PRESSA präs³a², v. -ade († pr. sg- -er BALCK Musans Nn 2 b (1596), REMNER Vitt. 274 (1690). –-– irap. press BELLMAN (BellmS) 2: 24 (1785, 1791: präss i bottn; i vers), 2Saml. 1: 131 (1788: präss i botten; i vers). –- sup. -t DAHLSTIERNA (SVS) 222 (c. 1696; rimmande med Segers-Fäst)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE, -ERSKA, se avledn.; jfr PRESS sbst.¹, PRESSION. ( prbss- 1578 osv. präs- c. 1696 (: präst, suP.)–e. 1740 (: präsat, sup.). präss- 1569–1940) [fsv.
prässa; jfr d.
presse, fht.
press–n (t.
pressen) meng.
pressen (eng.
press), fr.
presser; av lat.
pressare, till
pressus, p. pf. t–ll
Premere, trycka. –- Jfr
DEPRIMERA,
EXPRESS,
KOMPRESS, sbst. o. adj.,
KOMPRIMERA, PRESS, ebst.1,
PRESS, adv. o. sbst.⁴¹
PRESSERA,
PRESSION, PRÄNT, PÄRSA m. fl.]
tr.
[PRESSA 1]
1) utsätta (ngt l. ngn) för (i sht hArt, ihålande, likformigt) tryck, trycka (i sht hårt Osv.) på (ngt l. ngn); ofta: förändrande påvärka (ngtgm tryck, hoptrycka (ngt) l. gm tryck (or0) forma (ngt) l. göra (ngt) tunt (tunnare) l. brett (bredare) l. platt (plattare) l. slätt (slätare) o. d. äv.: gm tryck åstadkomma (ngt); äv. med predikatsfyllnad l. adverbiell bestämning betecknande resultatet. [PRESSA 1.a]
a) i fråga om tryck som ngn (med sin kropp l. med ngt visst redskap) avsiktligt utsätter ngt l. ngn för l. som ett härvid använt redskap utövar på ngt l. ngn. Messa ngt tunt slätt, platt. Itt trångt nödhstall (dvs. ett slags tor tyrredskop) . . som klemmer och presser köttet. BALCK Musaus Nn 2 b (
1596).
Stora Plåt-prässen til tak-bläcks prässande. Polhem Test. 117 (
1761).
En half timme efter sedan öfverstrykingen (med murbruk) är gjord samt väl prässad och jämnad med slefven. Miniatursk. 93 (
1784).
1 detta ämne (tili en gevärsp–a) . . pressaas . . ett hål. EldhandvSkjutsk 2: 100 (
1877).
Götet pressas eller valsas till der tjoeklek pansaret skall erhålla. 2UB 9: 660 (
1906).
Masomte (är) . . ett väggbeklädnadsma1erial av hårt pressad papp. VaruhbTulltaxa 1: 260 (
1931).
Mad stråfoder avses . . hö och halm, såDäl i opressat som i presaat skick. SFS 1940, s. 15a5. –- jfr
EFTER-,
HAND-,
KALL-,
SAMMAN-,
VARM- PRESSA m. fl.,
HÅL-,
KRUT-,
METALL-PRESSNING m. fl. o.
HEL-PRESSAD m. fl. – särsk.
α) i fråga om tryck varigm man avskiljer l. utvinner vissa (i sht fuktiga) beståndsdelar ur ngt l. på detta sätt preparerar ngt; äv. med konstruktionsväXling: gm tryck (i press) avskilja l. utvinna l. bereda (vin, saft, must, olja o. d.). Pressa och tryck vth laghen. BOLAVI 4 a (
1578); jfr
PRESSA UT.
BERCHELT PestOrs. G 4 a (
1589).
1tt slagz krydde . . ther vthaff en safft pressas. Linc. D 4 a (
1640).
Sedan man pressat citronen, kastar man bort skalet. LILJECRONA RiksdKul. 144 (
1840;
i bild)- Fudlkomligt torra och väl presaade vexter angripas nästan aldrig af mal.
HARTMAN ExcFl. IX (
1846).
Turkarna sola odla rosor för att pressa rosenolja. BÖÖK ResSv. 216 (
1924).
[PRESSA 1.a.slutet]
särsk. α') i uttr. pressa drvvoj
till (förr äv.
i) vin. (Flera slays drvvor) Måste n-prässas i win.
BrölB–. 207
(c. 1670).
Drufwor . . torckas til Rusin, the som icke prässas til Wijn. RISINGH LandB j8 (1671). B') utöva tryck mot (ost l. ostmassa) för att driva ut vassla o. för att åstadkomma en mer l. mindre fast skorpa på osten; förr äv. allmännare: bereda (ost) gnu pressning; förr äv. i uttr. pressa ngt till ost, bereda ost av ngt. At präsza en godh Ost, och kierna Smöret klara. ACHRELIUS Aand A 3 b (
1690).
Hvaa du när morgonens ljus blef tändt och om dagen har mjölkat, / Pressa om natten till ost. ADLERBETH Buc. 102 (
1807).
Det är hufvudsakligen endast de hårda ostsorterna, som pressas. LB 3: 495 (
1905).
r') i förb. med prep. genoni o. sbst. betecknande sil, sikt, (sil)duk, filter o. d.: trycka l. tvinga (ngt genom sil osv.) för att avskilja vissa beståndsdelar; jfr 4 a. LINDH Huuszapot. 5 (
1675).
(Kvicksilver renas) förmedelst pressning genom sämskskinn. FOCK 1Fys. 146 (
1853).
(Grönsakerna) pressas genom sikt eller sil, d. v. s. passeras. Ho
LM JordGer 26 (
1916).
β) i sht textil. o. skrädd. gm (ett vanl. medelst pressmaskin l. pressjärn utövat) tryck ge (tyg) jämn o. glatt yta, ökad fasthet (o. mer l. mindre hög glans); äv. (i sht skrädd.): gm tryck utjämna (söm) l. ge (klädesplagg o. d.) rätt form o. önskade veck; äv. (med konstruktionsväXling) med avs. på veck; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om resultatet. Aessa en kostynt. Pressa skarpa pressveck på byxorna. Han pres- sade sina byxor genom att lägga dem under madrassen. Gammalt kläde . .
(som) är . . Prässat Och Vth Twättat.
KlädkamRSthm 1662, s. 85Alla kjolsömmar måste pressas.
BERG Handarb. 33 (
1873).
Regnvåta paltor som all pressning hade gått ur. LINDSTRÖM Vindsröjn. 54 (
1939).
Förutom mangling brukades (under 1600-talet) också prässning av linne, särskilt för duktyg. Kulturen 1940,
s. 81.– jfr
KLÄD-,
KLÄDES-PRESSNING m. fl.,
NY-,
UPP-PRESSAD m. fl.
γ) forma (rör, stång, tråd o. d.) gm att trycka ämnet genom en matris; äv. (med konstruktionsväXling) med avs. på viss form som erhålles på detta sätt. Pressningen af rör sker hydrauliskt. SvGeolU Ca
6: 344 (
1915).
Till övriga fördelar (med s. k. stångpressning) hör, att man kan pressa profiler av de mest invecklade former. SVAHN o. HALLENDORP-P MekTekn. 64 (
1948).– jfr
MASKIN-PRESSAD,
STÅNG-PRESSNING.
δ) med avs. på glas: framställa (o. ornera) gm gjutning i en form som glasmassan medelst tryck av en (handmanövrorad) kolv tvingas att utfylla; jfr s. WESTEE (
1842).
Karafiner och pressade eller slipade flaskor. BtRiksdP 1892, l.
1: nr 9, s. 17.
SvSlöjdFÅb. 1927,
s. 4 ε) förse (ngt) med ornering l. mönster gm nedtryckning av vissa ytpartier med hjälp av platta l. vals l. form l. dyl. på vilken mönstret återfinnes med de delar som skola nedtryckas upphOjda; i sht i fråga om ornering varvid de uppkomna fördjupningarna motsvaras av upphöjningar på arbetsstyckets andra sida; särsk. med avs. på (föremål av) metall, läder, papper, papp o. vissa tygsorter; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.; jfr GOFFRERA, PRÄGLA v., Ett mahognybord för brädspel "med prässade brickor". WRANGEL TegnKärlekss. 43 (cit. fr. 1811).
G. aj(nar) blå prässade (bårder,) 3 aln(ar) blå släta. HoupptVäxjö 1812. I stället för att drifva silfverarbe1en med hammare, brukar man pressa dem.
WESTEE (
1842).
En predikosamling i pressat svinläderband. ASPLUND Stud. 156 (
1912).
Klädseln å vidstående stol består av pressad schagg. Fredr1Tid 27 (1924).
Konstläderpapp pressad . . i krokodilhudsmönster. VaruhbTulltaxa 1: 251 (
1931). –– jfr
BLIND-,
GULD-,
LÄDER-PRESSNING,
KROKODIL-,
MÖNSTER-PRESSAD m. fl. –- särsk. a') i sht
konsthist. o.
arkeol. ornera (metallbläck) gm bearbetning över underlag där motivet är framställt i re1ief l. gm avtryckning mellan formar där motivet är framställt i positiv resp. negativ relief.
AntT XIV. 2: 29 (
1895).
De prässade blecken från Odens hög. Fornv. 1922 s. 24.
B') (med konstruktionsväxling) med avs. på ornering l. mönster; äv. ss. vbalsbst. -ning, konkret, om ornering l. mönster. Materialet (till ett visst slogs skor) utgjordes af de dgrbaraste . . skinnsorter eller tyger med å ofvanlädren pressade gyllene blommor. HÄGG Fotbeklädn. 63 (
1873).
De gröna klotbanden med pressningar och författarporträttet i guld på pärmen. KRUSENSTJERNA Pahlen 1: 165 (
1930).
[PRESSA 1.b]
b) i annan anv. (1 sept. 1360) pressades fartyget åter så (av isen) att däcket tidtals böjdes till ett hvalf. NORDENSKIÖLD Vega 1: 275 (
1880). I detta haf af människor där man nära nog pressades till döds.
KyrkohA 1912,
s. 47 – särsk. i fråga om tryckpåvärkan på bärgart(slsger), stundom jordlager; numera i sht
geol., dels i p. pf. i adjektivisk anv.: tryckpåvärkad, dels ss. vbalsbst. -
ning, tryckpåvärkan, tryckmetamorfos. Klappurstenen . . prässar myllan, att eij sädesmasken med sådan lätthet sig fram arbeta kan, som ther aldeles slätt är.
SmdlHcmbyydsb. S 22 (
1749).
Lagren äro i hög grad veckade och pressade. NATHORST JordH 673 (
1892).
