POTATIS pωta⁴tis l. ⁰³² (potàtiss DALIN, r. l. m. l. f. (LINNÉ Vg. 131 (1747) osv.) äv. (bygdemålsfärgat) n. (BERNDTSON (1880), ARONSON SlumpMyndl. 24 (1922: rödpotatis);); best. -en, äv. (numera knappast br.) potaten (CAEHRENSVÄRD Brev 2: 109 (1796), SKN 1845. s. 238, CANNELIN (1921); jfr nedan); pl. -ar (icke i koll. anv.. DALIN (1855) osv.) l. == (BERLIN Lrb. 64 (1852), LIEBERATH 15År 197 (1935)) l. (numera bl. bygdemålsfärgat l. vard.) potäter pωtä⁴ter (äv. att hänföra till sg. potät, ROTHOF 367 (1762), MOBERG Utvandr. 33 (1949)) l. (numera föga br.)
potater pωta⁴ter (äv. att hänföra till sg. potat, LINNÉ Sk. 355 (
1751),
SUNESON GGrund 97 (
1926),
ÖSTERGREN (
1935)) ((†) -
tiser BlekLHushH 1815, s. 38); äv. (numera bl. starkt bygdemålsfärgat)
POTAT pωta⁴t (pota't (med) öp(pet) o WESTE), r. l. ra. l. f.; best. -en (jfr ovan); pl. -er (jfr ovan); förr äv. POTATA,
r. l. f.; best. -an; pl. -or (BlekLHushT 1820. s. 10); äv. (numera knappast br.) POTATES pωta⁴tes l. ⁰³², r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. POTATOES,
r. l. m. l. f.; best. -en; pl. == (SALANDER Gårdzf. 39 (1727) NEMNICH Waarenlex. 102 (1797)) l. potatoer (VetAH 1764. s. 288, Thoar Eng Landth. 226 (1801)); förr äv. POTATOS,
r. l. m. l. f.; best.
-en; pl.
== (
HEINRICH (
1814)); äv. (numera bl. bygdemålsfärgat l. starkt vard.)
POTÄT pωtä⁴,. r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (jfr ovan); förr äv. POTÄTA, r. l. f.; best. -an; pl. -or ( STRÖMBORG SvSpr. 92 (1852). SCHILLER SvSpr. 104 (1859)). ( potat 1777–1916. potata 1820–1864. potater, pl. 1751-- 1935. potates (-äs) 1758–1915. potatis 1768 osv. potatoer, pl. 1764–1801. potatoes (-oës, -ões) 1727–1869. potatois 1769. potatos 1739–1828. potet 1749–1802. potetes 1756. pottat 1796. pottateds 1725. potät 1834–1928. potäta 1852–1889. potäter (-al-), pl. 1762–1949. Anm. 1:o Enl. HJORTBERG Boskapsafv. 470 (1776) användes felaktigt även formen potentater, pl. 2:o DALIN (1855) anmärker att "Potat ell. potäta, pl. potätor, är alldeles obrukligt") [jfr d.
potet, potato(e), nor.
potet, potetes, t.
potato, holl.
pataat; av eng.
potato (pl. -
toes), av span.
patata, potatis, batat; urspr. ett haitiskt ord o. etymologiskt identiskt med
BATAT;
pl.-formen
potäter (varav sg.-formen
potät bildats) är en försvenskning av den eng. pl.-formen
potatoes; formen
potatis har sannol. uppkommit ur formen
potates som är en ombildning av den eng. pl.formen
potatoes] ätlig (rund l. avlång) underjordisk stamknöl på den från Sydamerika härstammande växten
Solanum tuberosum Lin.; äv. koll., om dylika rotknölar använda (kokta l. stekta o. d.) ss. (del av) maträtt; äv. om växten (odlad av
O. RUDBECK D. Ä. i botaniska trädgården i Uppsala på
1600-talet o. av
JONAS ALSTRÖMER från 1723 på Nolhaga i Västergötland för knölarnas skull); jfr
JORD-PÄRON 1,
PANTOFFEL.
Färsk l.
ny potatis. Potatisen var råskalad. Han tog två potatisar. Sill och potatis. Potatisen står i blom. Sätta (förr äv.
plantera)
potatis. Kupa
potatis, se
KUPA, v.
3.
KSTOBÆUS (
1725) hos
FÜRST Stobæus 62. Tartyffelen hade blå, men Potaterna hvita blommor.
LINNÉ Sk. 355 (
1751).
Potäterna stå vackra och lofva god skörd. LD 1906,
nr 173, s. 2.
Delikatessill och dill med små varma potatis. YTTERLUND Upsalaber. 67 (
1913).
När han talade, lät det, som om han hade haft en varm potatis i munnen. HAMMARBERG Stjärnsk. 33 (
1933).
MOBERG Utvandr. 33 (
1949).– jfr
BORDS-,
BRÄD-,
BRÄNNERI-,
DILL-,
DRIV-,
DRUV-,
FODER-,
HUSHÅLLS-,
IM-,
KALLJORDS-,
MANDEL-,
MAT-,
NJUR-,
NY-,
ROSEN-,
RÖD-,
SANDJORDS-,
SKINN-,
SOCKER-,
SÄTT-,
VINTER-POTATIS m. fl. – särsk.
[POTATIS .a]
a) i ordspråk o. ordstäv. "Hvad potatisen smakar skönt, när den är lagad på det här viset" – sa' bonden satte munnen till bränvinspannan.
HOLMSTRÖM Sa' han 39 (
1876).
Dä finns inga ben i potatisen (= det har ingen fara). GRANLUND Ordspr. (c.
1880).
