© Svenska Akademien. SAOB spalt: P1524; tryckår: 1953
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
PORTVIN på³rt~vi²n, äv. por⁴t~vi¹n, n.; best. -et; pl. -er. ( port- 1797 osv. porte- 1797. porto- 1851)
[jfr t. portwein, eng. port-wine o. fr. vin de Porto, till PORTO l. OPORTO, namn på hamnstad i Portugal. varifrån vinet utskeppas.– Jfr PORT, sbst.³]
ett fylligt, starkt, något sött, brunrött (äv. vitt) i Portugal berett vin; äv. om (i andra länder beredd) efterbildning av dylikt vin. Orrelius (1797). (De dricka) hvarje middag . . en butelj portvin. LILJECRONA RiksdKul. 165 (1840). Tillverkning av s. k. portvin företas . . måhända i hvilken vinhandel som helst. 2NF 32: 612 (1921). Bourgognen och portvinet åtnjuta . . ett stadgat rykte att kunna framkalla gikt. LJUNGBAML ÄmnSj. 109 (1930).
Ssgr:
PORTVINS-BUTELJ. BJÖRKMAN (1889).
PORTVINS-FABRIK. 2NF 32: 612 (1921).
PORTVINS-FLASKA.
PORTVINS-GLAS. |(jämförelsevis litet) glas att dricka portvin ur. BJÖRKMAN (1889).
PORTVINS-RÖD. röd som portvin; äv. ona näsa o. d.: röd på grund av (riklig) förtäring av portvin. Sonesson Hb Trädg. 867 (1926). 3SAH LIII. 2: 261 (1942).
PORTVINS-TÅ.
[jfr eng. port-wine toe] | (
vard.) tå som på grund av (värkligt l. påstått) missbruk av portvin blivit angripen av podager; akut gikt, podager. ENGSTRÖM Penn. 130 (1927). PORTYRLINA, se pertur- ssgr. PORTZELLACK(A), se portlak.