Hufvud bergarten . . är . . gneis strykande V–O till VNV–OSO, emellanåt mera oregelbundet till följd af veckningar och pressningar. TT 1899, K.
s. 86.
FLODSTRÖM Naturförh. 47 (
1918).
[PRESSA 2]
2) [jfr motsv. anv. i t.; sannol. sekundärt till PRESS, sbst.¹ 4)' † med avs. på skrift: trycka (i bokpress).
LÆLIUS Jungf. N 6 b (1591; ovisst). KELLGREN (SVS) 6: 12 (
1770).
[PRESSA 3]
3) (
†)
sjöt. om (person ombord på) fartyg: färdas på (havet o. d.); särsk. i uttr. pressa sjön, hålla sjön; jfr 1I 2. Sedan thenne Sahl. Herren hade uthi een förskräckeligh Storm pressat Siön öfwer een Månadz tijdh, . . bleff han (osv.). SWEBILIUS SGHelmfeldt P 4 b (
1678).
De allra bästa skepp, som ännu (dvs. någonsin) prässat Ocaan. TERSMEDEN D1em. 5: 163(1780).
TERSMEDEN (
1885).
[PRESSA 4]
4) gm (ett jämförelsevis hårt, ihållande o. likformigt) tryck l. gm motstånd förskjuta l. tvinga l. tränga (ngn l. ngt i viss riktning l. till visst läge), (jämförelsevis sakta) trycka l. skjuta (en del av sin kropp i viss riktning); ngn gg äv. med indirekt obj.; äv. refl. Pressa ngt mot, från, över, under, runt om, in i l. ut ur ngt. Werkarna, som med Tillhielp utag Hustruns Krystning, presza och krysta Fostret utu Modren. MOo RN Jordg. 1: 63 (
1697).
Jag pressade dig vapnet i händerna. WIKNER Vitt. 117 (
1877;
i bild). Han pressade sig platt mot marken.
JANSON Abr. 117 (
1901).
Om armen är för kort (för en rok vänster- handsstät mot ansiktet) kan detta delvis upphjälpas genom att pressa skuldrorna framåt när stöten går. HOLMNERG Boxas 35 (
1921).
Sydvästmonsunen, vilken i Ganges floddal och genom Himalayas bergsmur tvingas till förändrad riktning och pressas mot nordväst. SydsvGeogrSÅb. 1926,
s. 183 JOHNSON Nu 110 (
1934).– jfr
FRAM-,
IN-,
HED-,
UNDAN-PRESSA m. fl. – särsk.
a) i förb. med prep.
genom (jfr
1 a a r-), tvinga l. tränga (ngt genom ngt). Genom hål och fönstergluggar j träden sina grenar prässa.
JENSEN BöhmDiktn. 191 (
1894).
[PRESSA 4.b]
b) trycka (ngn l- ngns hand mot l. intill sin egen kropp) ss. tecken på tillgivenhet. Astolf . . pressar . . (Felicias) händer ömsom mot sina ögon, ömsom mot sina läppar. ATTERBOM LÖ 2: 191 (
1827).
Hon höll Angela hårt pressad intill sig. KRUSENSTJERNA Fahlen 5: 376 (
1933).
c) sjöt. refl.: arbeta sig fram mot vinden (i viss riktning l. till viss plats); jfr 1I 2. KKD 8: 279 (
1713).
Vinden blef emot kl. – 10; men vi prässade oss med lofvar och boxering till Berghamn. FoU 15: 235 (
1785).
[PRESSA 4.d]
d) (
numera bl. tillf-)
utan riktningsangivande adverbial: frambringa l. pressa fram (ngt); hoppressa (sina läppar); trycka ned (ngt). JGOXENSTIERNA 5: 199 (c. 1817).
Nästan ensanu har . . (Choteaubriond) nog pressat vågskålen för att bilda en Skola. 2SAH 12: 207 (
1827).
(Han) fingret på de prässade läpparne lade. JENSEN dIickiewicz Tad. 106 (
1898).
BRING Dontc 542 (
1906).
[PRESSA 5]
5) sport. inom tyngdlyftningen: lyfta (tyngd) långsamt utan ryck l. plötslig start; särsk.: i ett tempo lyfta (skivstång) till brösthöjd o. efter ett markerat uppehåll långsamt lyfta den vidare, tills armarna äro fullständigt vertikalt utsträckta. SD(L) 1896,
nr 683, s. 3.
Pressning av stång med två armar. 3NF 19: a55 (
1933).
[PRESSA 6]
6) fäkt. ss. vbalsbst. -ning, pression (se d. o. 1 b); jfr PRESSERA 1. BALCK 1dr. 3: 520 (
1888).
[PRESSA 7]
7) (bildl. anv. av 1) ' fara hårt fram med I. anstränga l. plåga l. betunga (ngn l. ngt) l. utsätta (ngn l. ngt) för (hårda) påfrestningar l. försätta (ngn l. ngt) i ett beträngt läge; särsk. dels: (i strid l. vid förföljelse resp. gm frågor l. böner l. krav l. hotelser l. övertalningsförsök) hårt ansätta (ngn) l. tvinga (ngn till ngt), dels: söka utvinna det mesta möjliga av (ngn l. ngt) l. få (ngn) att uttaga sina sista krafter; äv. refl.; i sht förr äv. dels: förtrycka l. utsuga (ett lands invånare o. d.), dels: betunga (ett land l. en befolkningsgrupp med pålagor o. d.). gessa ngn l. ngt till bristningsgränsen. RA I. 2: 323 (1569). Hustru Juditha . . som är en fattigh enckia och blifwer dageligen af sine creditorer prässat och hotader medh fengelsse. ConsAcAboP 6: 19 (
1685).
(Magnus Eriksson) prässade menigheten med tunga pålagor.
DALIN Hist. 2: 530 (
1750).
Snabbeldapjeser, som pressas för uttagande af maximaleffekt. TSjöv. 1891,
s. 351 Han tyckte sig förstå . . att den främmande mjukt och fogligt viÅle pressa honom till några oerhörda medgifvanden. GEIJERSTAM Lyckldtänn- 221 (
1899).
Kritiken pressar sig till ett välvilligt bedömande (av v–sa teaterföreställringar). SvD(A) 1931,
nr 30, s. 4.
Ett par gånge1 tidigare hade kommissarien pressat den unge mannen (för att förmd honom att tala om vad han visste). LUNDQUIST Mord Verk. 138 (
1950). –- särsk.
[PRESSA 7.a]
a) (
†)
misshandla (ngn l. ngns kropp). Jagh skall pressa tin förbannadhe narr / Att tu aldrigh aff stellet skal gå. RONDELETIUS 64 (
1614).
RUNIUS (SVS) 2: 5 (
1697).
[PRESSA 7.b]
b) sport. utsätta (ngn) för varaktiga o. enträgna angrepp, tvinga (annan tävlingsdeltagare) till större kraftinsats gm enträgna försök att taga ledningen; jfr 1I 1 b r. (Målvakten) blef hårdt pressad vid målet af motståndarne. Nord1drL 1901, s. 312. (De bdda löparna) pressade segraren varje meter från början till slut. 1drBl. 1924,
nr 50, s. 4.
[PRESSA 7.c]
c) sjöt. med avs. på (person ombord på) fartyg l. segel o. d.: utsätta för påfrestningar; särsk.: anstränga (fartyg) gm att öka segelmängden mer än vinden egentligen tillåter l. gm att tvinga maskineriet till högre kraftutveckling än det egentligen tål, forcera; jfr 1I 1 b b. Vi . . prässades (vid seglatsen genom sundet) af nordanvädret, som vi måste löpa uti. ENEMAN Resa 1: 16 (1711).
Vi ha prässat henne (dvs. en segelb–tj oc-aldrig fått in sjö öfver sittrummets skvättbord ENGSTRÖM 2Bok 83 (
1909). – särsk.
[PRESSA 1.a]
α) [jfr t. ein schiff mit den segeln pressen]
i uttr. pressa (ngt) med segel, anstränga (fartyg l. rigg) gm större segelmängd än vinden egentligen tillåter. Piskad i bogen nf den höga och orediga sjögången, ville hon ej gå framåt, oaktadt verkligen pressad med segel. SKOGMAN Eug. 2: 48 (
1855).
β) [jfr t. sege pressen]
(
†)
i uttr. pressa segel, sätta till så ro a- ng; segel som möjligt. EKBOHRN NautOrdb. (
1840)
DALIN (
1855).
γ) refl., i uttr. pressa s?-g fri för ngt, arbeta sig fram förbi ngt (farlig kust o. d.) gm att öka segelmängden mer än vinden egentligen tillåter l. gm att tvinga maskineriet till högre kraftutveckling än vad det egentligen tål; jfr 4 c. Ett . . skepp, som med några snäfva stagsegel sökte pressa sig fritt för Gottland. SPARRE Friseyl. 2: 115 (
1832).
[PRESSA 7.d]
d) med avs. på röst, ton(bildning), klang, uttal o. d.: anstränga, forcera; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. GSLLGREN (SVS) 5: 370 (
1791). ManBret att pressa höjdtonerna och åka upp på dem bör bortarbetas.
SD(L) 1901,
nr 435, s. 4.
Hans uttal av detta språk (dvs. enyekka) var . . egendomligt pressat. MALLSTRÖM Händ. 37 (
1927).
[PRESSA 1.e]
e) i uttr. pressa ngn l. ngt på (förr äv. för l om) ngt, utvinna ngt av ngn l. ngt, (söka) avvinna l. avtvinga ngn l. ngt ngt. På dhet hoon och hennes tillkommande man i frahmtijdhen eij måge om något Arff af bem(äl)te dhers Styfdotter prässade blifva. BoupptSthm zljii 1675. Den som minsgäckande och allvarsammast pressat mig på hDä jag kände af saken. WINGÄRD Minn. 8: 153 (
1847) Sedan vi . . pressat denna
(dvs. läroboken) för all' brukbart, författade jag sjelf en mängd
(räkne- uppgifter). NODERMANN Prof–r. 20 (
1902).
TurÅ 1938,
s. 121.
[PRESSA 1.f]
f) (
†)
i fråga om betalniDg o. d.: uppskörta (ngn). Sedan vi i Hof blifvit pressade vid betalningen för nattqvarter, afreste vi. BERGMAN TSkr. 117 (
1825).
[PRESSA 1.g]
g) (i F1111.) utsätta (ngn) för ett strängt hör med avs- på hans kunskaper (i visst äE 0. d.), eXaminera (ngn) ingående. Tentamen Zoologien och Botaniken. . . I dessa ämnen pres sades jag nuTOPELIUS Dagb. 4: 278 (
1840).