De dumraaste bönderna få de största potäterna. BERGMAN Patr. 100 (
1828).
b) i uttr.
kinesisk potatis. ") (†) batat, sötpotatis.
OSBECK resa 194 (
1751.
1757).
β) i fackspr. jams(rot). SvUppslB 7: 407 (
1931).
[POTATIS .c]
c) (
numera föga br.)
i uttr. söt potatis, batat, sötpotatis. ELFVING Kulturv. 107 (
1895).
[POTATIS .d]
d) i uttr. japansk potatis, om (de 4–10 cm långa knölstammarna av) den från Ostasien härstammande växten Stachys affinis Bge, koregi(syska). HeimdFolkskr. 25: 10 (
1895).
[POTATIS .e]
e) bildl. l. i jämförelser. Du klämde till mig i syna så att näsan blev potatis och var öm i flere dar. LINDWALL Jakt 83 (
1916). – särsk. i vissa uttr. α
) (
vard.)
sitta o. d. som en smörklick på en het potatis. ostadig(t). osäker(t). ROGBERG Två 59 (
1929).
β) (
vard.)
ha satt sin sista potatis, ha fått vara med för sista gången, ha gjort sig oraöjlig; äv.: ha sagt sitt sista ord (i en fråga). SvD(A) 1830,
nr 261.
s. 8.
TENGROTH LivsLev. 68 (
1952).
Ssgr [oftast med motsvarigheter l. förebilder i främmande språk]
: A
(†):
B
(†): –
POTATE-PLANTERING, se
C.
C
–
POTATIS-AREAL. (
mera tillf.)
areal varpå potatis odlas. (
1903).
–
POTATIS-AVKASTNING ~020. jfr
avkastning 4 c. Thaer EngLandth. 215 (
1801).
–
POTATIS-AVKOMST. (
†)
jfr avkomst II 3 a α. EconR 1807, sept. s. 90 (
1804).
–
POTATIS-BAGGE.
entomol. skalbaggen Leptinotarsa decemlineata Say, koloradoskalbagge; äv. i uttr. amerikansk potatis bagge. Werner PotOdl. 81 (
1904).
4Brehm 13: 404 (1930: amerikanska).
–
POTATIS-BAKELSE.
bakelse med utseende som en potatis; förr äv. om bakelse med potatis som huvudbeståndsdel. PotVän. 95 (1841).
LUNDELL (
1893).
–
POTATIS-BINGE.
( potatis- 1830 osv. potät- 1840–1855) jfr binge 1. BoupptVäxjö 1830.
–
POTATIS-BLAD.
jfr blad 1 a. LAURELL BeskrPot. 16 (
1773).
–
POTATIS-BLADLUS ⁰², äv. ~20. entomol. bladlusen Aulacorthum pseudosolani Theob., som förekommer bl. a. på potatis. HforsD 1875.
nr 343, s. 2.
–
POTATIS-BLADMÖGEL ~020. bladmögel på potatis, potatissjuka. 3NF (
1931).
–
POTATIS-BLOM.
jfr blom 1 b. 3SAH 25: 202 (
1913).
–
POTATIS-BLOM MA, r. l. f. [POTATIS-BLOM.ssg 1]
1) blomma på potatisväxt(en). HEDRÉN Buschendorf 265 (
1805).
[POTATIS-BLOM.ssg 2]
2) kok. potatismos som gm spritsning formats som en blomma. ÖSTMAN IdunKokb. 344 (
1811).
–
POTATIS-BORSTE.
borste varrned potatis före kokning borstas ren från jord o. d. RANDEL GrytGrill 57 (
1926).
–
POTATIS-BRYTARE,
r. l. m. (
†)
redskap för potatisupptagning. BoupptVäxjö 1838.
–
POTATIS-BRÄNNARE,
m.||ig. jfr brännare 1 b. KemT 1908,
s. 39 –
POTATIS-BRÄNNERI.
( potatis- 1898 osv. potät- 1816) [POTATIS-BRÄNNERI.ssg 1]
1) (
föga br.)
abstr.: potatisbränning. QLm. 4: 31 (
1833).
[POTATIS-BRÄNNERI.ssg 2]
2) konkret: bränneri för framställning av potatisbrännvin. BRISMAN HindPotOdl. 31 (
1816).
–
POTATIS-BRÄNNING.
( potatis- 1833 osv. potät- 1805) brännvinsbränning av potatis. BRISMAN PotOdl. 19 (
1805).
–
POTATIS-BRÄNNVIN.
( potat- 1802. potatis- 1813 osv. potät- 1805–1844) brännvin framställt av potatis. WELTZIN AnvPot. 14 (
1802).
År 1746, då potatisbrännvinet uppfanns. SDS 1946.
nr 176.
s. 6.
–
POTATIS-BRÖD.
( potatis- 1772 osv. potät- 1841) (
i sht förr)
bröd bakat av potatis(mjöl). STRANDBERG SättBrödbakn. 4 (
1772).
–
POTATIS-BULLE.
kok. (stekt) bulle av riven l. mosad kokt potatis blandad med ägg, grädde, socker o. salt. PotVän. 100 (
1841).
–
POTATIS-BÄR.
== -äpple. Pot Vän. 28 (
1841).
–
POTATIS-DRAG. (
i vissa trakter)
== -hacka. Fatab. 1931.
s. 237.
–
POTATIS-DRANK.
( potatis- 1833 osv. potät- 1805) drank uppkommen vid framställning av potatisbrännvin (o. använd ss. kreatursföda). BRISMAN PotOdl. 31 (
1805).
–
POTATIS-DRUVA. (numera föga br., skämts.)
potatisbrännvin; äv. i uttr. potatisdruvans sät. Dryckesbägarna fyllas med potatisdrufvans saft. HEMBERG ObanStig. 106 (
1896).
