PORS por⁴s förr äv.
POST,
sbst.¹. r. l. m. ((†) n.
SAHLSTEDT (
1757;
möjl. tryckfel)): best.
-en.
( pers (på-) 1538 osv. post c. 1645. purs 1847) [fsv. pors; jfr d..' nor. o. isl.
Pors, mlt. pors, post, t. porsch, porst; av ovisst urspr.] [PORS 1]
1) busken Hyrica gale Lin., som växer i kärr o. på annan sank niark o. utmärkes av en stark kryddoft; äv. om andra (utländska) arter av släktet Myrica Lin.; stundom svårt att skilja från 2. VarRerV 57 (1538). (För öronvärk) stampar man pors then drager all slemheet uthur öronen som siuk ähro. OMARTINI Läk. 29 (c. 1600).
1 gamla tider brukades her i Sverige Pors i st–llet för hun1bla til bryggningen. DALIN H–st. 1: 63 (
1747).
Från myren doftade det av pors. JUEL ProstD 462 (
1933).
jf1 GBT-, KÄRR-, MOSSE-, MYR-, VAX-PORS. [PORS 2]
2) den till ljungväxterna hörande busken LeduIn palustre Lin., som med avs. på växtplats o. lukt påminner om pors (i bet. 1, skvattrani, getpors; utom ss. senaressgsled numera bl. i icke fackmässigt spr., i sht i vissa trakter; jfr l. HAARTMAN Sjukd. 117 (
1759).
Geten är det enda av tamdjuren som äter porsen. Landsm. 1911,
s. 726 jfr
GET-,
KÄLL-,
KÄRR-,
MYR-,
VILD-PORS.
[PORS 3]
3) ss. benämning på vissa andra växter som i ettl. annat avseende påminna om pors (i bet.
1; i ssgrna
BRUDGUMS-,
MYR-,
RÖD-PORS.
Ssgr (i allm. till
1 o.
2. med niotsv. anv. o. bruklighet): A:
–
PORS-BLAD.
ApotT 1698, s. & 1 b.
–
PORS-DOFT.
om den starka kryddoften av pors. SVARTENGREN Vårst. 19 (
1912).
– (
1)
PORS-DRICKA,
n. (†) dekokt på pors (med medicinsk anv.). HAARTMAN –ukd. 92 (1759). Därs. 216 (17B5). – (
1)
PORS-FAMILJ(EN).
bot. namn på växtfamiljen Myricacesa. NATHORST SvVäxtn. 69 (
1905).
–
PORS-KVIST.
Ark–001. 1k. 4: 33 (1914).
–
PORS-KÄRR.
(fsv. porskiär] kärr be. vuxet med porS.
ALMQUIST UPPl(Jeg. 152 (
1929).
– (
1)
PORS-LAG,
r. l. ru. [fsv. porslagher]
dekokt på pors. LÖNNBERG Ragnf. 193 (
1873).
–
PORS-LIE. (
förr) (kraftig) lie varmed man slog pors; jfr
Vung-lle.
VLBibl. Bouppt.
1806, fol.
131. –
PORS-LÖV.
4-etAH 1761,
s. 272.
–
PORS-MAD.
jfr -mark. FoFl. 1930,
s. 34 –
PORS-MOSSE.
jfr -mark. UpPl.oonib. 5: 110 (
1584).
–
PORS-MYR.
jfr -mark. BotN 1858.
s. 78.
– (
1)
PORS-OLJA,
r. l. f. [fsv. po--solia]
olja erhållen (gm pressning) ur pors. BERZELIUS Arsb VetA 1837,
s. 273 – (
1)
PORS-REGION.
bot. region som utn?ärkes av vegetation av pors. Botn' 1858, s. 79
–
PORS-RIS.
om porsbusken (l. dess risiga. ovanjordiska delar); äv. om risig vegetation av porsbuskar. TOPELIUS Fält. 2: 178 (1856).
Att porsris och lavendel intet trifvas tillhopa i samma kruka. oärs. 4: 341 (
1864).
(Pojka--na) ålade . . fram i rad genom Porsriset. LIEBERATH Sgan. 60 (191B). – (
1)
PORS-SLÄKTE(T).
bot. släktet Myrica L111. 2AkBot. II. 1: 67 (1904).
–
PORS-SNÅR.
snår av porsbuskar. HEMBERG kvla 199 (
1902).
– (
1)
PORS-TRÅD.
[fsv. porsträ]
FRIES 2Linn. 2: 99 (cit.fr.
1753).
–
PORS-TUVA.
tuva bevuxen Eaed pors. LFRÄÄF (
1851) hos
AHNPELT Rääf 63.
– (
1)
PORS-VÄXT; pl.
-er.
bot. växt av porssläktet l. porsfamiljen; i pl. äv. ss. namn pa porsfarailjen.
NormFört. 31 (
1894;
om familjen).
–
PORS-ÖL.
[fsv. porsöl (
ArbogaTb. 1: 3 (1451)); jfr dan. o. nor.
porsol] (
förr)
öl kryddat med pors (l. skvattram) i st. f. humle (l. jämte humle). Polit Vis. 169
(c. 1525; i bild). Låt porsölet draga och jäsa! KARLFELDT FridLustg. 113 (
1901).
SIMMONS Jönsson 352 (
1935).
B
(
†):
(1) –
PORSA-VATTEN.
== -dricka.
(
1808).
Avledn.:
– PORSA , v.¹ (†) till 1 (l. 2): krydda (öl) med pors (l. skvattranj). WARNMARK Epig--. L2b (1688).