BENGT Varyt. 77 (
1915).
[PRESSA 1.h]
h) med avs. på yttrande, uttryck, mat för vetenskaplig framställning o. d.: söka vinna (ngt) så mycket som möjligt i den : ning man själv önskar, draga (alltför) vit ende slutsatser av (ngt), giva (ngt) en oviss l sökt l. krystad tolkning, til1mäta (ngt) alltfö stort avseende; äv. i uttr. pressa ngt efter orden, förstå l. taga ngt bokstavligt; pressa ngt till att betyda ngt, söka få ngt att betyda ngt RUNEBERG ESkr. 2: 251 (
1858).
(Vissa läsare) pressa . . (Shelleys) klingande utrop, hans . . härliga bilder . . till att betyda allt och hvad som helst (CAVALLIN o.) LYSANDER 388 (
1878).
Det är ovisst om .. (uppgiften) skall pressas efter orden. KKD 7: XVI (1912).
Hela resonemanget bygger på några isolerade och mot huvudtanken i ett helt arbete pressade och omtolkade satser. SvTeolKv. 1933,
s. 96. jfr Bo
RG Luther 1: 485 (
1753).
i) handel. hämma l. försämra (marknadsläge, handel o. d.). Det telegraferas att stora utbud pressa (havre-)marknaden. SD(L) 1894 nr 316, s. 3.
GHT 1898,
nr 7, s. 3.
[PRESSA 1.j]
j) i passiv form närmande sig intr. bet.: lida. Den som pressas under åsynen af världens ondska och världens nöd förstår, då han ser på Jesus: här finns hopp. BESKOW Pred. 109 (
1901).
[PRESSA 1.k]
k) ss. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr d): ansträngd; särsk. om person: jäktad; äv. i utvidgad anv., om läge (situation o. d.): besvärlig. De allt för hårdt pressade familjeförsörjarne, som knappast någonsin ha tid att känna sig såsom människor.
BESKOW Pred. 630 (
1901).
Förbättring av personalens nu alltför pressade arbetsförhållanden. VFl. 1937,
s. 121 I ett pressat läge.
Dn'(A) 1951,
nr 247, s. 2.
[PRESSA 8]
8) [liksom t. pressen o. fr. presser av eng. press, ombildning (under anslutning till press, pressa) av ä. eng. prest, värva, sannol. tillprest, handpänning till soldat l. sjöman vid värvning, av ar. prest (fr. pr–t), betalning av sold, till prester, betaÅa i förskott, av lat. prxstare (se PRESTEHA); ordet torde i denna anv. fattas ss. sammanhörande med 7, varifrån det i vissa uttr. är svårt att skilja]
tvångsvis värva (ngn) till besättningsman på krigsfartyg l. till soldat, tvinga (fartyg) till krigstjänst; tvinga l. tvångsvis värva (person l. fartyg o. d. till krigstjänst); utom om ä. förh. numera bl. ngn gg i utvidgad l. bildl. anv., i fråga om annat slag av tjänst; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. i uttr. pressa ngn i (förr äv. för) ngns l. ngts tjänst, tvinga ngn i ngns l. ngts tjänst. OxBr. 11: 611 (1632: 30 styrmän). En Armee aff 30000. Man alt Nywärfwat och pressat Folck.
OSPT 1687,
nr 19, s. 4.
Därs. nr 21, s. 4
(med avs. p– fartyy). En skiälig prässning . ., hvarigenom alle, som siöfart på utrikes orter idka . ., måge prässas at giöra tienst på örlogsfiottan.
2RARP 13: 434 (
1743). De många förordningar, som befria vissa personer från att pressas för
(enyelska) örlogsflottans tjenst.
KrigVAH 1849,
s. 49 Karln har energi och kunskaper, och dessa / I mitt intresses tjenst jag veta skall att pressa. HEDBERG Dagt. 74 (
1876).
Almquist VärldQS:
165 (
1933). – jfr
MATROS-PRESSNIHG. [PRESSA 8]
9) i bildl. anv. av 1: sammantränga (ngt inom ett trångt utrymme o. d.); förr äv.: sammantränga (uttryck o. d.), koncentrera. En lätt satyrisk pil af Epigrammet hvässas I Der inom några rim et lyckligt infall prässasGYLLENBORG Skald. 59 (
1798).
Formeln får genom språkets (dvs. 1ztinets) fallenhet för ett mera pressadt uttryck mindre vidlyftighet. SvLittFT 1838,
sp. 519.
[PRESSA 10]
10) [bildl. anv. av 1 a a o. 4]
utpressa 1. framtvinga (ngt ur l. av l. från ngn l. ngt). Pressa tårar ur (förr äv. av) ngns ögon, framkalla ngns tårar, få ngn att gråta. Arbetet pres- sade svettdroppar ur l. från hans panna. Lidan- det pressade suckar ur hans bröst. Will förtijga många andre streek, huar medh . . (prästerna) Penningar sambla och af de Leekte pressa. KEMPE proberuyn 53 (
1664).
Tidningen om sina styfsöneri död prässade tårar af Aslaugs . . ögon. LAGERBRING 1Hist. 1: 155 (
1769).
Den skamliga njutning vi stundom pressa ur tanken på vår egen för störelse. SIWERTZ Ldy. 222 (
1932). –- s–rsk.
[PRESSA 10.a]
a) med avs. på yttrande l. bekännelse l. meddelande o. d. Detta kunde ej annat än ängsla Frälsaren på det högsta, och prässa följande ord af Hans läppar. BÆLTER JesuH 6: 160 (
1760).
Utur kusker kan man intet pressa. TAVASTSTJERNA Morg. 7: (
1884).
[PRESSA 10.b]
b) (
numera bl. tillf.)
utan adverbial so1r. betecknar den l. det varur l. varav ngt pressas frampressa l. framtvinga (tårar, svett, suckar o. d.), fälla (tårar). FERNOW Värmel. Dedik.
(1773: svett). Du knotar dock ej, du dygdens vän! om än offret stundom pressar dina tysta suckar.
WALLIN 2Pred. 3: 203 (
1827).
RonnierLittH 4: 297 (
1930).
jfr: Lät mina ögon tårar prässa / Uppå Ulla Winblads bädd. BELLMAN (BellmS) 1: 15 (c. 1770,
1790).
[PRESSA 11]
11) (bildl. anv. av 4) med mer l. mindre abstrakt obj.: förskjuta (ngt i viss riktning), tvinga (ngt in i ngn l. ngt). REMMER MFaliero T (
1842).
Nödvändigheten . . (att skaaa pängar) pressar mod i mig och jag arbetar. AFSOLDAN (1856) hos AHO Soldan 267. DN(A) 1951,
nr 246, s. 2. – jfr
NED-,
UPP-PRESSA. – särsk.
[PRESSA 11.a]
a) sänka l. minska l. driva ned (lön, pris, omkostnad, standard o. d.); äv.: sänka l. pruta ned (ngt till viss nivå). Att arbetarna hata arbetsgifvarnas sammanalutningar, aå vida dessa afse att pressa lönerna . . det kan man förstå. HeimdSmåskr. 9: 14 (
1910).
Ett par gånger försökte hon pressa prisen genom att säga, att hon kunde få samma vara billigare genom en annan firma. HEDBERG Räkn. 105 (
1932). Edvin Wide pressade denna tiå
(dvs. 9.09.6) till 9.01.5 i det berömda Berlinloppet
1926.
1drBl. 1942,
nr 105, s.
1. DN(A) 1951,
nr 257, s. 2.
[PRESSA 11.b]
b) driva upp (ngt till viss nivå). VFl. 1933, s. ss.
II. intr. o. i vissa absoluta användningar. [PRESSA 1]
1) utöva tryck, trycka; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; jfr 1 1. ACREL S–r 31 (
1745).
Sedan hjulet från dessa ställningar gjort ett qvart slag, pressar icke kammen vidare emot fjädern. TT 1877,
s. 11 (Nordpolsfararen) hörde endast vindens tjut . . eller de knarrande suckarna i skeppsskrovet, då isen pressade.
HEDIN Pol 2: 505 (
1911). På insidan
(i svalboet) är väggen betydligt slätare . . till följd av prässningar med fågelnQbben, efter vilken den .. bär märken.
ROSENIUS SvFågl. 2: 291 (
1924). – särsk.
[PRESSA 1.a]
a) (
†)
ss. vbalsbst. -ning (jfr b a, B), om ångtryck; jfr PRESSION 1 a. NNORDENSKLÖLD (1823) hos BERZELIUS Brev 11: 62.
[PRESSA 1.b]
b) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.
Frey 1850,
s. 222 Det är kapitalets öfvermakt eller orättvisa lagar, som prässa på arbetarens lefnadsstandard. SLorS 11: 193 (
1895).
[PRESSA 1.b.slutet]
särsk.
[PRESSA 1.a]
a) (
†)
ss. vbalsbst. -ning (jfr a o. B), om förnimmelse av tryck. Pressningar åt hjernan. LGBRANTING 2: 179 (
1839).
B) göra ihållande angrepp (på ngt); förr äv.: gm hot l. våld tilltvinga sig ngt; förr särsk. ss. vbalsbst. -ning (jfr a o. a), om utsugning l. dyl.; jfr 1 7. Soldaterne äre i kriget vana att pressa, det villia dhe in pacati statu och så giöra. Rp 14: 341 (
1650).
Ifrån Matthä'i och alt fort pressade fienden treffelig hårdt på pommersche paszen. BOLINUS Dagö. 92 (
1675).
Erik, som städae behöfde penningar, och derföre ej kunde umbära fogdarnas prässningar (osv.). FRYXELL Ber. 2: 138 (
1826).
SDS 1882,
nr 117, s. 2. r)
sport. göra varaktiga o. enträgna angrepp l. försök att taga ledningen, ligga på offensiven, göra en kraftinsats för att gå ifrån l. besegra en medtävlande; jfr
1 7 b. SD(B) 1916,
nr 184, s. 5. De sista minuterna pressade svenskarna våldsamt trots att de spejade med blott tio man.
SDS 1924,
nr 156, s. 9.
SvD(B) 1933,
nr 71, s. 8.
[PRESSA 1.b]
b) sjöt. föra större segelmängd an vinden egentligen tillåter l. anstränga maskineriet mer än det egentligen tål; förr äv.: färdas (i viss riktning) med större segelmängd än vad vinden egentligen tillåter; jfr 1 7 c. MONTAN Seyl. 8 (
1787).
