLE RörstrhIariebg 142 (i handl. fr. 1761). SNOILSKY –: 212 (1883).

– PORSLINS-ARBETE -⁰²⁰. vanl. konkret. om porslihs föremål. SvSaml. 3–6: 35 (1764).

– PORSLINS-ARBETERSKA -'⁰²⁰⁰ jfr -arbetare.

– PORSLINS-ARMATUR. särsk. Om elektrisk armatur av porslin. KatalInstallAsea 1931. s. 70.

– PORSLINS-ARTAD, p. adj. sora utgör l. har karaktären av l. som liknar porslin. RINMAN 1: 464 (1788).

– PORSLINS-ARTIG. ( porslin-) (†) porslinsaktig. NORRMANN Eschenbg 1: 151 (1817).

– PORSLINS-ASJETT. BoupptI'äxj-ö 1912. -

– PORSLINS-ASK. jfr ask, sbst.² BouPPt i'äxjö 1887.

– PORSLINS-BAGERI. (-bakeri) (†) Porslinsfabrik. LfF 1905, s. 90 (om förh. 1691).

– PORSLINS-BETJÄNT, m. (†) porslinsarbetare. Dxdalus 1934 s. 51 (eftvr ä. handl.).

– PORSLINS-BLANK. blank som porslin. HEIDENSTAM End. 43 (1889). De porslinsblanka ögonen. JANSON Lögn. 14 (1912).

– PORSLINS-BLOMMA, r. l. f.

[jfr t. PorzelZanblume]

[PORSLINS-BLOMMA.ssg 1]

1) blomma tillvärkad av porslin. NDA 1867. nr 151, s. 4.

[PORSLINS-BLOMMA.ssg 2]

2) bot.

[PORSLINS-BLOMMA.ssg 2.a]

a) krukväxten Hoya carnosa R. Br., med tjocka, porslinsliknande blomkronor, vaxblomma; äv. ss. nsmn pa- andra arter av släktet Moya R. Br. o. (i pl.) ss. namn på släktet; jfr -blomster l. NF 6: 1559 (1883).

[PORSLINS-BLOMMA.ssg 2.b]

b) prydnadsväxten Saxifraga unibrosa Lin., med porslinsliknande blommor; jfr -blomster 2. LfF 1916. s. 74.

– PORSLINS-BLOMSTER. (numera mindre br.) bot.

[PORSLINS-BLOMSTER.ssg 1]

1) == -blomma 2 a. HbTrädg. ;-: 170 (1883).

[PORSLINS-BLOMSTER.ssg 2]

[jfr d.Porcel'nsblomst]

== -blomma 21j. HbTrädg. 6: 212 (1876).

– PORSLINS-BLÅ.

[jfr d. Porcel"nsbjå, t. porzellanblau, eng. Porcelain-blue]

blekblå (meU samma nyans av blått som nos blått porslin), niattblå; klarblå. NORDENSVAN SvK 20 (1891). Blanka, porslinsblå ögon. LINDQVIST 1rerr. 185 (1917).

– (2) PORSLINS-BOD. (i sht om ä. förh.) == -butik. OSBECK Resa 144 (1751, 1757).

– PORSLINS-BORD.

[jfr t. porzellantisch]

med skiva av porslin. BouPPt l'äxjö 1794.

– PORSLINS-BRICKA. (serverings)bricka av porslin. KatalAhl–nHolm 1908–09. s. 173. KRUSENSTJERNA Fatt. 2: 286 (1936).

– PORSLINS-BRUK. (nästan bl. om ä. förh.) porslinsfabrik. DALIN Årg. 1: 65 (1733. 1754). Mari:ebergs och Rörstrands Porcellains-bruk. PH 8: 236 (1766).

– PORSLINS-BRÄCKA, r. l. f. bot. == -blomma 2 b. FolkskV 1901, s. 159

– PORSLINS-BRÄNNARE, m.. om sak r. l. m.

