© Svenska Akademien. SAOB spalt: P1645; tryckår: 1954
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
PRAKRIT pra⁴krit, r., ngn ggn.; best. -en l. (vanl.) i best. anv. utan slutartikel.
[jfr t., eng. o. fr. prakrit; till sanskr. prākrta, naturlig] språkv. sammanfattande benämning på de medelindiska (i Indien litterärt använda) dialekterna (som utgöra ett mellanled mellan sanskrit o. de nyindiska språken; jfr PALI
SP 1791, nr 180 s. 2. NOREEN VS 1: 57 (1903).
Ssgr (språkv.):
– PRAKRIT-DIALEKT. Svea 2: 27 (1819).