SAMZELIUS Fänr. 90 (
1899).
ÖSTERGREN (
1935).
–
POTATIS-FINKELOLJA ~1020. (i fackspr.)
erhållen vid framställning av potatisbrännvin. BERZELIUS ÅrsbVetA 1837,
s. 251 –
POTATIS-FLAGGA,
r. l. f. (
†)
äldre benämning på svenska flaggan i medelhavsländerna. FAHLCRANTZ 2: 197 (
1826,
1864). –-
FLlNGA, r. l. f. i sht i pl.; jfr
flinga sbst.,
3.
KemT 1909,
s. 150 –
POTATIS-FLOCK.
[efter t. kartoffelflocke)]
(föga br.) potatisflingor; jfr
flock sbst.¹,
¹.
PT 1910,
nr 217 A.
s. 1.
–
POTATIS-FLY,
n. (
föga br.)
entomol. == -stamfliy. SvUppslB (
1934).
–
POTATIS-FODRING.
( potatis- 1833 osv. potät- 1862) lant. kreatursutfodring med potatis. QLm. 1: 36 (
1833).
–
POTATIS-FRUKT.
[POTATIS-FRUKT.ssg 1]
1) potatisväxtens frukt. NF 2: 1446 (
1878).
[POTATIS-FRUKT.ssg 2]
2) (
†)
potatis. THELAUS Skog. 64 (
1865).
–
POTATIS-FRÄTARE,
m. l. r. (†) jfr frätare 2. LfF 1878,
s. 89 –
POTATIS-FRÖ.
jfr frö, sbst.¹ ¹. HushBibl. 1755,
s. 667 –
POTATIS-FUSELOLJA.
( potatis- 1843. potät- 1844) (†) == -finkelolja. BERZELIUS ÅrsbVetA 1843. s. 335. Därs. 1844, s. 417
–
POTATIS-FÅRA,
r. l. f. plogfåra vari potatis sättes. PotOdl. 61 (1847).
–
POTATIS-FÄLT. jfr
fält 1 b. Thaer EngLandth. 226 (
1801).
–
POTATIS-GRAV. jfr
grav, sbst.¹ 1 a.
THOMSON Insect. XVIII (
1862). -
GRIS. [grisar utfodras ofta med potatis; jfr gris, sbst. 3 c α] (
vulg.)
okvädinsord till l. öknamn på (tjock) polis(konstapel); särsk. i uttr. polis, polis, potatisgris! Landsm. XVIII. 8: 32 (
1900).
–
POTATIS-GROP. (
numera föga br.)
i jorden grävd (stundom med murning förstärkt) grop till (vinter)förvaring av potatis. HEDRÉN Buschendorf 138 (
1805).
–
POTATIS-GRYN.
( potat- 1802. potatis- 1773 osv.) av potatisstärkelse framställt vitt, ogenomskinligt gryn använt inom matlagningen; (falskt) sagogryn; i sht i pl. LAURELL BeskrPot. 14 (
1773).
WRETLIND Läk. 4: 132 (
1896).
Ssgr:
–
potatisgryns-gröt.
HemKokb. 48 (
1903).
–
potatisgryns-välling.
HemKokb. 46 (
1903).
–
POTATIS-GRYTA.
gryta vari potatis kokas. HEDRÉN Buschendorf 72 (
1805).
–
POTATIS-GRÄS.
( potatis- 1755–1847. potät- 1805–1816) (†) == -blast. HushBibl. 1755,
s. 664 NVexjöBl. 1847 nr 37,
s. 2 –
POTATIS-GRÖDA,
r. l. f. jfr gröda, sbst. 2. EconA 1807, april
s. 106.
–
POTATIS-GRÖT . (
i vissa trakter)
gröt av (riven l. mosad) potatis; äv.: potatismos (serverad med mjölk). TLäk. 1835,
s. 221 SDS 1899,
nr 537.
s. 2.
–
POTATIS-HACKA,
r. l. f. hacka (se hacka sbst.¹, 1 a) för upptagning av potatis. QLm. 1: 1 (
1833).
–
POTATIS-HAGE. (
†)
potatisland, potatisåker. KNORRING Skizz. I. 2: 1 (
1841).
–
POTATIS-HAVRE.
[efter eng. potato oat]
en havresort med ovanligt breda korn. LAHT 1887,
s. 84 –
POTATIS-HYVEL. i sht
kok. hyvelliknande redskap varmed potatis skivas.
VaruhbTulltaxa 1: 241 (
1931).
–
POTATIS-HÄCK.
(i vissa trakter. bygdemålsfärgat) jfr häck sbst.³, g. BoupptVäxjö 1832.
–
POTATIS-JORD.
(potatis- 1782 osv. potät- 1805–1840) jfr
jord 7 b GADD Underrätt. 9 (
1782).
–
POTATIS-JORDLOPPA ~020. entomol. jordloppan Psylliodes affinis Payk., som förstör den gröna vävnaden på potatisblasten. Werner PotOdl. 81 (
1904).
–
POTATIS-JÄGARE. (
†)
nedsättande benämning på soldat(er) med ringa militär övning, tillhörande ett av de tre i Finland 1812 uppsatta o. 1827 omorganiserade regementena av värvade soldater. SCHYBERGSON FinlH 2: 402 (1889).
–
POTATIS-JÄRN.
kok. redskap varmed kulformiga stycken uttagas ur (stor) potatis. StKokb. 206 (
1940).
–
POTATIS-KAFFE. (
†)
surrogatkaffe berett av potatis. PORTHAN BrCalonius 543 (
1799).