Fregatten . . loggades s-tundtals till 15 knop, utan att pressa, med vinden tvärs och förande rodret mycket lätt. LIND AF HAGEBY Minn. 20 (
1860). särsk. i uttr. pressa med segel, (öka fartygs fart gm att) sätta till större segelmängd än vinden egentligen tillåter, segla med större segelmängd än vinden egentligen tillåter; jfr I
7 c a. Kriy- VAb 1822, s. 145- Derborta såg jag ett fartyg pressa med segel för att fria sig för lä-kast.
TROLLE Duvall 1: 26 (
1875).
STENFELTE3 (1920). ε) i p. pr. i adjektivisk anv.: ansträngande, tröttande, som tar på krafterna; besvärande, tryckande; stundom äv.: brådskande, angelägen; jfr PRHESSANT 2. Kongl. May:tz Höga och pressande tienst. SthmStadsord. 2: 302 (
1712).
Stilla den präasande hungern. AdP 1789, s. a43. I London väntade honom så pressande ärenden att ingen timme var att förlora.
SvD(A) 1929,
nr 300, s. 4.
Ansträngande marscher i pressande hetta. GRIMBERG VärldH 7: 208 (
1936).
Arbetstagare med särskilt pressande . . arbete. 3FS 1946,
s. 535 [PRESSA 2]
2) (
†)
sjöt. om (person ombord på) fartyg: arbeta sig fram (emot vind o. d.), kryssa (på havet o. d.); särsk. i uttr. (gå och) pressa i sjön, bålla sjön; pressa under ett land, kryssa i lä om ett land; jfr 1 3. Vi måste lägga den ena kosan om efter den andra och . . uti 4 a 5 dygn gå och pressa i sjön. KURCK Lefn. 43 (
1705).
Tå (dvs. under storm) vil försichtighet, at klippor fly och banckar, / At skära lover rätt, at prässa emot vind. KOLMODIN AvSp. 1: 389 (
1732).
(Sv.) Prässa under et land. (t.) Unter einer Käste kreuzen. RÖDING SD 67 (
1798).
SvTyHlar. (
1872).
[PRESSA 3]
3) (
mera tillf.)
tränga sig fram l. bana sig väg (genom ngt); jfr 1 4 a. Vinden pressade ;enom fönsterrutor och otäts väggar. STRINDBERG Keme. 107 (
1887).
Ett starkt . . drag . . pressade genom klyftan. HÖGBERG Baggböl. 2: 156 (
1911).
[PRESSA 4]
4) (
†)
dricka, supa; särsk. i uttr. pressa i botten, dricka ur sitt glas. Hvar vid (dvs. vid seyerfesten) ock pressande och supande på alla ställen i lägret intet blef eftersatt. KKD 7: 291 (c. 1725).
Klinga granne, präss i bottn, drick hvad du tål. BELLMAN (BellmS) 2: 24 (
1785,
1791).
2Saml. 1: 131 (
1788).
Särsk. förb. –
PRESSA AV 10 4, äv. UTAV 04. jfr avpressa. [PRESSA AV.fb 1]
1) (i fackspr., i sht bokb. o. skrädd.) till 1 1 a: ge (ngt) slutgiltig form gm pressning. DALIN 1: 38 (
1850).
[PRESSA AV.fb 2]
2) (
föga br.)
till 1 1 a a: avlägsna l. avsöndra (vätska) gm pressning, avvinna (ngt en vätska) gm pressning. DALIN 1: 38 (1850). [PRESSA AV.fb 2.slutet]
särsk. (i ä. fackspr.) i frgga om handtillvärkning av papper: avlägsna vatten ur nyss format o. guskat papper gm pressning. AMBROSIANI DokumPprsbr. 3i
9 (
1923).
[PRESSA AV.fb 3]
3) i utvidgad l. bildl. anv. av
2, med anslutning till
presssa I 10, i uttr.
pressa av ngn ngt, avtvinga ngn ngt (pängar, en bekännelse o. d.), tvinga ngn attlämna från sig ngt, utpressa ngt av ngn, framkalla l. framtvinga ngt (tårar, suckar o. d.) hos ngn.
OSPT 1687,
nr 24, s. 4.
Min underdånige plikt för Kongl. May:ts Tjänst pressar af mig de bedröfligaste suckningar, när jag (osv.). SCHDCK Vittd 6: 2a3 (i handl. fr. 1768).
Charles . . har pressat af henne mycket pengar. STRINBERG Giftas 2: 176 (
1886).
–
PRESSA BI .
† till 1I 2: lägga bi. KOLMODIN AvSp. 1: 468 (
1732).
–
PRESSA FRAM 10 4. NORDFORSS (
1805).
jfr frampressa. [PRESSA FRAM.fb 1]
1) till 1 1; särsk. till 1 1 a a: utvinna (en vätska ur ngt) gm pressning. BERGMAN Patr. 90 (
1928).
[PRESSA FRAM.fb 2]
2) till 1 4: tvinga (ngn l. ngt) att röra sig framåt, (för)skjuta (ngt) framåt; särsk.: refl., i uttr. pressa sig fram, (mödosamt) arbeta l. tränga sig fram, (med möda) ta sig fram. FoU 21: 34a (
1809).
Andedrägten pressade sig fram i sugande drag genom dessa rörliga näsborrar. BENEDICTSSON Folkl. 36 (
1887).
I finishen (i ett kortdistanslopp) gäller det att pressa fram kroppen och på så vis söka samla all kraft. HJERTBERG Hb1dr. 3: 18 (
1912).
[PRESSA FRAM.fb 2.slutet]
särsk. (föga br.,
sjöt.) till
1 4 c, refl.: arbeta sig fram mot - vinden. Min skeppare
(hade) . . hissat ankare och
(var) redan . . -under segel prässandes sig med lofvering fram.
FoU 15: 238 (
1785).
[PRESSA FRAM.fb 3]
3) i utvidgad l. bildl. anv. av 1, med anslutning till presaa 1 10: (gm ett visst kraftuppbåd) framtvinga l. utvinna l. få fram (ngt ur l. av ngn l. ngt), komma (ngt) att framträda, framkalla (tårar, suckar o. d.). SNELLMAN Gift. 2: 11 (
1842).
Vi engelsmän påstå, att det är den tyska kejsarens regering, som . . pressat fram detta läge. STEFFEN Krig 1: 85 (
1914).
Tårar, som hostan presaat fram. JOHNSON Nu 112 (
1934).
Hr W. har . . medgett att det ej går att pressa fram mera (i skatter) av det ringa antalet rika. SDS 1952,
nr 13, s. 4. särsk.: tvinga fram (utrop, yttrande, bekännelse o. d. av l. från ngn), tvinga sig till (yttrande, leende o. d.); uttala (ngt) med ansträngning l. under rörelse; ä- v. ss. anföringsverb.
RUHEBERG 8: 187 (
1863). Han är nog anäll, pressade hon slutligen fram.
KRUSENSTJERNA Fatt. 2: 178 (
1936).
Hon pressade fram ett småleendeTRENTER SonRop. 112 (19W). [PRESSA FRAM.fb 4]
4) (
tillf.)
till 1I 3: tränga (sig) fram. Svetten pressade fram . . oafbrutet. BENEDICTSSON FoIkl. a4 (1887).
–
PRESSA FÖRBI . (
†)
till 1 4: passera (ngt) på nära håll; jfr pressa sig förbi. En stor kanonkula, som ganska nära pressat förbi en del af kroppen. ACREL Sår 29 (
1745).
–
PRESSA IGENOM 10 010 l. 032. jfr genompressa. [PRESSA IGENOM.fb 1]
1) till 1 1; särsk. till 1 1 a a r': sila (saft o. d.) gm pressning genom silduk o. d. KLINT (
1906).
[PRESSA IGENOM.fb 2]
2) till 1 4: tvinga l. tränga (ngt) igenom; särsk. refl.: tränga sig igenom (ngt). Hålet var litet, men han lyckades pressa sig igenom tdet). AUERBACH (
1913).
[PRESSA IGENOM.fb 3]
3) i bildl. anv. av 2: genomdriva (förslag o. d.). SDS 1905,
nr 139, s. 3.
–
PRESSA IHOP 10 01 äv. TILLHOPA 040 l. 032. jfr hoppressa. [PRESSA IHOP.fb 1]
1) till 1 1: pressa (ngt) till mindre omfång, komprimera, sammanpressa, klämma ihop. HOORN Jordg. 2: 161 (
1723).
Kinesiskor, som . . pressa ihop sina fötter till små klumpar. JUNDELL Barn. 1: 20 (
1927).
[PRESSA IHOP.fb 2]
2) till 1 4: pressa (olika föremål) mot varandra, förena (olika föremål) gm pressning. Jag pressar tänderna tillhopa. DBENEDICTSSON (1884) hos LUNDEGÅRD Benedictssom 189.
–
PRESSA IN ¹⁰ ⁴. jfr
inpreasa.
[PRESSA IN.fb 1]
1) till 1 1; särsk. (i sht förr, skrädd.) till 1 1 a B: medelst pressning kFympa (del av klädesplagg o. d.). WESTEE (
1842).
[PRESSA IN.fb 2]
2) till 1 4: trycka l. tränga l. tvinga in (ngt i ngt); gm tryck förskjuta (ngt) inåt l. trycka saiHman; äv. bildl. MoRDFoRsS (1805). Det är dessa (äversättare), som . . förderfva vårt kära modersmål genom att deri ständigt pressa in de olidligaste "germanismer". VL 1894,
nr 82, s. 2. Brödpåsarne . . hänga tungt öfver den högra axeln och presaa in bröstet.
SDS 1904,
nr 324, s. l. Dattnet pressades in i torpedschakten. DN(A) 1951 nr 269, 8. 12. särsk.
et) tvinga in (ngn i viss värksamhet o. d.).
FAHLCRANTZ Kyrkoh. 29 (
1907).
DN(A) 1951,
nr 206, s. 22.
[PRESSA IN.fb 2.b]
b) inlägga (viss mening i ett uttryck o. d.); i sht i fråga om ansträngd l. hårdragen tolkning av itt uttryck l. yttrande o. d.; jfr pressa I 7 h. Pressa in i uttrycken ett annat eller bestämdare nnehåll än de ursprungligen burit på. jö BERG Stilstud. 90 (
1911).
[PRESSA IHOP.fb 2.c]
c) sammanpressa l. hoptränga (ngt inom ngt); jfr pressa I 8. Qeijer har blott lyckats visa, huru stansen icke förmår att pressa in lärodiktens retoriska tankeskrud inom sitt begränsade rytm- och rimschema. MARCUS Geå-erL 10 (
1909).