[PORSLINS-BRÄNNARE.ssg 1]

1) porslinsarbetare som sysslar med bränning av porslin. BÆCKSTRÖM Rörstr. 60 (1930).

[PORSLINS-BRÄNNARE.ssg 2]

2) brännare (se d. o. B) av porslin. LbKir. 2: 330 (1922).

– PORSLINS-BRÖLLOP. (mindre br.) högtid(sdag) som firas aO år efter bröllops(iagen; festlighet varmed denna högtid(sdag) firas. AB 1892, nr 291 A. s. 3.

– PORSLINS-BURK. Hor-örtärSthm 1755, s. 1844.

– (2) PORSLINS-BUTIK. butik för försäljning av porslinsvaror. HIRN Hearn Exot. 3: 117 (1904).

– PORSLINS-BÅL, r. l. m. jfr bå1, sbst.² l. BouPPt Växjö 1799.

– PORSLINS-DEGEL. tekn. BERZELIUS Arsb VetA 1828. s. 106.

– PORSLINS-DEKOR. dekor på pOrslin. Fatab. 1907, s. 4.

– (2) PORSLINS-DISKERSKA. di8kerska anställd (på restaurang o. d.) för att diska servisporslin m. m. ST 1914. nr 7406 D. s. 4.

– PORSLINS-DJUR. djurfigur ay porslin. Bouppt F'äxjö 1833.

– PORSLINS-DOCKA, r. l. f.

[jfr t. porzellanpuppe]

[PORSLINS-DOCKA.ssg 1]

1) docka, helt gjord av porslin l. med huvud (o. lemmar) av porslin; i sht förr äv. om dylik figur anv–nd ss. prydnadsföremål. RrädkamRSthm 1772. s. 471. Kinesiska porslinsdockor. BÖTTIGER Drottnh. 95 (1889). Hon . . är målad som en porslinsdocka. LARssoN Borring C–Pr. 2e2 (ig30).

[PORSLINS-DOCKA.ssg 2]

2) (i sht i vitter stil) bildl.. om person som gm sitt spröda utseende l. sin livlöshet o. d. anses likna en porslinsdocka. BLANCHE Bild. 1: 67 (1863). JANSON Lögn. 277 (1912).

– PORSLINS-DREJARE.

[jfr t. porzellandreher]

person anställd ss. drejare (se d. o. 1 b) vid porslinsfabrik. Dä'dalus 1934 s. 51.

– PORSLINS-DRÄNG. (†) porslinsarbetare. Dä'dalus 1934 s. 51 (efter ä. handl.). -

– PORSLINS-EMALJ.

[PORSLINS-EMALJ.ssg 1]

1) (numera bl. tillf.) om ornerande emalj på porslin. OSBECK Resa 143 (1751, 1757).

[PORSLINS-EMALJ.ssg 2]

2) ett slags emalj (ss. skyddsöverdrag på järnföremål o. d.) av hög kvalitet. HufvudkatalSonesson 1920. 5: 168

– PORSLINS-EMALJERAD, p. adj. överdragen med porslinsemalj (se d. o. 2). HufvudkatalSonesson 1920. –: 177.

– PORSLINS-ETIKETT. jfr etikett I.

– PORSLINS-FABRIK.

[jfr t. porxellanfabrik]

för tillvärkning av porslinsvaror. STRÅLE RörstrMariebg 61 (cit. fr. 1725). Rörstrands Porcellaine-Fabrique. PT 1758, nr 26, s. 4. I porslinsfabriken. SNOILSKY 3: 232 (1883; titel På dikt).

– PORSLINS-FABRIKANT. person som driver porslinsfabrikation. LINDFORS (1824).

– PORSLINS-FABRIKAT iON. (fabriksmässig) tillvärkning av porslinsvaror. ASTRAND 2: 206 (1855).

– PORSLINS-FAT. jfr fat 3. SthmStadsord. 1: 84 (1640).

– PORSLINS-FIGUR.

[jfr t. Porxeilanflgur]

jfr figur 5. sachsiska Porcellains-Figurer. Hov/SrtärSthm 1770 s. 38.