PotVän. 41 (
1841).
–
POTATIS-KAKA,
r. l. f. (
i sht förr)
kok. kaka l. pudding med riven potatis ss. viktigaste beståndsdel. HEDRÉN Buschendorf 172 (
1805).
–
POTATIS-KLIMP. (
i sht förr)
kok. jfr klimp sbst.¹, e. HEDRÉN Buschendorf 153 (
1805).
–
POTATIS-KNOPP.
( potatis- 1755 osv. potät- 1840–1850) potatisens frukt. potatisäpple. HushBibl. 1755,
s. 667 Färsk potates är allt farlig, och gröna potatesknoppar rena giftet. ALMQVIST Lod. 21 (
1840).
särsk.
[POTATIS-KNOPP.ssg 2.a]
a) bildl., om potatisnäsa. Moster snusade omkring, med näsan lyftad, den lilla tjocka potatisknoppen rynkade hon som en mopps. LANGE Luba 90 (
1889).
[POTATIS-KNOPP.ssg 2.b]
b) (
tillf.)
potatisgrodd; särsk. bildl., om blek person.
KRUSENSTJERNA Fatt. 1: 302 (
1935).
–
POTATIS-KNÖL.
jfr knöl sbst., 1 f. HbTrädg. 3: 98 (
1872).
–
POTATIS-KNÖLIG. (
ngt vard.)
om persons huvud l. ansikte o. d.: knölig l. knotig som en potatis. Paul Verlaines potatisknöliga panna. ÖSTERLING Männ. 51 (
1910).
–
POTATIS-KOK.
[POTATIS-KOK.ssg 1]
1) jfr kok, sbst.¹ ¹ b. ÖSTERGREN (
1935).
[POTATIS-KOK.ssg 2]
2) (
†)
potatiskokare. Ld VBl. 1846, nr 1, s. 3.
–
POTATIS-KOKARE,
r. l. m. apparat för (ång)kokning av potatis. LdVBl. 1831,
nr 40, s. 4.
–
POTATIS-KOLERA. (
föga br.)
== -sjuka. LAHT 1884,
s. 261 2NF (
1915).
–
POTATIS-KOLONI.
kolonilott där potatis odlas. SkånD(B) 1949 nr 26, s. 2.
–
POTATIS-KORT,
n. ransoneringskort för potatis (i Sverige i bruk 1918–19). SvD(A) 1918, nr 261, s. 10.
–
POTATIS-KORV.
korv av fläskkött o. potatis. LANGLET Husm. 590 (
1884).
–
POTATIS-KRATTA,
r. l. f. (
förr)
handformigt redskap för potatisupptagning. AlnarpInvB 1892,
s. 22 --
KRIG. särsk. i sg. best.
[POTATIS-KRATTA.ssg 1]
1) i uttr. pommerska potatiskriget. om pommerska kriget 1757–62 (från vilket svenska soldater medförde potatis till Sverige). TOPELIUS Vint. I. 1: 49 (
1863,
1880).
2) om bajerska tronföljdskriget 1778–79 (varunder härarnas proviantering tog lång tid).
2NF 2: 697 (
1904).
–
POTATIS-KRÄFTA.
[POTATIS-KRÄFTA.ssg 1]
1) (
†)
== -sjuka. SKN 1845,
s. 238 LAHT 1884,
s. 261 2) sjukdom på potatis, framkallad av svampen Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc. o. yttrande sig ss. blomkålslika svulster på potatisplantans underjordiska delar som ruttna bort, varvid smittan sprides i jorden, där den kan kvarbliva i flera år; äv. om den svulstalstrande svampen. PT 1910,
nr 298 A.
s. 2.
URSING SvVäxt. Krypt.
432 (
1949;
om svampen).
–
POTATIS-KULTUR. (
i fackspr.)
[POTATIS-KULTUR.ssg 1]
1) potatisodling; jfr kultur 2. HEDRÉN Buschendorf 248 (
1805).
[POTATIS-KULTUR.ssg 2]
2) odling av bakterier på (skiva av) potatis; jfr kultur 4. ASScF 18: 292 (
1891).
–
POTATIS-KUPNING.
SvD(A) 1901,
nr 185, s. 4.
Ssg:
–
POTATIS-KVARN.
jfr kvarn 2. HEDRÉN Buschendorf 195 (
1805).
–
POTATIS-KÅL. (
numera föga br.)
== -blast. QLm. 1: 23 (
1833).
ÖSTERGREN (
1935).
särsk. (†) bildl., om vasaorden (som bäres i grönt band).
3SAH XLVII. 2: 55 (
1836).
–
POTATIS-KÄLLARE.
källare(rum) för förvaring av potatis. BlekLHushT 1819 s. 46.
–
POTATIS-LAKE,
r. (numera tillf.) om potatisbrännvin; jfr lake sbst.⁴, SAXON Härjed. 17 (
1894).
–
POTATIS-LAND.
( potat- 1780. potatis- 1747 osv. potät- 1805. potäter- 1834) jfr land 1 a α. VetAH 1747.
s. 204. särsk. i ordspr. "Härliga land:" – sa' Roffler stod i potatislandet.
HOLMSTRÖM Sa' han 37 (
1876).
–
POTATIS-LOPP.
[efter eng. potato race]
(skämt)tävling där deltagarna löpa en viss sträcka med en sked l. slev i handen, vari en potatis (l. ngt annat föremål) skall balanseras under loppet.
NFSportlex. (
1943).
–
POTATIS-LOTT.
== -koloni.
–
POTATIS-LOV,
n. skollov för potatisupptagning. TENOW Solidar 2: 49 (
1906).