–
PRESSA NED 10 4 l. NER s. jfr nedpressa. [PRESSA NED.fb 1]
1) till 1 4: trycka l. tvinga l. tränga ned (ngn l. ngt till l. mot l. i ngt), gm tryck förskjuta (ngt) till en lägre nivå l. komma (ngt) att ligga tryckt mot ngt, gm sammanpressning tvinga (ngt) att rymmas (i låda, väska o. d.). Genom att trycka hårt på den uppstående kanten lyckades han så småningom pressa ned den. kan pressade ned sina kläder i resväskan. Ko CH Arb. 37 (
1912).
[PRESSA NED.fb 2]
2) i utvidgad l. bildl. anv. av
1; särsk.: komma (ngn I. ngt) att sjunka till en lägre nivå, sänka l. minska l. driva ned (ngt).
STRINDBERG Hafsb. 239 (
1890).
Steg för steg pressas arbetarna ned, tills de för alltid nedsjunka i massan av . . de obrukbara. CASSEL TeorSocEkon. 333 (
1934).
[PRESSA NED.fb 2.slutet]
särsk.
[PRESSA NED.fb 2.a]
a) med avs. på lön, pris, omkostnad o. d.; jfr pressa I 11 a. Gubbarne ville tydligen pressa ner priset. RÖNNBERG Bredbogtad 78 (
1907).
b) sport. med avs. på tid för löpning o. d.: sänka, minska. Löparen gjorde 4,47 på 150om) en tid som han när om helst pressar ned 10 sekunder. 1drBl. 1924, r 73, s. s.
[PRESSA NED.fb 2.c]
c) (
mera tillf.)
göra (ngn) betryckt, deprimera. BÖÖK SvStud. 401 (
1913).
–
PRESSA OM 10 4. till 1 1 a: (för förbättring) pressa (ngt) på nytt. NORDFORSS (1805). jfr ompressa.
–
PRESSA OPP se
pressa upp –
PRESSA PÅ 10 4. [PRESSA PÅ.fb 1]
1) till 1 4; särsk.: utnyttja (sin kroppstyngd) för tryck (i viss riktning). 1drBibl. 3: 32 (
1918).
[PRESSA PÅ.fb 2]
2) till 1I 1: utöva (ett jämförelsevis lugnt o. relativt länge varkande) tryck; äv. bildl. HANSSON Kds. 108 (
1897;
bildl.).
Finska vikens vatten pressar då (dvs. vid västlig rind o. högt vattenstdnd i Neva) på och hindrar flodens utlopp. SD(L) 1899,
nr 301, s. 3. jfr †: I Norige tycks . . vatnet icke så ögonskenligen aftaga som i Östersiön . . men det kommer deraf, at hela Oceanen prässar der inpå.
DALIN Hist. 2: Föret. 7 (
1750).
[PRESSA PÅ.fb 2.slutet]
särsk. bildl.: ansätta (med krav), utöva påtryckningar. När . .
(lybeckarna) väl visste, att . .
(G. I var) i stor förlägenhet om penningar, pressade de på, med strängt kraf för hela sin fordran.
AFZELIUS Sag. 6: 8 (
1851).
–
PRESSA SAMMAN , se
pressa tillsamman(s). –
PRESSA SIG FÖRBI 10 0 04. till
1 4: tränga sig förbi (ngn l. ngt); äv. (med anslutning till
1 7): (med en kraftansträngning) gå förbi l. passera (en framförvarande o. d.); äv. bildl.; äv. abs.
HÖGBERG Vred. 2: 330 (
1906).
VFl. 1912, s. 136
(abs.). Den energiske framåtsträfvande ynglingen . . vill i konkurrensen förbättra sina inkomster, pressa sig förbi sina kamrater.
TurA 1916 s. 184- –-
PRESSA SIG TILL10 4 till
1 7: gm ihärdiga ansträngningar tilltvinga sig (ngt).
(Laget) pressade sig till två hörnor.
1924,
PRESSA SIG ÖVER!!10 !0 !!40. till
1 4 (med anslutning till
1 7): (med en kraftansträngning) taga sig över (ngt) l. komma över (ngt); äv. bildl.; särsk.
(sport.) med avs. på (ribba som ligger på) viss höjd. Babcock . . pressade sig öfver denna höjd
(i stavhopp). Olym- piad. 1912 Red. 3r
2 (
1913).
MOBERG Sedebetyg 68 (
1936;
bildl.).
–
PRESSA SÖNDER ¹⁰ ⁴⁰. till 1 1: gm tryck komma (ngt) att gå sönder. Väggarnas och takets förtimring (hade) pressats sönder. SIÖSTEEN ModBelg. 140 (1906). jfr sönderpressa. –
PRESSA TILLHOPA , se
pressa ihop. –
PRESSA TILLSAMMAN(S) ¹⁰ ⁰⁴⁰ l. ⁰³² l. SAMMAN ³² l. 40 jfr samman
pressa. [PRESSA SIG FÖRBI.fb 1]
1) till 1 1, = pressa ihop 1; äv. bildl. (Han) kände . . sitt hjerta pressas tillsammans af en underbar ångest. MELLIN Nov. 3: 394 (
1848,
1867).
HELLSTRÖM Kusk. 92 (
1910).
[PRESSA SIG FÖRBI.fb 2]
2) till I 4, == pressa ihop 2; äv. bildl. Så gick hela vintern. Alla pressades tillsammans till ett enda block, tycktes det. KOCH Timmerd. 75 (
1913).
–
PRESSA UNDAN 10 32 äv. 40. till 1 4: gm tryck skjuta undan (ngn l. ngt). Vid Österhagen, der banvallen pressat undan grundleran. SD(L) 1901,
nr 516, s- 3. jfr
undanpressa.
–
PRESSA UPP 10 4, äv. OPP 4. jfr uppressa. [PRESSA UPP.fb 1]
1) till 1 1 a B: snygga upp (klädBsplagg o. d.) gm (om)pressning. KLINT (
1906).
[PRESSA UPP.fb 2]
2) till 1 4: trycka l. skjuta l. tvinga upp (ngt till visst läge l. ur ngt), gm tryck förskjuta (ngt) till högre nivå l. till läge ovanpå ngt, gm tryck komma (ngt) att intaga en uppstående ställning l. att höja sig över sin omgivning; äv.: gm tryck öppna (lock, dörr o. d.). Vattenledningen . . (har) ej kunnat pressa upp vattnet till erforderlig höjd. SD(L) 1896,
nr 193 s. l. De krafter, aom verkade i jordens skorpa, då Transhimalayas . . kammar pressades upp.
HEDIN Transhim. 3: 223 (
1912).
Han försökte pressa upp kå1dörren. DIDRING Malm 1: 152 (
1914).
Qrönnor där isen pressas upp. 2SvKulturb. 1–2: 250 (
1934).
[PRESSA UPP.fb 2.slutet]
särsk.
a) sjöt. tvinga (fartyg l. farkost) att hålla kurs mot vind 1. ström.
LO-JOHANSSON Stat. 2: 155 (
1937).
b) refl.: mödosamt arbeta sig upp l. tränga fram; särsk. (sjöt.) till 1 4 c: arbeta sig fram (till viss ort) mot vinden. Bellona skulle gå till Carlshamn, under det den öfriga flottan pressade sig upp till destinationsorten Carlskrona. WINGÅRD Minn. 8: 169 (1846).
[PRESSA UPP.fb 3]
3) sport. till 1 5: lyfta (tyngd) långsamt utan ryck l. plötslig start (tills armarna äro fullständigt utsträckta rakt uppåt). GAT 1896,
nr 96 A, s. 3 SvTyngdlyftnFörbStadg. 1932,
s. 44 [PRESSA UPP.fb 4]
4) i utvidgad l. bildl- anv. av 2: driva upp (ngt), komma (ngt) att stiga till en högre nivå, öka l. höja (ngt till viss nivå); i passiv form äv. närmande sig intr. bet.: mödosamt arbeta sig upp. Han pressade upp farten till 100 kilometer i timmen. Några oartikulerade ljud pressades upp ur hans strupe.
JANSON Abr. 321 (
1901).
[PRESSA UPP.fb 4.slutet]
särsk. med avs. på lön, pris, omkostnad o. d.
FT 1909,
nr 156, s. 3 –
PRESSA UR ¹⁰ ⁴ förr äv. UTUR. jfr ur
pressa. [PRESSA UPP.fb 1]
1) till 1 1 a a, = pressa ut 1 b. Prässa utur saften. MÖLLER (
1790).
Apelsinerna skäras sönder och pressas ur. GRAFSTRÖM Kond. 91 (
1892).
[PRESSA UPP.fb 2]
2) i utvidgad l. bildl. anv. av
1, med anslutning till
pressa I 10, i uttr. pressa ur ngn l.
ngt ngt, driva ut ngt ur ngn l. ngt, utpressa l. tvinga fram ngt ur l. av ngn l. ngt.
(1 kväll) skola vi pressa ur fader Anders berättelsen om Jeremias och skärselden.
HEMBERG ObanStig. 83 (
1896).
JANSON Lögn. 39 (
1912).
[PRESSA UPP.fb 2.slutet]
särsk. 1– uttr.
pressa vr sig ngt, med möda åstadkomma l. producera ngt (yttrande, skrivelse o. d.).
3SAH LV. 2: 80(1838).
–
PRESSA UT ¹⁰ ⁴. jfr utpressa. [PRESSA UT.fb 1]
1) till 1 1; särsk. [PRESSA UT.fb 1.a]
a) gm pressning utvidga ngt l. göra (ngt) slätt (0. platt); förr äv. intr.: bli slät l. låta släta ut sig; särsk. (skrädd.) till 1 1 a B. Pressa ut ett veck en sörn. LIND (
1749;
under ausbiegeln)Såsom underlag, för att få tyget eller papperet att pressa väl ut, tager man mjuk papp.
Thon o. Kirsch 105 (
1856).
[PRESSA UT.fb 1.b]
b) till 1 1 a a: avskilja saft l. must l. olja l. dyl. ur (ngt) gm pressning, driva ut (ngt ur ngt) l. utvinna (saft l. dyl. ur ngt) grn pressning; jfr presaa ur 1. RENNER Vitt. 274 (
1690;
i bild).
Jag tog druvorna och pressade ut dem i Faraos bägare. 1Mos. 40: 11 (Bib. 1917).
Saften pressas ut på citron- eller apelsinpress. StKokb. 45 (
1940).
jfr †: Lägg possan under en presz och pressa grant ollian ther uth. OMARTINI Läk. 53 --
c. 1600).