– PORSLINS-FILTER l. -FILTRUM . finporigt filter (av bränd, oglaserad porslinslera) för filtrering av bakteriehaltiga vätskor. SDS 1894. nr 310. s. 4. -

– PORSLINS-FORMARE. porslir1sarbetare anställd ss. formare (se d. o. 1. 1T 1791. nr 52. s. 4.

– PORSLINS-FYLLNING. tandläk. vanl. konkret: tandfyllaing av porslin. LENHARDTSON Tandl. 182 (1897).

– PORSLINS-FÄRG.

[jfr t. porzel- 1anfarbe, eng. Porcelain colour]

särsk. om färg(änine) som användes till färgning l. dekorering av porslin l. till målning på porslin. PASCH ÅrsbVetA 1835. s. 63. EHRSTRÖM konsthantv- 149 (1924).

– PORSLINS-FÄRGAD, p. adj. som har den vita l. gräddliknande färg som utmärker ofärgat porslin;jfr -vlt. SCHRÖDER N"nnSkog. 242 (1888).

– (2) PORSLINS-FÖRARE. (t) gårdfarihandlare som idkade försäljning av porslinsvaror. VRP 28/2 1773. BÆCKSTRÖM Rörstr. 41 (1930; om ä. förh.).

– PORSLINS-FÖREMÅL -⁰⁰². GEYSER Kemien 2: 364 (1871).

– PORSLINS-GLASERING. abstr. o. konkret. LIND 1: 416 (1749).

– PORSLINS-GLASYR.

[jfr t. porxvl- 1anglasur]

glasyr (som anbringas) på porslin(sforemal). PersonhT 1914, s. 132 (1802). 3NF 8: 747 (1928).

– PORSLINS-GLÄNSANDE, p. adj. som har den glans som (i allm.) utmärker porslin. AHLBERG FarvLT 290 (1899).

– PORSLINS-GODS. jfr gods 2, 3. TT 1897, Ailm. s. 287.

– PORSLINS-GOLV. (tillf.) SPEGEL G W 165 (1685).

– PORSLINS-GRUPP. grupp av porslins–gurer l. porslinspjäser.

– PORSLINS-GUBBE. jfr -figur. AnderssonBrevväxi. 2: 161 (1853).

– (2) PORSLINS-HANDDUK -⁰². äv. -²⁰. för torkning av (servis)porslin. FriskurKnILundberg 1899 s. 11.

– (2) PORSLINS-HANDEL. handel med porslinsvaror; äv. konkret: porslinsaffär. BJÖRKMAN (1889; konkret).

– PORSLINS-HANDFAT -⁰², äv. -2".

– (2) PORSLINS-HANDLANDE. m.||ig. == -handlare. BACKMAN Lags. 1–2: 54e (1837).

– (2) PORSLINS-HANDLARE. (–fr t. po--zellanhändler] person som driver handol med porslinsvaror. AJourn. 1815. nr 274. s. 3.

– PORSLINS-HATT. (i fackspr.) jfr hatt 3 (j). h YSTROM Telegr. 59 (1869).

– PORSLINS-HERDE. jfr -figur.

– PORSLINS-HERDINNA. jfr -figur. TurA 1931. s. 11.

– PORSLINS-HUND. jfr -figur. BESKOW Muntergök 10 (1919).

särsk. (†) i uttr. kyssa porslinshunden, benämning på ett skämtsamt prov. (Han fick) tillåtelse att aflägga sina prof (för inträde i "kalottregementet"). som bestodo i att stupa kullerbytta. stöta peppar och kyssa "porcellainshDnden". 2SAH 59: 401 (cit. fr. c. 1750).

– PORSLINS-HUVUD. särsk.

[PORSLINS-HUVUD.ssg 2.a]

a) dockhuvud av porslin. NYBLOM Twain 2: 131 (1874).

[PORSLINS-HUVUD.ssg 2.b]

b) (tobaks)piphuvud av porslin. RYDQVIST Resa 235 (1838).

