PRINS prin⁴s, sbst.¹, m., om djur ro. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er OxBr. 6: 103 (1616), HovförtärSthm 1704 C, s. 539). ( prince 1607–1711. prins 1626 osv. printz (-ts, -z) 1627–1809) 1) (†) generellt använd titel för furstlig person (utan avseende på hans ställning i övrigt), furste (se d. o. 2; jfr 2. Sätter någon Swensk Adelsman sitt boo vthrijkes under någen Prins eller Stat, som dette Rijkes Wäa är. RARF 1: 4 (1626). Sveriges Hulde Monarch, Stormåktige Printz uti Norden (dvs. K. XII). FRESE VerldslD M 4 b (1715, 1726). (Norrby till Kristian H) Min Prins, om fordom någon gång Din godhet stigit ned. KELLGREN (SVS) 3: 138 (1786). Vet, prinsars hjertan kyssa lydnaden, / Så ljuflig är den dem. HAGBERG Shaksp. 5: 367 (1848). 2) speciell titel för icke regerande manlig medlem av ett suveränt furstehus; äv. hög titel medförande samma rang o. värdighet (men i allm. icke samma statsrättsliga ställning) som den en prins har; i åldre exempel utan bestämd avgränsning från 1. En prins av blodet, se BLOD 5 c. Någhre af Ständerne (fällo) vppå then meningen, at man skulle tagha then vnge Princen, Hertigh Iahan, Och late honom Cröne (osv.). CHESNECOPHERUS Skäl g 4 a (1607). ingen Prins af det Konungsliga Huset .. må gifta sig utan Konungens vetskap och samtycke. RF 1809, S 44. GRINBERG VärldH 9: 231 (1940). – jfr ARV-, KEJSAR-, KRON-, KUR-, SAGO-PRINS. – särsk. i sadana uttr. som prinsen gemålen, prinsen regen- ten, prinsen ståthållaren (med Orden ofta sammanskrivna l. förenade med bindestreck), Om en prins som är gemål åt en regerande drOttning resp. som är tillförordnad regent l. ståthållare; jfr PRINS-GEMÅL, -REGENT. MinnSvNH 6: 292 (1855). Prinsen gemålen. BJÖRKMAN (1889). Det åligger . . Våra undersåtar att . . efterkomma och verkställa vad Hans Kungl. Höghet PrinsenRegenten .. å Våra vägnar bjuder och befaller. SFS 1935, S. 1177. Lustslottet Bos, som är (den holländske) prinsen-ståthållarens sommarresidens. 3SAH LVII. 2: 96 (1946). 3) i vissa uttr. som utgöra beteckningen för ngt som på ett l. annat sätt har l. haft l. satts i samband med en prins (i bet. 1 l. 2).

[PRINS.sbst1 3.a]

a) (förr) i uttr. prins Harls l. prinsens gub- bar, om hjon från den 1834 grundade försörjningSanstalten för avskBdade o. uttjänta soldater sv garnisonen i Sthm. RIDDERSTAD Samv. 2: 236 (1851). "Prinsens gubbar" bära ett 87ags uniform. HlT 1860, nr 48, s. 2. LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 616 (1882). b) bot. i uttr. prins Gustavs öga, prydnadsväxten Nemophila MenZiesii Hook. g Arn. (insignis Dougl.); jfr VENUS-ÖGA. TAMM PrydnTrädg. 95 (1892). Sv UppslB (1934). c) bot. i uttr. prinsens knappar, (gammaldags) prydnadsväxt som utgör en varietet (med fyllda blommor) av Ranunculus repens Lin. SVENSSON Kultu'w. 214 (1893). HYLANDER FrydnV 63 (1948). d) (namnet efter prins RUPERT Av PFALZ (+ 1682), som uppfann legeringen] (†) i uttr. prins Roberts l. Robbus l. Xubberts metall (äv. med orden sammanskrivna l. förenade med bindestreck) l. prinsens metall, prinsmetall. BROMELL Herg. 86 (1730). 1 par länke knappar .. af Prints Rubberts metall. Bouppt Växjö 1739. Prins Roberts zaetal. NEMNICH Waarenffx. 102 (1797). EKBOHRN (1868). e) farm. i namn på vissa läkemedel. al i uttr. prinsens (gula) droppar, fiytande medicin (droppar) beredd gm att en lösning av bärnstenssyra i varmt vatten neutraliseras med ammoniumkarbonat, försatt med renad benolja, l. (förr) gm att hjorthornsspiritus neutraliserades med bärnstenssyra (i denna senare anv. äv. kallad prinsens åkta droppar), använd bl. a. ss. nervlugnande medel o. ss. medel mot kolik. Printsens guhla Droppar. ApotT 1739, s. 46 Har jag icke nu återigen glömt fiaskan med mina prinsens droppar hemma! ALMQVIST Amor. 121 (1839). GENTZ Lindgren (1931). B) (†) i uttr. prin- sens salva, ett slags ögonsalva innehållande kvicksilveroxid. LINDQREN Läkem. (1891, 1902). 4) i jämförelser, särsk. med tanke på en prins ss. levande i lyX o. överfiöd o. ständigt uppassad l. ss. en elegant, beundrad person o. d.; särsk. i uttr. må som en prins i en bagarbod, se BAGARBOD 1 a. (Vi) blefwo fägnade som printzar. KFÅb. 1912, s. 331 (1700). Så lycklig som en Prins. DALIN Vitt. l. 3: 36 (c. 1740). Di må . . som Prinsar. KELLGREN (SVS) 6: 165 (1787). Du bor ju som en prins. BENEDICTSSON Ber. 3r (1885). Se löjtnanten sitter som en prins på sin häst. FRÖDING NDikt. 165 (1894). (Du som) tvingar din son att bli bonde, under det att du själv lever som en prins. ROSEN Buck GJord. 342 (1932). 5) bildl. En härljg vingård med växtverldens prinsar och prinsesser, aprikoser och rosor i blom. AHRENBERG Männ. 1: 115 (1904). – särsk. a) (jfr 1) ' (†) med tanke på en furste ss. härskaren över ngt l. ledaren. Then faaslige Mörksens Printz, then oböylige Pluto. STIERNHIELM Cup. 3 (1649, 1668). O Jesu, Lifsens Prins. KOLMODIN AvSp.2: 465 (1750). Du är en prins för allt hvaa narrar heter. HAGBERG Shak #. 7: 89 (1848). jfr BÖRS-PRINS. b) (numera bl. tillf.) ss. smeksam (förr äv. nedsättande) beteckning för en person. EKELUND Fielding 375 (1765). Du (dvs. betjänten Lasse) har varit en vidlyftig prins, en stor skälm. GUSTAF III 3: 294 (1788). Moderm . . / . . skämmer bort sin prins. REMMER Högf. 82 (1818). jfr ASKE-, DOLLAR-, KREDIT-, PLÅSTER-, SVISKON-PRINS.

[PRINS.sbst1 5.c]

c) (kräftan bor i de tomma skalen av "kongsnäckan" (Buccinum undatum Lin.)] (i vissa trakter) zool. eremitkräfta (Pagurus bernhardus Fabr.). SvRike I. 1: 191 (1899). ELÖNNBERG (1913) i Linnå Förzl- Djurr. 526. :