[PRESSA UT.fb 2]
2) till 1 4: trycka l. tvinga ut (ngt i l. mot l. ur ngt), gm tryck förskjuta (ngt) utåt l. avlägsna (ngt); äv. bildl.; äv. refl.: (mödosamt) arbeta l. tvinga l. tränga sig ut. Ett system af häfarmar, som . . pressa ut ståltänder emot styrstolparne. TT 1883 s. 117.
PT 1901,
nr 278, s. 3
(bildl.). (Det) kändes . ., som hade bröst.korgen inifrån pressats ut.
JANSON FörstaHänn. 93 (
1906).
SIWERTZ JoDr. 273 (
1928;
refl.). [PRESSA UT.fb 3]
3) i bildl. anv. av 1; särsk. [PRESSA UT.fb 3.a]
a) (†) kämpa sig igenom (ngt), genomtill slutet; jfr pressa 1 7. Så Ligg ok w du som nu prässat ut / Din wedermöda ok din bittra lefnadz wandel! BÖRK Darius 1145 (
1688).
[PRESSA UT.fb 3.b]
b) (
mera tillf.)
utvidga (ngt) l. tänja ut (ngt till ngt). De hybrida stilarter, som uppkommit genom att novellmotiv pressats ut till att fylla fem eller sex gånger så många sidor. HALLSTRÖM LevDikt 217 (
1914).
[PRESSA UPP.fb 3.c]
c) framtvinga (ngt av l. ur l. från ngn l. ngt); i sht med avs. på pängar, skatter o. d.; framkalla (tårar, suckar o. d.); ta ut (sina krafter o. d.); äv.: tvinga av (ngn) pängar, utsuga (ngn); i passiv form äv. närmande sig intr. bet.: tränga ut, pressa sig fram; äv. refl.: tränga ut l. pressa sig fram (ur ngt); jfr pressa 1 10. KKD 12: 215 (
1703).
Dessa tårnr pressade sig ut ur en stor själ. SVEDELIUS SmSkr. II. 2: 71 (
1860,
1888).
Hvarje fordringsägare, so:a brutalt vill prässa ut oss. SÖDERHJELM Brytn. 281 (
1901).
Karl . . märkte, hur några heta svettdroppar häftigt pressades ut vid tinningarne. JANSON FörstaMänn. 51 (
1906).
Skulle han stupa där i snön, skulle han först pressa ut sina sista krafter. DIDRING Malm 1: 149 (
1914).
När det gällde att pressa ut pengar ur sin moder. HELLSTRÖM Storm 18 (
1935).
–
PRESSA UTAV ,
UTUR , se
preasa av,
ur.
Ssgr (i allm. till
1 1 a. -–
Anm. Vissa av de nedan anförda ssgrna kunna äv. hänföras till
press, sbst.¹; jfr de under d. o. upptagna ssgrna):
A
:
–
PRESS-ARBETE.
pressningsarbete. HufvndkatalSomsson 1920, 1: 471.
– (I
1 a,
4)
PRESS-APPARAT.
särsk. till 1 4, om apparat som gm tryck förskjuter arbetsstycke till visst läge. HbSkogs- tekn. 468 (
1922).
–
(I 1 a, 4) PRESS-BALK.
tekn. om (till apparat hörande) balkar mellan vilka ngt pressas l. balk som gm tryck förändrar l. förskjute1 ett arbetsstycke. Täubel Boktr. 2: 28 (
1823).
HantvB 1. 2: 135 (
1934).
–
PRESS-BLÄCK.
[PRESS-BLÄCK.ssg 1]
1) (i ä. fackspr.) till 1 1 a, = -piåt 1. UB 5: 61 (
1873).
[PRESS-BLÄCK.ssg 2]
2) arkeol. till 1 1 a s a': metallbläck vars dekor åstadkommits gn1 bearbetning över ett underlag där motivet är framställt i relief. Fornv. 1925,
s. 203.
Ssgr (till -bläck 2; arkeol.):
–
pressbläck-dekorering.
-teknik. Rig 1919,
s. 75 –
PRESS-BORD.
[jfr t. presstisch]
tekn. [PRESS-BORD.ssg 1]
1) till 1 1 a: bord varpå för pressning avsedda föremål läggas; jfr bord, sbst.¹ 5. KJELLBEBE Ull 700 (cit. fr. 1788).
SAHLIN SkdnFärg. 102 (
1928).
[PRESS-BORD.ssg 2]
2) till 1 1 a: till pressapparat hörande (skiva som utgör det) underlag varemOt pressning sker; jfr bord, sbst.¹ 5 d. AMBROSIANI DokumPprsbr. 375 (cit. fr. 1820).
HufvudkatalSonesson 1920, 1: 471.
3) till
1 4: till apparat hörande skiva som förskjuter arbetsstycke i viss riktning.
TT 1871, s. 60
(på maskin för slipning av trämassa). –-
(I 1 a B) -
BORSTE. skrädd. borste varmed klädesplagg o. d. borstas efter pressning (för avlägsnande av ånga ur tyget).
FRÖBERG Skrädd. 54 (
1941).
–
PRESS-BOTTEN. (
†)
om tunnbotten l. dyl., använd för att sammanpressa- innehållet i en tunna; jfr -bricka. EKSTRÖM AfhFiska 1U (
1845).
–
PRESS-BRICKA,
r. l. f. (
i fackspr.)
om platta varmed innehållet i en behållare sammanpressas. LB 3: 594 (
1906).
–
PRESS-BRÄDE l. -
BRÄDA. [jfr t. pressbrett]
(
i fackspr.)
om bräden mellan vilka pressning sker l. om bräde som utgör underlag vid pressning; särsk. (bokb.) om bräden mellan vilk; bok insättes vid pressning. BoupptSthm 1686 s. 286 a, Bil.
KEY Amatörbokb. 1e (
1916).
–
PRESS-BÄNK [jfr t. pressbank, eng. press-bench]
(
förr)
[PRESS-BÄNK.ssg 1]
1) bänk som tjänade till underlag vid sammanpressning av bomull i bomullsspinneri. MÖLLER (
1785;
under pressbank).
DALIN (
1855).
[PRESS-BÄNK.ssg 2]
2) på skruvpress för pressning av papper: under skruven fäst platta varmed papperet sammanpressades. AMBROSIANI Doku"Pprsbr. 379 (
1923).
–
PRESS-DETALJ,
sbst-2 tekj:. detalj (av maskin o. d.) som framställes gm pressning. SvTeknUppslB 1: 599 (
1937). –- (I
1 a r) -
DRAGA, v.
tekn. framställa (rör, stång, tråd o. d.) gm pressning genom en matris; i sht i p. pf- i adjektivisk anv. Pressdragna rör.
2UB 6: 24 (
1904).
TNCPubl. 16: 25 (
1949).
–
PRESS-DUK.
[jfr t. presstuch]
[PRESS-DUK.ssg 1]
1) tekn. till 1 1 a (a): duk som lindas om ngt som pressas; äv.: duk varigenom ämne pressas för avskiljande av vissa beståndsdelar, filtrerduk, silduk; äv. om viss vävnad avsedd för tillvärkning av dylika dukar. SFS 1830, s. 961
(om vävnad). AHLBERG FarmT 81 (
1899).
Ostmassan själv tränger ut genom pressduken. LAHT 1928,
s. 746.
[PRESS-DUK.ssg 2]
2) skrädd. till 1 1 a B: (fuktat) tygstycke som vid pressning lägges mellan pressjärnet o. det klädesplagg l. dyl. som pressas. FRÖBERG Skrädd. 66 (
1941).
–
PRESS-DYNA,
r. l. f. (
i fackspr.)
underlag varemot pressning äger rum. AMBROSIANI DokumPprsbr. 72 (
i handl. fr. 1830).
särsk.
a) skrå dd. till
1 1 a B. En . . hårt stoppad pressdyna-
Söm- nadsb. 462 (
1915).
b) tekn. om underlag varemot ett arbetsstycke pressas för att antaga en form som svarar mot underlagets; i sht i fråga om serietillvärkning av föremål av plåt o. d.; jfr dpns, sbst.¹ ⁴ b. TT 1877,
s. 256 SD 1900,
nr 94, s. 4
(för tillvärkning av patronhykor)- –
PRESS-FILT.
tekn. filt som utgör underlag l. skydd vid pressning; särsk. i pappersmaskin: filt varpå pappersbanan vilar under passagen genom pressen. NORDFORSS (
1805).
SvSkog. 1153 (
1928;
i pappersmaskin).
–
PRESS-FISK.
torkad o. pressad torskfilé. 2SvUppslB (
1952).
– (I
4)
PRESS-FLÄNS.
tekn. fläns som gm sitt tryck håller ngt i visst läge. TRANEUS Elektr. 29 (
1922).
–
PRESS-FODER,
n. [jfr t. pressfutter]
lant. foder som beretts av färska väXter gm sammanpressning, ensilage. LAHT 1885,
s. 117
Ssgr (lant.):
–
pressfoder-beredning.
LAHT 1885,
s. 119 -grav, r.
SvD(A) 1917,
nr 180, s. 6.
–
pressfoder-stack.
LB 2: 81 (
1900).
–
pressfoder-torn.
om silo. SvD(A) 1917,
nr 180, s. 6.
–
PRESS-FORM; pl.
-ar.
i fackspr. form som tjänar till underlag för (l. omger) ngt som pressas för att antaga en viss skapnad; jfr form II. TT 1878, s. 16j.
–
(I 1 a β) PRESS-FYR. (
förr)
apparat för uppvärmning av pressjärn; jfr fyr, sbst.¹ ⁵. BoupptVäxjö 1883 (efter skräddare). TSev. 1912,
nr 3, s. 2.
–
PRESS-GJUTA,
v. tekn. gjuta (föremål av metall) i formar av stål l. annan metall i vilka materialet i fiytande l. grötigt tillstånd inpressas under högt tryck; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -
ning. BonnierKL (
1926).
Darmpressade och pressgjutna detaljer i mässing, zink och speciallegeringar. SvD(A) 1938,
nr 285, s. l.
–
(I 1 a B) PRESS-GLANS.
[jfr t. pressglanz]
(
i sht i fackspr.)
gm pressning åstadkommen glans på tyg. i PASCK ÅrsbVetA 1827,
s. 90
–
(I 1 a, b) PRESS-GLAS.
tekn. pressat glas. TT 1895, K.
s. 12.
–
PRESS-GODS. (
i fackspr.)
gods som (skall) pressas lhar undergått pressning l. framställts gm pressning; jfr gods 3. SAHLIN Skånpärg. 207 (
1928).
bantvB I. 2: 80 (
1934).