– PORSLINS-HÄRD. hard som porslin. ERIKSSON Ritter Kv- Pol. 76 (1939).

– PORSLINS-INDUSTRI. LAHT 1911. s. 134. --1NLÄGG-02. tandläk. jfr -fyllning. HYLIN Munn. 2: 255 (1933).

– PORSLINS-ISOLATOR. (i fackspr.) jfr 1solator b B. Sthm 3: 228 (1897).

– PORSLINS-JASPIS.

[jfr t. porzellanja.'pis, eng. porcelain jasPer]

miner. ett slags hårt, porslins- l. jaspisliknande ämne uppkommet gm kontaktmetaraorfos av lerskiffer. JernkA 1832, Bih. s. 149.

– PORSLINS-JORD. ( porsliner- 1844 (efter handl. fr. 1665). porslin(s)- 1745 osv.)

[jfr t. porzellanerde, eng. porcelain earth]

== -lera. LINNÉ Bref I. 2: 54 (1745). SvSlöjdFT 1928, s. 101

– PORSLINS-KAKEL. SvMerc. 6: 494 (1752).

– PORSLINS-KAKELUGN -⁰⁰² äv. -²⁰⁰. kakelugn av porslinskakel. D-1 1771. nr 144. s. 3.

– PORSLINS-KANNA. BJÖRKMAN (1889).

– PORSLINS-KAROTT. BoupPt Växjö 1843.

– PORSLINS-KATT. jfr -figur. FolklEtnSt. 5: 103 (1934).

– (2) PORSLINS-KITT. ett slags kitt för lagning av söndrigt porslin. JournManuf. 1: 24 (1825).

– PORSLINS-KNAPP, r. l. m. En klapp . . med Porcellinsknapp. WRANGEL TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Porslinsknappar som begagnas i handskar och skjortor. KEYSER Kemien 2: 347 (1871).

– PORSLINS-KNOPP. jfr knopp 1 (e). TT 1901. M. s. 56.

– PORSLINS-KONSTAPEL.

[förvrängning av polls- konstapel]

(numera knappast br.) skämtsam l. nedsättande benärming på poliskonstapel. Naggen 1914, nr 22. s. 3.

– PORSLINS-KOPP. koPp (särsk. kaffe- l. tekopp) av porslin. BoupPtSthm 1667, s. 1213. Bil. (1668).

– PORSLINS-KRABBA. ljfr eng. Porcelain-crab] zool. t1ofotat kräftdjur av familjen Galatheid;e, särsk. av släktet Forcellana Penn.; i pl. äv. ss. 1ianm på familjen. 1Brehn' 11L. 2: 220 (1876).

– (2) PORSLINS-KROSSERSKA. (skämts.) om kvinna so::a (vid diskning o. d.) slår sönder porslin.

– (2) PORSLINS-KROSSNING. särsk. : tivolinöje som består i att man gm bolikastning söker slå sönder porslin som hängts l. ställts upp i ett stånd. TRENTER SomRop. 75 (1944).

– PORSLINS-KRUKA. WRANGEL TessPal. 36 (i handl. fr. 1735).

– PORSLINS-KRUS. jfr krus sbst.³, BoupptVäxjö 1753.

– PORSLINS-KRÄFTA.

[jfv t. porzellankrebs]

zool. == -krabba. SvUpPslB 21: 1034 (1934).

– PORSLINS-KUPA, r. l. f. kupa (särsk. lampkupa) av porslin. LUNDELL (1893). En fotogenlampa med vit Porslinskupa. BONDE SettBört Ie4 (1950).

– PORSLINS-KÄRL, äv. (numera bl. arkaiserande) -KÄRIL . LIND 1: 1234 (1749).

– (2) PORSLINS-KÖK. (förr) rum för förvaring av servisporslin o. d. Vax och Talglius förbrukade . . Vtj Por:ellins kiöket på Vlricksdahl. HovförtärSthm 1726, s. 407 Fatab. 1934, s. 114 (om förh. på 1700-talet).