–
POTATIS-LYCKA,
r. l. f. jfr
lycka sbst.²,
FoFI. 1911, S. 47.
–
POTATIS-LÅDA,
r. l. f.
[POTATIS-LÅDA.ssg 1]
1) låda för förvaring av potatis; jfr låda sbst.¹, ¹. HemslöjdsutstSthm 1880,
s. 157 [POTATIS-LÅDA.ssg 2]
2) kok. jfr låda, sbst.¹ ² f. NUMERS Dram. 1: 39 (
1892).
–
POTATIS-LÅR,
r. l. m. jfr -låda 1. ALm. 1: 33 (
1833).
–
POTATIS-LÖK.
[POTATIS-LÖK.ssg 1]
1) benämning på vissa sorter av matlöken, Allium cepa Lin. Hb Trädg. 2: 59 (
1872).
StKokb. 629 (
1940).
2) (†) schalottenlök.
Allium ascalonicum Lin. LILJA FlodlVext. 47 (
1839).
–
POTATIS-MAGE. (
vard.)
gm riklig förtäring av potatis uppsvälld mage; äv. allmnännare: stor l. framskjutande mage. STEFFEN BrittStröft. 378 (
1895).
ENGSTRÖM Bläck 123 (
1914).
–
POTATIS-MAL,
m. l. r. entonLol. malfjärilen Phthorimæea operculella Zell., vars ägg läggas på potais- l. tobaksplantor, där larverna åstadkommna stor skada. SFS 1921, s. 1846.
–
POTATIS-MASK; pl.
-ar. (
i fackspr.)
larv av knäppare (se knäppare sbst.¹,), som äter hål o. gångar i potatis o. d. LB 2: 219 (
1900).
–
POTATIS-MASSA,
r. l. f. (potat- 1773–1802. potatis- 1773 osv.) krossad l. mosad potatis; förr äv.: potatismos. LAURELL BeskrPot. 10 (
1773).
SD 1899. nr 65. s. 2.
–
POTATIS-MJÖL.
( potat- 1802. potatis- 1747 osv. potät- 1816) till fint mjöl malen störkelse framställd av potatis; förr äv. om mjöl av (torkad o.) riven potatis. använt till bakning (jfr -bröd). VetAH 1747,
s. 231 Potatismjölet bör beredas om hösten, när potatisen nyss är upptagen. LANGLET Husm. 687 (
1884).
Ssgr:
–
potatismjöl(s)-fabrik.
LAHT 1886,
s. 297 -fabrikation.
1NJA 1920,
s. 4 –
POTATIS-MOS.
i sht kok. jfr mos, sbst.¹ ¹. STRANDBERG SättBrödbakn. 4 (
1772).
–
POTATIS-MUNK,
r. l. m. kok. av potatismos, ägg, smör m. m. bakad munk (se d. o. 2 a). EKBERG Hvad äta? 189 (1899).
–
POTATIS-MÖGEL.
svampen Phytophthora infestans (Mont.) de By som framkallar potatisbladmögel l. potatissjuka; äv.: potatissjuka FRIES BotUtfl. 3: 362 (
1864).
2NF 37: 1138 (
1925).
Ssg:
–
potatismögel-svamp.
LB 2: 203 (
1900).
–
POTATIS-NEKTAR. (
skämts.)
potatisbrännvin. PrestP 1834, 1: 79.
–
POTATIS-NEMATOD.
zool. == -ål, sbst.¹ FORSBERG PotOdl. 109 (
1903).
–
POTATIS-NOS.
(tillf., vard.) == -näsa. DN 1899,
nr 10575 A. s. 3.
–
POTATIS-NUDEL.
kok. EKBERG Hvad äta? 188 (1899). –
POTATIS-NÄSA.
(i sht vard.) kort o. tjock (trubbig) näsa, klumpnäsa. BREMER Dal. 35 (
1845). En gång gjorde jag en snögubbe av rektorn, brillorna och potatisnäsan och hela faderullan.
SIWERTZ Låg. 22 (
1932).
–
POTATIS-ODLARE.
( potatis- 1805 osv. potät- 1816) EconA 1807, okt. s.
10 (
1805).
–
POTATIS-ODLING.
( potatis- 1801 osv. potät- 1805–1850) abstr. o. konkret.
Thaer EngLandth. 225 (
1801).
SFS 1918.
s. 1237.
–
POTATIS-OLJA.
r. l. f. (potatis- 1840. potät- 1844) (†) kem. == -finkelolja. BERZELIUS ÅrsbVetA 1840, s. 492 Därs. 1844,
s. 417 –
POTATIS-OST. (
förr)
ost framställd gm blandning av (kokt o. mosad) potatis raed vanlig ost. GADD Underrätt. 15 (
1782).
–
POTATIS-PALT. (
i vissa trakter)
palt (se palt sbst.¹, [POTATIS-PALT.ssg 1]
1) av mjöl uppblandat med potatis. TurÅ 1905,
s. 93 –
POTATIS-PANNKAKA ~020. (potat- 1802. petatis- 1899 osv.) kok. (tjock l. tunn) pannkaka med potatis som huvudbeståndsdel; äv.: raggmunk. WELTZIN Anv. Pot. 45 (
1802).
SAHLIN SkånFärg. 124 (
1928).
MOBERG ManKv. 26 (
1933).
–
POTATIS-PASTEJ.
kok. HEDRÉN Buschendorf 166 (
1805).
–
POTATIS-PEST.
[POTATIS-PEST.ssg 1]
1) == -sjuka. ROSENBERG Pot. 67 (
1846).
[POTATIS-PEST.ssg 2]
2) (
mera tillf.)
potatismögelsvamp NormFört. 67 (
1894).
