© Svenska Akademien. SAOB spalt: P1759; tryckår: 1954
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
PRESIDERA pres¹ide⁴ra l. pre¹-, i Sveal. äv. -e³ra² (preside'ra WESTE), v. -ade († ipf. -erte BtHforsH 2: 4a (1760); sup. -ert PORTHAN BrSamt. 1: 51 (1782), DENS. BrCalonius 195 (1795)). vbalsbst. -ANDE, -ING (knappast br., ÖSTERGREN (1935; säll- synt form)). ( pre- 1593 osv. pre-- 1795–1803. prsg- 1593–1897. prä- 1725–1787)
[jfr t. präsidieren, eng. preside; av fr. pre-sider, av lat. præsidere, inneha främsta platsen, vara ordförande, av præ (se PRE-) o. sedere, sitta, till en ienr. rot sed (se SITTA); jfr PRESES, PRESIDENT, PRESIDIUM m. fl.]
1. intr.; eg.: sitta främst l. på en upphöjd lframskjuten plats; vara den styrande l. ledande. -
[PRESIDERA 1]
1) i fråga om sammanträde (särsk. i domstol, konsistorium, lärt sällskap o. d.) l. offentligt möte: tjänstgöra ss. Ordförande l. preses (ofta på en upphöjd l. framskjuten plats).
RA 1. 3: 86 (1593). Det fembte och sidste Collegiuru är Räkne-Camrnaren hwarest prä'siderer Rijkzens Skatmestare. RP 1634 S XIII. Alla (i krigsrätten) . . sitta . . efter sin rang til höger och vänster om den som prsesiderar. PH 5: 3168 (1751). Lady Aberdeen . . steg upp på podiet för att presidera vid (ett visst oaentligt mäte). SvD(A) 1933, nr 173, s. 13.
[PRESIDERA 2]
2) (i sht förr) vid disputation: ss. ledare av försvaret ha den förnämsta platsen (i övre kateder); tjänstgöra ss. preses; ss. preses leda l. sköta försvaret; förr ofta med särskild tanke på att preses själv författat avhandlingen (l. teserna) o. vid disputationen avlade ett lärdomsprov (ss. specimiuering l. för viss kompetens); i sht i uttr. presidera för (förr äv. före) en dis- putation l. avhandling, förr äv. presidera för pastoralexamen, ett lehtorat o. d.; i fråga om nutida sv. förh. bl. ngn gg om preses vid prästmöte; jfr PRESES 2 med anm. ConsEcclAboP 16 (1656; vid prästmäte). (Stndenten hade) rifwit sönder i wredhes modh . . den disputation, för hwilcken . . (professor) Hahn . . som bäst ståt i stohlen och prä'siderat före. ConsAcAOoP 7: 355 (1693). Den 7 (dec. 1757). Prä'siderade Professor Ferner för en Disputation. Värn'lFärrh-u 192=, s. ä' (1757). Faculteten har ålagt oss sökande (till sysslan som " botanices demonstrator") att prsesidera, hvartill jag nu måste bereda mig. HJELT Medicinalv. 2: 651 (i handl- (x. 1770). Harlingsson prsesiderade i dessa dagar för Lectoratet som han med nästa Termin kommer at tillträda. LEOPOLD (SVS) 11. 2: 223 (1794). Palmquist har begärt att få presidera för Pastoral-Examen. TEGNER (WB) 5: 379 (1825). Lektor Åkerman, som skulle presiderat (vid prästm–tet), har insjuknat. FAHLCRANTE Kyrkoh. 160 (1907). BACKMAN Doktorsprom. 17 (1927). –- särsk. † i uttr. presidera i ngt, presidera för disputationer i ngt -visst läroämne). ConsAcAboP 8: 50 (1665). Klingenstjerna . . kändr och älskade metaphysiquen, uti hvilken han ofta såsom professor prä'sideradeNORDIN Bet. XLIII (1785).
[PRESIDERA 3]
3) i fråga Om sällskaplig samvaro: (på en framskjuten plats) sitta soHR den förnämste l. förnämsta, sitta soHR värd l. värdinna (vid ett bord). Vid hvardera ändan (av middagsbordet) presiderade en värd, fader och son. ATTERBOM Minn. 202 (1817). 1llT 1864, nr 8, s. I. (Mrs Billing) presiderade . . vid frukostbordet. HALLSTRÖM Händ. 35 (1927).
[PRESIDERA 4]
4) () i uttr. sOm beteckna att ngn råder l. härskar över l. leder rigt l. (härskande) har sitt hemvist ngnstädes l. att ngt reglerar l. styr ett händelseförlopp. SYLVIUS Mornay 403 (1674). Dryader presiaerade (nnder forntiden) i skogslundar Och trän, Hajader och Nereider i vatten, Oreader i berg, o. s. v. FISCHERSTRÖM Mäl. 56 (1785). Den tolfte- (konstellationen i djurkretsen) tilhörde (enligt forntidens egyptier) Nephtis, som presiderade för den underjordiske varmen. 2VittAH 5: 24 (1789, 1796). (Nerverna) presidera för den ständigt fortgående reproduction af fö-rnötta delar (av kroppen). BERZELIUS Kemi 6: 28 (1830). MUNTHE Nap. 79 (1885). II. tr.
[PRESIDERA 1]
1) (numera föga br.) motsv. 1 1: tjänstgöra ss. ordförande l. preses för l. i l. vid (ngt). ADLERBETH Ant. 2: 59 (c- 1815). (Hertig d-Aumale) presiderade krigsrätten öfver Bazaine. CEDERSTRÖM Ströft. 132 (1915). jfr: Ihen the kiände godh före at prä'sidera concilio, honom sågo och the än före att vara godh till erchebiscop. RA l. 3: 36 (1593).
[PRESIDERA 2]
2) (föga br-) motsv. 1 3: presidera vid (måltid). Kilboms middagar, presiderade av den förtjusande fru Zoya. LAURIN SivKonst 254 (1927).