–
(I 1 a a) PRESS-GURKA.
kok. sallad av färska gröna gurkor i lag av peppar, socker, (salt) o. ättika, vid vars tillredning de i tunna skivor skurna gurkorna vanl. pressas (mellan två tallrikar) så att saft avlägsnas. Sv- Kock. 115 (
1837).
– (I
8)
PRESS-GÅNG,
r. l. ro. [efter eng. press-gang]
(
†)
om ä. eng. förh.: under befäl av en
Officer stående trupp som hade till uppgift att pressa sjömän. WIDEOREN (
1788).
SPARRE Oökod. 70 (
1850).
–
PRESS-HAMMARE,
sbst.– (i ä. fackspr.) sniidespress; jfr hammare, sbst.² ²- JernkA 1871,
s. 25 Därs. 1886,
s. 463 –
PRESS-HUVUD,
sbst.² [jfr t. presskopf]
(
†)
pressylta beredd av huvudet av svin o. oXe. MÖLLER (
1785;
under presskopf).
MÖLLER Singstock 256 (
1832).
–
(I 1 a δ) PRESS-HÄRDA.
tekn. framställa (glas) gm pressning under likformig uppvärmning o. avkylning; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ning. TT 1877,
s. 39 Presshärdadt glas. Därs. 1886,
s. 116.
– (I
1 a B)
PRESS-HÄST.
i sht skrädd- med stoppning av krollsplint o. d. försedd ställning använd ss. underlag vid pressning av klädesplagg o. d. GHT 1895,
nr 280 B,
s. 3 –
PRESS-INRÄTTNING -⁰²⁰. konkret; särsk. till 1 1 a B, för pressning av kläder; jfr inrättning sbst.², ¹ d. FT- Katal. 1927 1V. 1: 1275.
–
(I 1 a β) PRESS-JÄRN.
( press- 1677 osv. presse- 1637-–1856) [PRESS-JÄRN.ssg 1]
1) för pressning avsrtt redskap (av järn); särsk. om ett slags större strykjärn använt av skräddare vid pressning av klädesplagg; jfr pärs-järn. OxBr. 11: 718 (
1637).
Ackurat som hustru min, sa skräddarn, när pressjärnet fräste. STRÖM Svordst. 84 (
1929).
säl-sk. (tillf., skämts-) i uttr. riddare av pressjärnet, skräddare. Kasp4rkal. 1S82, s. 64. [PRESS-JÄRN.ssg 2]
2) om stycken av gjutjärn som uppvärmas o. inläggas mellan satserna vid pressning av tyg i skruvpress l. hydraulisk press. KJELLBERO Ul1415 (cit.
fr. 1754).
SAHLIN SkånFärg. 102 (
1928).
– (I
1 a a) PRESS-JÄST.
[jfr t. presshefe, eng. press-yeast]
(vanl. med stärkelse uppblandad) jäst i form av en degig massa: vars vattenhalt nedbringats gm pressning. SFS 1851,
nr 32 s. 25.
StKokb. 11 (
1940).
Ssgr:
–
pressjäst-beredning.
-tillvärkning.
– (
I 1 a α)
PRESS-KAKA r. l. f. [jfr t. presskuchen]
tekn. om de mer l. mindre fasta beståndsdelar som återstå, sedan saft must, olja o. d. avskilts gIn pressning. GRÖNBERGER Hvitbet. 13 (
1872).
TT 1898, Ailm.
s. 117.
Presskaka av Hallon- Dh-(A) 1918, Dr 162, s. 13 (salubjude' av saftpresseri).
–
(I 1 a α) PRESS-KAR,
n. kar vari pressning (av druvor o. d.) äger rum. HOLMBERG 2: 486 (
1795).
Joel 3: 13 (
Bib. 1917).
–
PRESS-KISTA, r. l. f. (
förr)
inrättning vdri naetall formades med tillhjälp av stans, varvid trycket åstadkoms gm slag med en slägga. Fatab. 1941, s- 180.
–
PRESS-KLIPPARE,
r. l. rn. (i ä. fackspr.) klippress; jfr kiip- pare, sbst.¹ ². DA 1824, nr 62, s. 5.
–
PRESS-KOL,
n. [jfr t. presskohle]
(
numera knappast br.)
om bränsle beståenile av kol(stybb), torv o. d. som briketterats; kolbrikett; särsk. om våtkolad torv; jfr koi-tegei. ERENBERG (o. LANDIN) 87 (
1888).
TT 1901, K. s. 79
(om våtkolad torv). 2UB 9: 227 (
1905).
–
PRESS-KOLV.
[jfr t. presskolben]
tekn. kolv som utför pressning; i sht om dylik i hydraulisk press;-jfr kolv 15. UB2: 213 (
1873).
–
PRESS-KORG. (
i fackspr.)
korg vari pressning äger rum; särsk. till 1 1 a a, om korg där frukt o. d. pressas. FT 1899,
nr 118 A
s. 4.
Sones8on 1IbTrädg. 689 (
1926).
–
(I 4)
PRESS-KUR.
med. i uttr. press- och liggkur, om förr bruklig kur mot missbildningar i bålen, varvid patienten länge fick ligga fastspänd på visst sätt; jfr KUR sbst.³ ¹. LGBRANTING 2: 179 (
1839).
–
PRESS-KVARN.
† metall. apparat för sammanpressning av smältor l- puddelbollar; puddelklämma. JernkA 1871,
s. 25 Därs. 1894, S. 322. -(I
1 a B) -
LAPP, r. l. m.
skrädd. jfr
-duk 2.
Söm- nadsb. 463 (
1915).
–
PRESS-LUFT.
[jfr t. pressluft]
tekn. komprimerad luft använd ss. kraftkälla vid vissa arbeten (t. eX. ss. drivkraft för apparater), tryckluft. TT 1898, K. s. 87- –- (I
1 a a) -
MANTEL. (
i fackspr.)
i ett slags press där underlaget utgöres av en skål med rak botten (vari pressvätskan uppsamlas): perforerad cylinder i vilken det som skall pressas inlägges. AHLBERG FarmT 80 (
1899).
–
PRESS-MASSA.
r. l. f. [PRESS-MASSA.ssg 1]
1) tekn. till 1 1 a, om material (plast o. d.) virav föremål framställes gm pressning; särsk. om presspulver. GAT 1944,
nr 261, s. 21.
2Sv UppslB (
1952;
om pres=pulver).
[PRESS-MASSA.ssg 2]
2) (i fackspr-) till 1 1 a a: massa som återstår efter pressning vafigm fuktiga beståndsdelar avskilts. Den i pressmassan qvarvarande sockerhalten. GRÖNEERGER Hritbet. 13 (
1872).
KemT 1906, s. 153
(om presw'assa av torv). –
PRESS-MUNSTYCKE -oz0. tekn. munstycke som ger form åt ngt(rör, tr–d o. d.) som pressas därigenom.
TT 1901, Hllm.
s. 288. i
–
PRESS-OLJA,
r. l. f. tekn. gm pressning utvunnen oljs. 2NF 2ö: 1137 (
1917).
–
PRESS-OST,
se präst-ost anm– (I 1 a P) -PAPP. [jfr t. presspoppe]
tekn. ett slags tunn, fast papp, vanl. med glatt o. glänsande yta, som urspr. i sht användes ss. mellanlägg vid pressning av tyg l. papper för att giva det pressade ökad glans o. glatthet, glanspapp; jfr presspan. AMBROSIANI DokuwPprsbr. 377 (cit. fr. 1755).
Varvhb- Tulltaxa 1: 251 (
1931).
–
PRESS-PAPPER.
[jfr t. pres–apier]
[PRESS-PAPPER.ssg 1]
1) till 1 1 a: vid pressning använt papper; särsk. t–ll 1 1 a a, om (grå)papper använt vid pressning av väXter. 2NF 22: 1ä' (1915).
[PRESS-PAPPER.ssg 2]
2) (
†)
till 1 1 a B: presspapp. HonpptSthm 16-72, s. 49 b (1671). EoupptVäxjö 1856 (vid pappersbruk). –
PRESS-PISTONG. (
numera knappast br.)
= -koiv. JernkA 1823,
s. 296 TySvOrdb. 1832 (
1932).
– (I
1 a B)
PRESS-PLANKA,
r. l. f. skrädd. använd ss. underlag vid pressning av sömmar. FRÖBERG Skrädd- 56 (
1941).
–
PRESS-PLATTA,
r. l. f. [jfr t. pressplatte]
tekn. om plattor mellan vilka pressning sker l. om platta som utövar pressning l. varemot ngt pressas. UB 2: 213 (
1873).
HufvudkatalSonesson 1920, 1: 594. särsk. till
1 1 a E, om platta varifrån vid pressningen mönster l. dekor överföres till det pressade.
HantvD I- 5: 286 (1937).
–
PRESS-PLÅT.
tekn. [PRESS-PLÅT.ssg 1]
1) om plåtar mellan vilka pressning sker l. om plåt som utövar press l. varemot ngt pressas; särsk. om plåtar som inläggas mellan de olika lagren av det som skall pressas i en press. KJELLBERG Ull 666 (i handl. fr. 1725).
AHLBERG FarmT 81 (
1899).
[PRESS-PLÅT.ssg 2]
2) plåt avsedd att pressas; särsk. om sådan plåt av mjukt martinstål med en kolhalt av omkring 0,1c –. SvTeknUppslB 2: 55 (
1939).
–
PRESS-PULVER.
tekn. - inom plastindustrien: pulverformig blandning av härdplaster o. fyllnadsmedel, använd för framställning av pressgods; jfr -massa 1. 2SvUppslB (
1952).
–
PRESS-PUMP.
[jfr t. presspumpe]
tekn. tryckpump ; särsk- om sådan pump i hydraulisk press. Journ- Manuf. 2: 227 (
1826).
HufvudkatalSonesson 1920, 5:
77. –
PRESS-PÄRON. (
förr)
kok. om skalade, torkade o. hoppressade päron som doppats i en gm kokning av päronskal framställd lag o. darefter fått torka. DA 1808,
nr 33, s. 7.
LANOLET Ausm- 671 (
1884).
–
(1 1 a a) PRESS-SAFT.
[jfr t. press-saft]
i sht
tekn. saft som man erhållit gm att utsätta ett ämne för pressning. PAscH Amb VetA 1839, s. 47 PETTERSSON Bakt. 16 (
1926).
–
PRESS-SPIK. (
i fackspr.)
oin spik som tillvärkas gm maskinell bearbetning av ämnen som tillklippts i glödande tillstånd. SlöjdBl. 1887,
nr 3, s. 3.
HESSELMAN SkrdhantvByggnr'a. 45 (
1945).
–
(I 1 a β) PRESS-SPÅN.