–
POTATIS-PLANTA,
r. l. f. (potatis- 1782 osv. potät- 1805–1850) GADD Underrätt. 8 (1782).
–
POTATIS-PLANTERING.
(potate- 1777.
potatis- 1734 osv. potät- 1802–1805) abstr. o. konkret.
Pastor loci hade . . (i Älvdalen i Dalarna) först begynt med potatoesplanteringen. LINNÉ Ungd. 2: 271 (
1734).
Alströmer . . anlade färgväxt- och potatisplanteringar. de första i Sverige. NF 1: 454 (
1875).
–
POTATIS-PLOCKNING.
== -upptagning. PotOdl. 62 (
1847).
–
POTATIS-PLOG.
plog varmed potatis upplöjes. LAHT 1883,
s. 130 –
POTATIS-PLÄTT.
kok. plätt (se plätt sbst.², IV) med kokt riven potatis inblandad i vanlig plättsmet; i sht i pl. HALLSTÉN o. LILIUS (
1896).
–
POTATIS-PRESS.
för framställning av potatismos. HEDRÉN Buschendorf 179 (
1805).
–
POTATIS-PUDDING.
kok. pudding med potatis sona huvudbeståndsdel. HEDRÉN Buschendorf 155 (
1805).
–
POTATIS-PUDER.
puder framställt av potatis(mjöl). HEDRÉN Buschendorf 241 (
1805).
–
POTATIS-PULPA. (
i fackspr.)
efter fabrikation av potatisstärkelse kvarvarande rester av potatis, använda ss. fodermedel. LAHT 1912.
s. 395.
–
POTATIS-PURÉ.
kok. jfr -mos. PotVän. 64 (
1841).
–
POTATIS-RAD.
rad av i åker l. land satt potatis. VetAH 1747,
s. 198 –
POTATIS-RAGU.
kok. ragu av kokt potatis i sås tillredd av smör, mjöl, buljong, lök o. kryddor. PotVän. 59 (
1841).
–
POTATIS-RAND.
[jfr d. kartoffelrand] kok. (ofta spritsat) potatismos i form av ring l. krans som lägges runt en stuvning o. d.
HÖGSTEDT KokB 324 (
1920).
–
POTATIS-RANSONERING. särsk.
om förh. i Sverige 1918–19.
SvD(A) 1918,
nr 274, s. 5.
–
POTATIS-RAS,
r. (
mera tillf.)
== -sort. ÖSTERGREN (
1935).
–
POTATIS-REV,
n. [POTATIS-REV.ssg 1]
1) (
mera tillf.)
riven potatis. NORDSTRÖM Luleåkult. 77 (
1925).
[POTATIS-REV.ssg 2]
2) == -pulpa. NF 4: 1524 (
1881).
–
POTATIS-RIS. (
numera bl. starkt bygdemålsfärgat)
== -blast. HEDRÉN Buschendorf 126 (
1805).
MOLIN ÅdalP 32 (c. 1895).
–
POTATIS-RIV.
– -pulpa; jfr -rev 2. 2NF 27: 600 (
1918).
–
POTATIS-RIVARE,
r. maskin för rivning av potatis. Upsala(A) 1916, nr 297. s. 8.
–
POTATIS-RIVERI.
fabrik där potatis rives (för utvinnande av stärkelse). ÖSTERGREN (cit. fr.
1918).
–
POTATIS-ROT.
[POTATIS-ROT.ssg 1]
1) potatisväxtens rot. HEDRÉN Buschendorf 125 (
1805).
[POTATIS-ROT.ssg 2]
2) (
†)
potatisknöl, potatis. LINNÉ Sk. 369 (
1751).
GADD Underrätt. 14 (
1782).
–
POTATIS-RULAD. (
†)
rulad av potatis. potatisbulle. NyPotKokb. 25 (1841).
–
POTATIS-RULETT. (
†)
kok. == -rulad. NORDSTRÖM Matlagn. 17 (
1822).
PotVän. 102 (
1841).
–
POTATIS-RÄTT,
r. l. m. maträtt som består av l. innehåller potatis. HEDRÉN Buschendorf 248 (1805).
–
POTATIS-RÖTA,
r. l. f. röta på potatis. TLandtm. 1900, s. 568
–
POTATIS-SAFT.
1) saft av potatis.
HEDRÉN Buschendorf 69 (
1805).
2) (
skämts.)
potatisbrännvin. HEDENSTIERNA Bondeh. 45 (
1885).
–
POTATIS-SAGO.
runda korn av sagogryns storlek. bestående s.v potatisstärkelse (o. äggvita) o. använda ss. sagogryn; stundom: sagogryn.
PotVän. 32 (
1841).
JÖNSSON Gagnv. 77 (
1910).
–
POTATIS-SALLAD.
kok. sallad innehållande kokt o. skivad potatis m. m. HEDRÉN Buschendorf 165 (
1805).
–
POTATIS-SEXA.
(förr, i studentspr.) sexa med enkel o. billig mat. SVEDELIUS Lif 501 (
1887;
om förh. i Uppsala på 1850-talet).
CRONHOLM Minnesbl. 145 (
1908;
om förh. på 1860-talet).
–
POTATIS-SIRAP.
sirap av stärkelsesocker glykos(sirap). BlekLHushT 1816.
s. 13.
–
POTATIS-SJUKA,
r. l. f. sjukdom på potatis, framkallad av potatismögel(svampen) o. yttrande sig ss. mörka fläckar på potatisväxtens blad. bruna l. grå fläckar på rotknölarnas yta samt ofta rötpartier i deras inre. AB 1845, nr 238, s. 2. särsk. (†) bildl., om ruttenhet l. röta i samhälle l. hos människa. HELLBERG Samtida 6: 28 (1871).