– (2) PORSLINS-LAGERSKA. jfr -lagning.

– (2) PORSLINS-LAGNING –. lagning av söndrigt porslin.

– PORSLINS-LERA, r. l. f., ngn gg -LER. (r-fr t. porzellanton, eng. porce- 1ain-clay] lera använd till framställning av porslin; särsk. om kaolin (äv. benämnd äkta pors- 1inslera). LINNÉ SystNnt. 3 (1735). TÖRNSTRAND ntet. 118 (1927).

– PORSLINS-LIK, adj. RINMAN 2: 294 (1789).

– PORSLINS-LIKNANDE. p. adj. MÖRNE Elef. 197 (1931).

– PORSLINS-LJUSSTAKE ⁰²⁰. BouPPtSthm 1671 s. 428.

– (2) PORSLINS-MAGASIN. (i sht om ä. förh.) porslinsbutik. DA 1793. nr 4. s. 3. AUERBACH (1913).

– PORSLINS-MAKARE.

[jfr t. porzellan- macher, eng. porcelain-maker]

(om ä. förh.) tillvärkare av porslinsvaror. STRÅLE RörstrH 11 (i handl. fr. 1725), TT 1945, s. 473

– PORSLINS-MAKERI ⁰³-⁰⁰² l. ⁰¹⁰⁰⁴

[jfr t. porzellanmacherei]

(om ä.. förh.) porslinsfabrik. TILAS –us VetA 1748. s. 21. Fatab. 1933, s. 125

– PORSLINS-MANUFAKTUR.

[jfr t. porzellanmanufuktur]

(†) porsliastillvärkning; porslinsindustri; porslinsfabrik. STRÅLE RörstrH 26 (i handl.fr. 1731). NT 1: 302 (1875).

Ssg (†):

– porslin(s)manufaktur-värk, n. porslinsfabrik. STRÅLE RörstrH 13 (cit. fr. 1725).

– PORSLINS-MANUFAKTURI. (†) == -fabrik. HSH 37: 440 (1731).

– PORSLINS-MASSA, r. l. f.

[jfr t. porzellanmasse]

om (ler)massa varav porslin tillvärkas. AKERMAN KemTechn. 1: 641 (1832).

– PORSLINS-MORTEL. BoupptVäxjö 1879.

– PORSLINS-MUGG. jfr mugg, sbst.– BoupptVäxj-ö 1811.

– (2) PORSLINS-MUSEUM. museum för porslinsföremål. STRINDBERG –-qvS 4: 53 (1875).

– PORSLINS-MUSSLA.

[jfr t. porzellanmuschel]

(†) zool. == -snäcka. Oldendorp 1: 136 (1786). MFURMAN (1847).

– PORSLINS-MYNT, n. myntstycke av porslin. ÖSTERGREN (1935).

– PORSLINS-MÅLARE.

[jfr t. Pvr-xellanmaler]

jfr -målning. OSRECK Resa 148 (1751, 1757).

– PORSLINS-MÅLARINNA. jfr -målning. dIeddSlO-dF 1892, s. 106

– PORSLINS-MÅLERI.

[jfr t. Porzetlanmalerei]

jfr -målning. HEDLUND Sch'oeiz 45 (1866).

– PORSLINS-MÅLNING.

[jfr d. Por- celxns'naling]

dekorering av porslin gm påläggning av färg som göres beständig gm bränning, målning på porslin; äv. konkret, ona dekoren l. n?ålningen. Blå och vita (kakeingnar) med porsl–nsmålning. SvKnlturb. 5–6: 254 (;. 1760). HantvB l. 1: 62 (1934).

– (2) PORSLINS-MÄRKE. niärke på porslinsföreIn–l, utniärkande tillvärkare l. fabrik l. tillvärkningsort o. d. 2UB 7: 193 (1903).

– PORSLINS-MÄSTARE. (förr) titel för vissa yrkesmän inom porslinsindustrien; jfr mästare 10. STRÅLE RörstrH 118(– handl.fr. 1760). .oxdalus 1934 s. 51.