[efter t. press-span (se presspan)]
(
i fackspr.)
presspapp; förr äv. om ett slags träspån som i sht användes ss- mellanlägg vid pressning av tyg. MÖLLER (
1790).
SYNNERBERG 2: 50 (
1815).
FALBE-HANSEN (
1912). – (I
1 a B) -
STOCK. i sht
skrädd. ss. underlag vid pressning av klädesplagg använd träkloss som har dels en rundad o. dels en platt del; förr äv. om vals använd vid krynipning av kläde.
SvTyHlex. (
1851).
SCHBCK (
1854;
om vals).
Sömnadsb. 459 (
1915).
–
PRESS-STÄMPEL,
sbst.² gm pressning åstadkommet avtryck av stämpel. CANNELIN (
1921;
pd tyg).
SAHLIN SkdnFäry. 47 (
1928;
pd papper).
–
PRESS-SVAMP.
[jfr t. press-schwamm]
farm. om små stycken av (bl. a. gm sammanpressning) preparerad badsvamp (se d. o. 2), som förr användes för att uppsuga sårvätska o. dyl. o. för att utvidga skottkanaler, fistelgångar o. d. TLäk 1834,
s. 345 AHLBERG FarmT 247 (
1899).
–
PRESS-SYLTA,
r. l. f. [jfr t. press-sölze]
sylta som vid beredningen lägges i press; numera i sht om ett slags sylta av svinhuvud o. magert kött som lägges varvtals. rsovförtärSthm 1629,
s. 686 StKokb. 334 (1940). –- (I
1 a a) -
TALG. (
i fackspr.)
om den mera svårsmälta delen av talg som utgör återstoden, sedan den (vid margarinfabrikation använda) lättsmälta delen (oleomargarinet) under lindrig värnie utpressats. VerdS 73: 13 (
1898).
WALIN Födoämn. 20 (
1906).
–
PRESS-TOBAK.
( press- 1737 osv. presse- 1712) pressad tobak (avsedd att tuggas); jfr kiste-gods 2. WALLERIUS Alm. 1712,
s. 40 S4-S 1922,
s. 199 –
PRESS-TORV.
[jfr t. presstorf]
i fackspr. torv ebredd i maskin (varur den utpressas i form av strängar), maskintorv. BJÖRKMAN Sko7ssk. 109 (
1868).
Ltf 1910,
s. 222 BOLIN OrgKem- 53 (
1925).
–
(I 1 a, d) PRESS-TRÄ,
sbst.² skrädd. träredskap som utgör underlag för pressning; förr äv. om träredskap varmed sönmmar utpressades. DALIN FrSvLex. 1: 157 (
1842).
FRÖBERG Skrädd. 77 (1941).
–
PRESS-TYG.
[PRESS-TYG.ssg 1]
1) (
†)
till 1 1: pressvärktyg. NDagstel. 1876,
nr 311, s. 4.
[PRESS-TYG.ssg 2]
2) (
i fackspr.)
till 1 1 a a, om tyg genom vilket ngt ämne pressas för avskiljande av vissa beståndsdelar; jfr -duk 1. AHL BERG FarmT86 (
1899).
[PRESS-TYG.ssg 3]
3) (i ä- fackspr.) till 1 1 a B: tyg som (skall) pressas l. har pressats. DovpptVäxjö 1805 (efter förgare). [PRESS-TYG.ssg 4]
4) skrädd. = -kiädc. FRÖBERG Skrädd. 77 (
1941).
– (I
1 a B)
PRESS-UGN. (
förr)
ugn för uppvärmning av pressjärn. KJELLBERG Ull 415 (cit. fr. 1754).
SD 1914,
nr 81, s. 4.
–
(I 1 a B)
PRESS-VADMALSTRÖJA.
( press- 1768. presse- 1776) † tröja av pressad vadmal. Ahstrand Ol. 147 (1768). VetAH 1776 s. 48.
–
PRESS-VALS : pl. -ar. 1ekM. vals som användes för pressning. SPF 1852,
s. 266 T– 1943 Allm.
s. 531.
–
(I 1)
PRESS-VATTEN.
[jfr t. presswasse]
tekn. vatten som är föremål för tryck l. som utövar tryck; särsk. om vatten i hydraulisk press o. d. JernkA 1821,
s. 151 En hydraulisk hiss, afsedd att drifvas af pressvatten. TT 1871, s- 258.
Ssgr (i ä. fackspr.):
–
pressvatten-höjd l.
pressvattens-höjd.
(-vatten- 1813. vattens- 1834) fallhöjd för vatten som utövar tryck. VetAQ 1813,
s. 137 JernkA 1834,
s. 294 –-
pelare. (-vatten-
) vattenpelare som utövar tryck.
VetAA 1813,
s. 148 –
(I 1 a β) PRESS-VECK.
gm pressning uppkommet veck; särsk. om sådana veck på byxor. Sömnadsb. 161 (
1915).
–
PRESS-VERK,
se -värk. –- (I 1 a a) -VIN. [jfr t. prezs- wein]
(föga br.) gm efterpressning erhållet vin. LIND (
1749;
under kelter-wein).
DALIN (
1855).
–
PRESS-VÄRK,
n. anläggning l. (del av) maskin för pressningsarbete. JernkA 1878,
s. 195 SvD(A) 1926,
nr 263, s. 3
(om anläggning). –
PRESS-VÄRKTYG -oz l. -z⁰. tekn. värktyg för pressning. 2NF 3: 666 (
1905).
–
PRESS-VÄTSKA, r. l. f.
tekn. [PRESS-VÄTSKA.ssg 1]
1) till 1 1; jfr -vatten. DAHL o. WALLMARK MatTeknAb. 319 (
1949).
[PRESS-VÄTSKA.ssg 2]
2) till 1 1 a a: vätska erhållen gm pressning. AULBERG FarmT 184 (
1899).
– (I 1)
PRESS-YTA.
[jfr t. presifäche]
[PRESS-YTA.ssg 1]
1) (
föga br.)
yta som är utsatt för tryck, tryckyta. JUHLIN-DANNFELT 431 (
1886).
[PRESS-YTA.ssg 2]
2) tekn. yta som utövar press. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 527.
B
: †
–
PRESSE-PUDDING.
om ett slags pressylta beredd av ett oXhuvud; jfr press-huvud. sbst-2 VALLERIA Hush. 7 (c. 1710).
–
PRESSE-STOCK, se
press sbst.¹,
ssgr B. –
PRESSE-VADMALSTRÖJA,
se Q.
C
:
–
PRESSNINGS-ARBETE -oz⁰. arbete som består i pressning. HufvvdkatalSonesson 1920, 1: 419.
–
PRESSNINGS-MASKIN.
press(maskin). iNJA 1902,
s. 185 –
(I 8)
PRESSNINGS-SYSTEM.
(om ä., i sht eng. förh.) Krig VAT 1845,
s. 475
Avledn.:
–
PRESSARE ,
i bet. 1. 4, 5 m.||ig., i bet. 2, 3, 6 r. l. m. [PRESSARE.avl 1]
1) (i sht i fackspr.) till 1 1 a: person som (yrkesmässigt)- sysslar med pressning. Linc. Gg 3 a (
1640).
ArbStat. 2: 74 (
1899). jfr
taktegel,
tobaks-pressare m. fl. särsk. till
1 1 a B, om person som yrkesmässigt pressar tyg l. klädesplagg.
PH 1: 326 (
1722).
DN(A) 1951,
nr 259, s. 24. jfr
tyg-pressare m. fl.
[PRESSARE.avl 2]
2) till 1 1 a: redskap som användes vid pressning. [PRESSARE.avl 2.a]
a) ss. senare led i ssgr; jfr byx-, citron-pressare. [PRESSARE.avl 2.b]
b) [möjl. ombildning av ett icke antraffat prissare, vbalsbst. till prissa, v.¹]
(
†)
om visst redskap använt vid kopparsmide; möjl. om träklubba varmed bucklor o. ojämnheter efter smidningen utplånades från kopparbläcken; jfr prissa, sb:t. RINMAN 1: 1060(1788).
[PRESSARE.avl 3]
3) tek)i.. till 1 4, om inrättning på maskin som gm tryck förskjuter ngt i viss riktning l. till visst läge; förr särsk. om pressarstången jämte pressarfoten på en symaskin. ArbB 60(1887).
[PRESSARE.avl 4]
4) (niei-tillf., om ä. förh.) till 1 8: person som hade t–ll uppgift att gm pressning skaffa folk till krigstjänst. EKBOHRN NautOrdb. (
1840).
SMITH 300 (
1917). jfr matros-
pressare. [PRESSARE.avl 5]
5) (
numera bl. tillf. ss. senare led i ssgr)
i bildl. anv. av 1; särsk.: förtryckare, utsugare; jfr pressa I 7. (Sv.) Pressare . . (fr.) Concussionnaire, Persgcuteur, Oppresseur. NORDFORSS (
1805).
SvTyHlex. (
1851,
1872).
jfr tårpressare. [PRESSARE.avl 6]
6) (†) i bildl. anv. av 2, i ssgn bjärn- pressare.
Ssgr (i allm. till
presaare 3):
–
pressar-fot l.
pressare-fot.
[jfr t. stoapresserfuss, eng. presser–oot]
tekn. om den nedersta delen av den inrättning i en symaskin som håller tgget i rätt läge, då det passerar nålen. UB Ö: 486 (
1874).
–
pressar-lyftare,
r. tekn. om mekanism i symaskin som lyfter o. sänker pressarfoten. 2NF 21: 1398 (
1918).
–
pressar-lön. (
förr)
till pressare 1 slutet, om lön för pressningsarbete. BoupptSthm 1680, s. 1106 b, Bil.
–
pressar-plåt. (
i ä. fackspr.) i symaskin: stygnplåt.
wolter Symask. 25 (
1866).
–
pressar-stång.
tekn. i symaskin: rörlig stgng i vars nedre ända pressarfoten är fäst.
–
PRESSBAR ,
adj. i sht
tekn. till 1 1 a: som är möjlig att pressa. JernkA 1909, s. 277
(on torvdy). Avledn.:
– pressbarbet, r. i sht tekn.
–
PRESSERI ¹⁰⁴, n. (
i fackspr.)
till 1 1 a: lokal l. anläggning för pressningsarbeten. 2UB 4: 652 (
1899).
jfr saft-, tobaks- presaeri. –
–
PRESSERSKA ,
f. till 1 1 a (B); jfr pres- sare 1 (slutet). Presserska . . erhåller gensst . . anställning (hos "konfektionsaktiebolag"). GHT 1895, nr 266 A,
s. 4 SDS 1949,
nr 270, s- 14.