Ssg:
–
potatissjuke-svamp.
potatismögel(svamp). LB 2: 172 (
1898).
–
POTATIS-SJUKDOM ~02 l.
~20. [POTATIS-SJUKDOM.ssg 1]
1) sjukdom som angriper potatis. SKN 1845,
s. 240 [POTATIS-SJUKDOM.ssg 2]
2) (
†)
== -sjuka. FRIES BotUtfl. 2: 248 (1845,
1852).
Gülich PotOdl. 14 (1868).
–
POTATIS-SKABB. (
†) ==
-skorv.
SKN 1845.
s. 238.
PotOdl. 54 (
1847).
–
POTATIS-SKAFT. (
†)
== -blast. BotN 1852,
s. 139 AHLMAN (
1872).
–
POTATIS-SKAL.
HEDRÉN Buschendorf 188 (
1805).
–
POTATIS-SKALARE,
i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m. [POTATIS-SKALARE.ssg 1]
1) person som skalar potatis. FAHLER FängFångl. 104 (
1918).
[POTATIS-SKALARE.ssg 2]
2) redskap varmed man skalar potatis. IndUtstMalmö 1896,
s. 23 –
POTATIS-SKALBAGGE. (
†)
== -bagge. NF (
1888).
Ekbohrn (
1904).
jfr: Kolorado-potatisskalbaggen. SöndN 1878.
s. 168.
–
POTATIS-SKALERSKA. jfr
-skalare 1.
ST 1914,
nr 7404, s. 4.
–
potatisskalnings-maskin.
TLev. 1914,
nr 6.
s. 1.
–
POTATIS-SKORV.
skorv på potatis. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1845–48, s. 740.
–
POTATIS-SKOTT. (
numera bl. tillf.)
jfr -grodd. ÖDMANN ÅmVetA 1797 s. 23.
–
POTATIS-SKÄRARE,
r. l. m. redskap för skärning av potatis. ÖSTERGREN (1935).
–
POTATIS-SKÖLJARE,
r. l. m. behållare att skölja potatis i. SvD(B) 1952, nr 270.
s. 15.
–
POTATIS-SKÖRD.
( potatis- 1801 osv. potät- 1816–1840) Thaer EngLandth. 225 (1801).
–
POTATIS-SLÄKTE(T).
bot. växtsläktet Solanum Lin. LAURELL Växtn. 56 (
1904).
–
POTATIS-SMÖR. (
förr)
blandning av smör och potatis, använd på bröd i st. f. rent smör.
GADD Underrätt. 15 (
1782).
–
POTATIS-SNITSEL. (
i fackspr.)
i strimlor skuron (o. torkad) potatis. KemT 1910.
s. 121.
–
POTATIS-SOCKER. (
i fackspr.)
socker framställt av potatisstärkelse, stärkelsesocker, druvsocker. JournManuf. 1: 41 (
1825).
–
POTATIS-SOPPA,
r. l. f. kok. soppa vari (sönderkokt) potatis är den viktigaste ingrediensen. HEDRÉN Buschendorf 151 (1805).
–
POTATIS-SORT.
( potat- 1777. potatis- 1805 osv.) VetAH 1777,
s. 258.
–
POTATIS-SORTERARE,
r. l. m. redskap för sortering av potatis efter storlek. JUHLIN-DANNFELT (
1886).
–
POTATIS-STAM. särsk.
om potatissort lämplig för odling. LAHT 1905,
s. 157 –
POTATIS-STAM-FLY,
n. entomol. nattflyet Hydroecia niicacea Esp.. vars larver angripa bl. a. potatisstjälkar. HELLSTRÖM NorrlJordbr. 357 (
1917).
–
POTATIS-STAMP,
r. l. m. visst redskap för mosning av potatis. HALLSTÉN o. LILIUS (
1896).
KEYLAND Allmogekost 1: 198 (
1919).
–
POTATIS-STJÄLK.
(potatis- 1755 osv. potäter- 1834)
stjälk på potatisplants. HushBibl. 1755,
s. 664 –
POTATIS-STRIT.
entomol. striten Cicadella atropunctata Goeze, vars larver angripa bl. a. potatisstjälkar. LAHT 1925,
s. 524 –
POTATIS-STUKA,
r. l. f. jordtäckt hög vari potatis upplagts för (vinter)förvaring. LAHT 1906, s. 387 --STYCKE. [POTATIS-STRIT.ssg 1]
1) (
mera tillf.)
stycke l. bit av potatis. SETON Underrätt. 12 (
1801).
[POTATIS-STRIT.ssg 2]
2) (
i sht i vissa trakter)
potatisland. NILSSON Fauna II. 1: 96 (
1835).
–
POTATIS-STÅND.
( potat- 1780. potatis- 1805 osv. potät- 1834) VetAH 1780,
s. 151 Då potatisstånden blifvit några tum höga. företages kupning. HbTrädg. 2: 80 (
1872).
–
POTATIS-STÅNG.
kok. bakvärk i form av en liten stång, innehållande bl. a. potatis (i sht serverat till soppa l. buljong). HemKokb. 56 (1903; i pl.). –
POTATIS-STÄRKELSE.
( potatis- 1748 osv. potät- 1812) stärkelse som förekonimer i l. är framställd av potatis; potatismjöl. VetAH 1748, s. 278
–
POTATIS-STÖT.
visst redskap för mosning av potatis. HemslöjdsutstSthm 1880,
s. 119.
–
POTATIS-STÖTARE,
r. l. m. == -stöt. PT 1914.
nr 95 A, s. 4.