– (2) PORSLINS-PACKARE. jfr -paekning. DN 1918. nr 179, s. 14.

– (2) PORSLINS-PACKNING. (ned)packning av porsjinsvaror.

– PORSLINS-PAPP. (†) == -papper. SCHEUTZ Jord. 154 (1856).

– PORSLINS-PAPPER.

[jfr t. porxetlan- papier, eng. Porcelain-paper]

(†) ett slags styvt, gla. serat papper. ALMSTRÖM XemTekn. 2: 512 (1845).

– PORSLINS-PIPA, r. l. f.

[jfr d. porvcleenspibe]

särsk. : tobakspipa med porslinshuvud. BorförtärSthn' 1680 B. s. 278 c.

– PORSLINS-PISTILL. tekn. , apot. mortelpistill av porslin. AHLBERG FarmT 197 (1899).

– PORSLINS-PJÄS. jfr pjäs 1. Bouppt Växjö 1883.

– PORSLINS-PLATTA, r. l. f. MeddSvSlO-df- 1892, s. 107 SDS 1904, Dr 15. s. l.

– PORSLINS-PLOMB. tandläk. jfr -fyllning.

– PORSLINS-PLÅT. (numera mindre br.) namnplåt o. d. av porslin; jfr -skylt. DRAKE Töpfer 74 (1850). BLANCHE Portr. 8 (1889).

– PORSLINS-POTTA. (numera bl. vard.) nattkärl av porslin. HusgKa,nR- Sthm 1743–44, s. 42. SCHBTT EndGläÖ-e 99 (1948).

– PORSLINS-RITARE. (†) porslinsmålare. TORÉN Resa 365 (1752). 3S.iH L11. 2: 169 (1941; efter handl. fr. 1785).

– PORSLINS-RITNING. (†) porslinsmålning. PH 8: 529 (1766).

– PORSLINS-RÖR. 2NF 3ö: 525 (192a).

– PORSLINS-SAK. porslinsforemål. BERZELIUS Res. 355 (1819).

– PORSLINS-SALTKAR ^~02 äv. ^-~20 PH 6: 4385 (1756).

– PORSLINS-SERVIS.

[jfr t. porzellanse"vice]

servis (särsk. mat- l. kaffeservis) av porslin. STRÅLE Rörstrb 101 (cit. fr. 1752).

– (2) PORSLINS-SINKARE. (i sht om ä. förh.) person som yrkesmässigt utför porslinslagning. ENGSTRÖM SBok 110 (1910).

– (2) PORSLINS-SINKERI. (i sht om ä. förh.) lagning av sönderslaget porslin. DA 1793, nr 214. s. 4. -

– PORSLINS-SKEPP. kem. . tekn. liten behållare av porslin använd vid experiment l. prov o. d. för invägning av små kvantiteter av ngt ämne.Je-n'kA 1874, s. 10

– PORSLINS-SKIMMEL. (numera mindre br.) hippol. om vissa slag av skimlar med blågrå färgton. FLORMAN HästKänned. 134 (1794). 2NF 25: 1009 (1917).

– PORSLINS-SKYLT.

[jfr t. Porzellansvh–ld]

skylt (särsk. namn- l. dörrskylt) av porslin. STRINDBERG Skärk. 53 (1888).

– PORSLINS-SKÅL. RÅLAMB Resa 2: (1658, 1679).

– (2) PORSLINS-SKÅP.

[jfr d. Porcelä'nsskab]

fö1 förvaring av porslin. MoB 2: 45 (1792).

– PORSLINS-SKÄCK (porslin-) (†) hippol. skäck med blåvita fläckar. FLORMAN HästKänned. 133 (1794). BILLING Hipp. 111 (1852).

– (2) PORSLINS-SKÄNK; pl. -ar. jfr -skap. HEDENSTIERNA FruW 130 (1890).

– PORSLINS-SKÄRVA r. l. f. RINMAN 2: 294 (1789).