–
POTATIS-SUFFLÉ.
kok. (spritsat) potatismos som tillsatts med ägg smör o. kryddor o. gräddats i ugn. ÖSTMAN IdunKokb. 344 (
1911).
–
POTATIS-SVAMP.
potatismögel(svarap). WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1845–48. s. 742.
–
POTATIS-SÅDOR, pl.
== -pulpa.
Alm. 1844,
s. 45 –
POTATIS-SÄCK.
för förvaring l. transport av potatis. ENGSTRÖM 5Bok 139 (
1910; –
bild). –
POTATIS-SÄNG. (
föga br.)
om mindre potatisland. ALMQVIST TreFr. 2: 147 (
1842).
PT 1904,
nr 92 A.
s. 4.
–
POTATIS-SÄTTARE,
r. l. m. redskap för potatissättning. LAHT 1893 s. 218.
–
POTATIS-SÄTTNING.
QLm. 1: 26 (
1833).
–
POTATIS-TINA,
r. l. f. (i vissa trakter) tina för förvaring l. transport av potatis. MOBERG Utvandr. 26 (
1849).
–
POTATIS-TORKARE,
r. l. m. maskin för potatistorkning. SFS 1917. s. 1147.
–
POTATIS-TORKERI. jfr
-torkare.
ÖSTERGREN (cit. fr. 1915).
–
POTATIS-TORKNING. (
i fackspr.)
avlägsnande av vätska ur l. torkning av potatis. LAHT 1911,
s. 471 –
POTATIS-TRYCK.
tygtryck utfört för hand med en kluven potatis, i vars plana yta ett mönster utskurits. SvD(A) 1925,
nr 263, s. 8.
–
POTATIS-TUNNA,
r. l. f. ALm. 1: 21 (1833).
–
POTATIS-TVÄTT. (
i fackspr.)
konkret: anordning för rengöring av potatis före stärkelsefabrikation. TT 190O, K.
s. 18.
–
POTATIS-TVÄTTARE,
r. l. m. == -tvätt. LAA 1813 s. 355.
–
POTATIS-TÅRTA.
kok. tårta av kokt o. riven kall potatis o. mandel, smör, socker o. ägg; förr äv. om tårta bakad på potatisnijöl. HEDRÉN Buschendorf 170 (
1805).
ÖSTMAN IdunNokb. 486 (
1911).
–
POTATIS-TÄPPA,
r. l. f. jfr -land. LBÄ 11–l–: 66 (
1798).
–
POTATIS-UPPTAGARE ~0200. i bet. 1 m.||(ig.), i bet. 2 r. l. m. [POTATIS-UPPTAGARE.ssg 1]
1) (
mera tillf.)
person som tar upp potatis (ur jorden). LUNDH EvLustg. 113 (
1928).
[POTATIS-UPPTAGARE.ssg 2]
2) redskap l. maskin för upptagning av potatis. UB 3: 312 (
1873).
–
POTATIS-UPPTAGNING ~020. QLm. 1: 32 (1833).
Ssg:
–
potatisupptagnings-maskin.
LAHT 1883,
s. 130 –
POTATIS-UTSÄDE ~020. lant. kolr.: sättpotatis. EconA 1807, sept. s.
77 (
1804).
–
POTATIS-VARIETET.
jfr -sort. QLm. 1: 18 (
1833).
–
POTATIS-VATTEN.
[POTATIS-VATTEN.ssg 1]
1) vatten vari potatis koka(t)s. HEDRÉN Buschendorf 146 (
1805).
[POTATIS-VATTEN.ssg 2]
2) (
†)
vatten som frånsilats blandning av riven potatis o. vatten. EconA 1807, dec.
s. 157.
JournManuf. 1: 107 (
1825).
–
POTATIS-VIN.
( potat- 1798. potatis- 1819–1856) [POTATIS-VIN.ssg 1]
1) (
förr)
vin berett av potatis. KonstSvl'in. 14 (
1798).
[POTATIS-VIN.ssg 2]
2) (
skämts.)
potatisbrännvin. SthmFig. 1847,
s. 402 –
POTATIS-VÅG ; pl. -ar. (i fackspr.) våg varmed potatis väges för bestämmande av dess stärkelsehalt. LAHT 1898,
s. 242.
–
POTATIS-VÄLLING.
kok. HEDRÉN Buschendorf 158 (
1805).
–
POTATIS-VÄXT.
[POTATIS-VÄXT.ssg 1]
1) växten Solanum tuberosum Lin., potatis. VetAH 1747.
s. 232. särsk. i allmännare anv., om växt av familjen Solanaceæ, nattskatteväxt.
3NF 18: 77 (
1933).
[POTATIS-VÄXT.ssg 2]
2) (
†)
potatisodling, potatisplantering. GADD Underrätt. 9 (
1782).
–
POTATIS-ÅKER.
jfr -land. QLm. 1: 29 (
1833).
–
POTATIS-ÅL,
sbst.¹ zool. rundmasken Heterodera rostochiensis Smith, som angriper bl. a. potatisplantan.
Wer nerPotOdl. 83 (
1904).
–
POTATIS-ÅL,
sbst.² (vard.)
== -grodd.
–
POTATIS-ÄPPLE.
potatisväxtens frukt. SETON Underrätt. 12 (
1803).
–
POTATIS-ÖGA. (föröknings)knopp på potatisknöl.
SETON Underrätt. 14 (
1803).
–
POTATIS-ÖL. (
förr)
öl bryggt på potatis. WADMAN Saml. 1: 66 (
1830).
–
POTATIS-ÖRT. (
†)
== -blast. LINNÉ Sk. 369 (
1751).
D
(†):
E
(†):