– PORSLINS-SNUSDOSA -020. (i sht om ä. förh.) snusdosa av porslin. Bouppt Växj-ö 1774- --SNÄCKA.

[jfr t. Porzellanschnecke]

zool. snäckdjur av familjen Cyprseidae (nied porslinsliknande skal), särsk. av släktet Cypr;ea Lin.; i pl. äv. ss. nar,an på familjen resp. sÅäktet. Oidendorp 1: 136 (1786). Brehm Djur V 1: 364 (1939).

– PORSLINS-SPADE. tekn., apot. liten spade av porslin (för användning på apotek l. inom den kemiska industrien o. d.). NYBLÆUS Pharm. 329 (1846).

– PORSLINS-SPRÖD. (i sht i vitter stil) spröd l. skör som porslin. ARONSON SlumpMyndl. 150 (1922).

– PORSLINS-STATYETT. WALLGREN ABCBok 233 (1917j.

– PORSLINS-STAV. AHB 56: 25 (1871).

– PORSLINS-SVARVARE. – -drejare. BÄCKSTRÖM Rörstr. 35 (1930; efter handl. fr. 1810).

– PORSLINS-TALLRIK. HovförtärSthm 1687 A s. 1800.

– PORSLINS-TERRIN. BRANTING Förf. (1829; efter handl. fr. 1806).

– PORSLINS-TILLBRINGARE -'⁰²⁰⁰

– PORSLINS-TILLVÄRKNING -'020. särsk.: tillvärkning av porslinsvaror. STRÅLE RärstrdIariebg 87 (i 1'ondl. fr. 1735).

– PORSLINS-TORN, n. (r-fr t. Porzellanturm, eng. por- celain to'oer] (Om kinesiska förh.) toI-n (beklätt med plattor) av porslin. SPEGEL SalH'å-sh. 27 (1711). Det berömda porslinstornet i Nan-king. MUNTNE ÖstasK 45 (1925).

– PORSLINS-UGN.

[jfr t. porzellanofen]

[PORSLINS-UGN.ssg 1]

1) ugn för bränning av porslin. STRÅLE Rörstrhiariebg 136 (i handl. fr. 1760). MUNTHE ÖstasK 59 (1925).

[PORSLINS-UGN.ssg 2]

2) == -kakelugn. Ld VBl. 1839, nr 29, s. 3 – (1, 2) -UPPSATS-02. om hophörande saml–ng av porslinsföremål. särsk. av porslinsfigurer. DALIN Vitt. 11. 5: 97 (1738).

– PORSLINS-URNA. BouPpt Växj-ö 1874.

– PORSLINS-VARA, r. l. f. i sht handel. porslinsföremål; nästan bl. i pl. SFS 1839, nr 27, s. 2.

– PORSLINS-VAS.

[jfr t. porzellan- vase]

DA 1771, nr 12e, s. 4

– PORSLINS-VIT.

[jfr t. porzellan- weiss, eng. porcelain–ohite]

som har den vita färg(nyans) som utmärker (ofärgat) porslin. MARKLIN 1Higer 84 (1818). STRINDBERG Fagerv. 27 (1902).

– PORSLINS-VÄRK, n. (†)

[PORSLINS-VÄRK.ssg 1]

1) porslinsfabrik. STRÅLE Rörstrh/ariebg 67 (i handl. fr. 1726). RINMAN JärnH 655 (1782).

[PORSLINS-VÄRK.ssg 2]

2) porslin, porslinsvarGr. jordarter. ssm skola nyttjas til porcelains-verk eller målare-färgor. RINMAN 2: 719 (1789).

– PORSLINS-ÄGG, n.

[jfr d. porcelansag]

(red)ägg av porslin. WEIBULL Aönsb. 86 L1888). --ÖGA. särsk. (i sht i vitter stil) om öga med porslinsliknande färg o. glans. HALLSTRÖM VilsnF 80 (1894). En raörk, frodig skönhet med stora runda porslinsögon. ÖBERG nIakt. 1: 106 (1906).